Den här systematiska litteraturstudien syftar till att undersöka vad forskning säger om att öka elever i årskurs 4–6 begreppsförståelse i matematik genom laborativa material och aktiviteter. Ett lärarperspektiv har antagits och studien behandlar olika faktorer som i de ingående ämnesdidaktiska artiklarna identifierats som betydelsebärande för den laborativa matematikundervisningen. Ett resultat indikerar att lärarens erfarenhet, didaktiska kunskaper och inställning till laborativa material har stor inverkan på hur materialen används i undervisningen och påverkar även elevernas möjligheter och syn på att lära sig matematik genom laborativa aktiviteter. Även olika perspektivs synsätt till att använda material i fast form i undervisningen tas upp, samt att det finns olika typer av konkreta, laborativa material. Begreppsförståelse är centralt för elevers förståelse av matematik och begreppsförmåga lyfts i Läroplanen 2011 för årskurs 4–6 fram som en av fem punkter som eleven ska få möjlighet att utveckla i olika sammanhang och situationer. Den övergripande frågan som denna systematiska litteraturstudie ämnat finna svar på är om och i så fall hur den laborativa matematiken med laborativa material kan vara ett sätt att arbeta på för att elever ska kunna nå en ökad förståelse för abstrakta begrepp. / <p>Matematik</p>

Bakgrund : Psykiatrisk vård inkluderar förutom att reducera psykiatriska sjukdomssymtom, hälsofrämjande insatser för att stödja patientens utveckling mot positiva aspekter av hälsa. Vården skall utgå från ett hälsofrämjande perspektiv där patientens egna upplevelser uppmärksammas. Psykiatrisk omvårdnad kan beskrivas utifrån olika perspektiv. Det ena perspektivet förmedlar trygghet, förtroende och den andra sortens omvårdnad beskrivs som primärt säkerhetstänkt. Gemensamma ledord för psykiatrisk omvårdnad saknas. Syfte : Syftet med studien var att belysa vilka begrepp som psykiatrisjuksköterskor använder för att beskriva psykiatrisk omvårdnad och därmed möjligen bidra till gemensamma ledord för vad som är psykiatrisk omvårdnad. Metod : Uppsatsen utfördes som en kvalitativ empirisk studie med deskriptiv design. Resultat : Resultatet utmynnande i begrepp som kunde omformuleras till önskvärda egenskaper. Huvudkategorier var personliga egenskaper, professionella egenskaper och professionellt förhållningssätt. Dessa tre huvudkategorier kunde brytas ned till följande sju underkategorier, alert och flexibel; trygg, igenkännande och prestigelös; hoppfull, öppen och förstående; validerande, kommunikativ och lyhörd; kompetent, samarbetsvillig och självständig; patientfokuserad, respektfull och individanpassad samt stöttande och stärkande. Deltagarna var överens om att psykiatrisk omvårdnad kan vara komplext och går ut på att ha ett holistiskt perspektiv, att vårda hela människan. Slutsats: Stötta, stärka och validera patienten ses som centralt i den psykiatriska omvårdnaden, likaså att se patienten ur ett holistiskt perspektiv. Respekt och uppmuntran till delaktighet i sin egen vård liksom att vara trygg och prestigelös. Att se personen bakom sjukdomen, samt se funktionsnedsättning istället för diagnos är viktigt för att ge en adekvat omvårdnad. / Background : Psychiatric care includes, in addition to reducing the psychiatric symptoms of disease, health promotion efforts to support the patient's development toward positive aspects of health. Care must be based on a health promotion perspective in which the patient's own experiences attention. Psychiatric nursing can be described from different perspectives. One perspective conveys security, confidence, and the second type of care is described as primarily meant security. Common keywords for psychiatric nursing missing. Aim: The aim of this study was to highlight concepts that psychiatric nurses in psychiatric care use in nursing and thus possibly contributing to the common values of what is psychiatric nursing. Methods: A qualitative empirical study with descriptive design was carried out.. Results: The result culminating in three categories and seven subcategories. The results showed that there are common characteristics, concepts and ideas about psychiatric nursing, if no recognized concepts. Participants agreed that the psychiatric care can be complex and is to have a holistic perspective, to nurture the whole person. Conclusion: Support, strengthen and validate the patient is seen as central to the psychiatric care, as well as to see the patient from a holistic perspective. Respect and encouragement to participate in their own care, as well as being safe and unpretentious. To see the person behind the disease, as well as see the disability instead of the diagnosis is important to provide adequate care.

Research claims that fourth grade teachers avoid working with language development in subject teaching. The purpose of this study is therefore to examine whether this hypothesis is confirmed in practice, and in that case analyze how the teachers work with language and subject concepts in the society-oriented subjects. Furthermore, the purpose is to examine teachers’ perceptions and challenges within the subject. The study will therefore answer the following questions:  -        How do middle school teachers work to promote students' language development while developing society-oriented subject knowledge?   -        What challenges do teachers experience when working with language and concepts in the society-oriented subjects?  The questions are answered by two qualitative methods, teacher interviews and classroom observations. The observations focuson answering the first question by examining the teachers work with contextualization, interaction and scaffolding. However, the interviews aim to answer the second question of the study, with a focus on the teachers’ experiences. Furthermore, the theoretical framework is based on Lev Vygotsky's sociocultural perspective that assumes that learning is a social and communicative process. The result shows that all teachers work with language but to a small extent, and that this was due to the teachers having great difficulty working with this subject area. In other words, the results showed that they had the biggest difficulties with contextualization.

Syftet med den här studien är att undersöka vad förskollärare på I Ur ochSkur förskolor har för synpunkter på och erfarenheter av planerade aktiviteter, som inkluderar ämnesspecifika begrepp inom ekologi. Kvalitativa intervjuer av sex förskollärare verksamma inom två I Ur och Skur verksamheter iMellansverige har genomförts. Intervjusvaren har sammanfattats genom enfenomenologisk metod som använts som analysverktyg. Intervjufrågorna ärskapade utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar att samtliga förskollärare beskrev ekologi som ett brett begrepp, det handlade om att fokuserapå delar av begreppet och anpassa lärmiljöer därefter. Olika kretslopp var detinnehåll som dominerade förskollärarnas svar. Både bra och mindre braaspekter på planerade aktiviteter lyftes av förskollärarna. Utifrån de braaspekterna belyser förskollärarna bland annat trygghet för samtliga i verksamheten, genom vetskapen om vad aktiviteten innehåller samt fokuseradekunskaper om ett visst ämne. De mindre bra aspekterna som samtliga förskollärare lyfter är vikten av barnens intressen samt svårigheten att utveckla aktiviteten mot något annat håll om den är för uppstyrd. De ämnesspecifika begreppen lyftes av samtliga förskollärare som viktiga och ibland komplicerade. Förskollärarens medforskande roll var en aspekt som samtliga förskollärare lyfte som viktig, för att bemöta barnen i deras utveckling av kunskap.Förskoleverksamheter erbjuds via den här studien inspiration till kunskapsutveckling genom utomhuspedagogik, inom ämnesområdet ekologi och inkluderandet av ämnesspecifika begrepp. / The purpose of this study is to investigate what preschool teachers withinoutdoor preschools views and experiences of planned activities are, which include subject-specific concepts in ecology. Qualitative interviews with sixpreschool teachers active in two outdoor preschools in Central Sweden hasbeen conducted. The interview results has been summarized using aphenomenological method. The interview questions are created based on thestudy's questions. The results show that all preschool teachers highlightedecology as a broad concept, it was about focusing on parts of the concept andto adapt learning environments. Different cycles were the content that dominated the preschool teachers answers. Both good and not so good aspects ofplanned activities were highlighted by the preschool teachers. Based on thegood aspects that the preschool teachers highlighted, was security foreveryone in the workplace, through the knowledge of what the activity contains and focused knowledge of a certain subject. The not so good aspectsthat all preschool teachers highlighted was the importance of the children'sinterests and the difficulty of developing the activity in another direction if itis too steered up. The subject-specific concepts were highlighted by all preschool teachers as important and sometimes complicated. The preschool teacher's coresearching role, was an aspect that all preschool teachers highlighted as important when it´s about meeting the children in their development of knowledge. Through this study, teachers in preschools are offered aninspiration for knowledge development through outdoor pedagogy. In thesubject area ecology and the inclusion of subject-specific concepts.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärare upplever den naturvetenskapliga undervisningen för flerspråkiga elever genom att besvara forskningsfrågorna: På vilket/vilka sätt arbetar läraren för att undervisa i naturvetenskap för flerspråkiga elever? Hur upplever lärare att flerspråkiga elevers ordförråd i svenska hämmar den naturvetenskapliga ämnesförståelsen? Studien baserades på semi-strukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i åk 4–6. Studien vilar på teorin om ett transspråkande arbetssätt där elevens modersmål ses som en resurs för språk- och kunskapsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena. I resultatet framkom det att lärarna upplever att de flerspråkiga eleverna har svårt med ämnesspecifika ord och begrepp. Lärarna hade gärna arbetat mer stöttande för de flerspråkiga eleverna men menar att det finns varken tid, kompetens eller resurser för det. Fynden från datainsamlingen antyder att lärarna inte har den kunskap som krävs för att stötta de flerspråkiga eleverna. Mycket av den tidigare forskning och teori som arbetet utgår från pekar åt samma håll. Med denna studie menar jag att transspråkande kan och bör användas i naturvetenskaplig undervisning i syfte att utveckla de flerspråkiga elevernas ämneskunskap och sitt första- och andraspråk. / The purpose of the thesis was to investigate how teachers experience the education in science for multilingual students with the support of the research questions: In what / which ways does the teacher work to teach science for multilingual students? How do teachers experience that multilingual students' vocabulary in Swedish inhibits the understanding of scientific subjects? The study was based on semi-structured interviews with five active teachers in years 4-6. The study is based on the theory of translanguaging where the student's mother tongue is seen as a resource for language and knowledge development in the natural science subjects. The results showed that the teachers experience that the multilingual students have difficulty with subject-specific words and concepts. The teachers would have liked to have worked more supportively for the multilingual students, but believe that there is neither time, competence nor resources for that. The findings from the data collection suggest that teachers do not have the knowledge required to support multilingual students. Much of the previous research and theory that the work is based on points in the same direction. By this study, I mean that translanguaging can, and should be, used in science teaching to develop the multilingual students' subject knowledge as well as their first and second language.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever i årskurs 1–3 förståroch förklarar det fysikaliska fenomenet flyta och sjunka. Studien ämnar ävenatt utforska hur en praktisk aktivitet kan bidra till att synliggöra och skapa endjupare förståelse för begreppen Arkimedes princip och densitet för elever pålågstadiet. För att besvara studiens syfte valdes en designbaserad forskningsansats där en aktivitet designades och utfördes med 31 elever i årskurserna 1–3. Aktiviteten spelades in på video- och röstfiler som senare analyserades tematiskt.Resultaten visar att eleverna har viss kunskap om varför vissa saker flyter ochandra sjunker. Resultaten visar även att den praktiska aktiviteten bidrar till attsynliggöra begreppen Arkimedes princip och densitet på ett tydligt sätt vilketvisar att även de yngsta eleverna kan närma sig fysikens begrepp och teorier.När lärare i de lägre årskurserna låter eleverna tidigt börja närma sig och arbetamed naturvetenskapliga begrepp så läggs en bra grund inför kommande studieri de naturvetenskapliga ämnena. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how pupils ingrades 1-3, understands and explain the physical phenomenon of floating andsinking. The study also aims to explore how a practical activity can help tomake the physical phenomenon visible and create a deeper understanding ofthe concepts of Archimedes' principle and density for pupils in primary school.To answer the purpose of the study, a design-based research approach waschosen where an activity was created and performed with 31 pupils in grades1-3 in Sweden. The activity was recorded on video and voice files which werelater analyzed thematically.The results show that the pupils have some knowledge of why some thingsfloat and others sink. The results also show that the practical activity contributes to making the concepts of Archimedes' principle and density visible in aclearer way, which shows that even the youngest pupils can approach physicalconcepts and theories. When teachers in the lower grades allow pupils to startapproaching and working with scientific concepts at an early stage, a goodfoundation is laid for future studies in the natural science subjects.

Studiens syfte är att skildra hur förskollärare ser på sin roll i att stötta barnens språkutveckling i samband med lärandet om kemiska processer. Undersökningarna genomfördes med hjälp av pedagoger som arbetade på förskolor i fem kommuner i Mellansverige. I studien har en kvalitativ och en kvantitativ metod använts i form av enkäter och intervjuer. Enkäternas del i studien var att få en bred förståelse inom vilka kemiska processer som genomförs i förskolan. Intervjuerna genomfördes för att fördjupa studien inom de områden som framkom från enkäterna. Detta för att sedan ha möjligheten att diskutera och analysera resultatet kopplat till studiens frågeställningar och syfte. Resultaten åskådliggör att pedagogerna anser att de har en viktig roll i kemiska processer och har stor betydelse för utvecklingen av barnens vokabulär. Genom att vara aktiv som pedagog i en kemiaktivitet stimuleras barns språkutveckling då pedagogen kan tillföra fler begrepp vid den kemiska processen. Pedagogerna var också eniga om att aktiva och närvarande pedagoger stimulerar språkutvecklingen hos barnen i alla aktiviteter i förskoleverksamheten. I studien uppenbarades även att pedagogerna tycker att det är viktigt att benämna det som sker med rätt begrepp i aktiviteterna, redan med de allra yngsta barnen. / The purpose of the study is to describe how preschool teachers view their role of supporting children in their language development, in connection with learning of chemical processes. The study was conducted with the help of educators who worked at preschools in five municipalities in Central Sweden. In the study, a qualitative and a quantitative method was used in the form of questionnaires and interviews. The questionnaires part in the study was to gain a broad understanding of which chemical processes are carried out in preschool. The interviews were conducted to deepen the study in these areas that emerged from the questionnaires. This is to then have the opportunity to discuss and analyze the results linked to the study's questions and purpose. The results illustrate that educators believe that they have an important role in chemical processes and are of great importance for the development of children's vocabulary. By being active as an educator in a chemistry activity, children's language development is stimulated as the educator can add more concepts to the chemical process. The educators also agreed that active and present educators stimulate the language development of the children in all activities in the preschool activities. The study also revealed that the educators think it is important to name what happens with the right concept in the activities, already with the very young children.

Preschool shall offer children instructions in biology and this includes teaching about nature's different cycles. In this study, we want to highlight how biology teaching and the use of picture books can be linked. The purpose of our study is to highlight how picture books can illustrate cycles of nature in preschool teaching. The cycles of nature have been limited to the cycle of carbon and water. The method that has been used is a content analysis of text and pictures. 16 picture books published between the year 2000-2021 have been analysed. The analysis shows that the carbon cycle could be illustrated by different categories. The water cycle emerged through the category of water movements. The results showed that the cycles of carbon and water can be made visible in both text and pictures. The images were able to expand the content beyond what the text said and make the cycle of carbon and water visible. When the cycles were illustrated in the text, this was often reinforced by a picture. The results also show that concepts are not common in picture books. It is also shown that the cycle of carbon and water can be illustrated in picture books with both anthropomorphic content and those without. The conclusions drawn from the result are that picture books can be used to illustrate the cycle of carbon and water. It is however necessary that the preschool teacher has subject knowledge in biology in order to make this content visible in teaching.

Sammanfattning I läraryrket har vi sett hur viktigt och väsentligt det muntliga och skriftliga språket är i allt lärande. Språkkravet i skolan ökar under elevens skolgång och eleven möter allt mer komplexa texter av olika text- och språkstrukturer, textmängder och textinnehåll. Syftet med studien var att undersöka hur lärares undervisning bedrivs i praktiken, med fokus på hur språklig utveckling hos eleverna i förskoleklass till årskurs 3 främjas. Vidare handlar det om att synliggöra vilka språkliga förmågor som lärare bearbetar med eleverna, för att stärka deras språkliga kompetens. Studien tillämpar ett induktivt förhållningssätt och är av kvalitativ natur. Metodansatsen är etnografisk och består av öppna observationer med förstärkning av observjuer, där materialinsamlingen analyseras genom en tematisk analys. Detta innebär att studien grundar sig i ett öppet förhållningssätt till det vi observerade och observjuade. Insamlingen är från 9 olika grundskolor i 5 olika kommuner. Omfattningen av materialet är 18 timmar observerad undervisning. Studiens resultat visar att läraren arbetar språkutvecklande i både planerad form och genom att fånga de tillfällen som ges till spontana interaktioner med eleverna. Undervisningen har berört både språkets form, struktur och funktion, vilka kan betecknas som grunden för en språklig utveckling. I studien har vi mött engagerade lärare, som lägger stor vikt vid att inkludera ord och begrepp som en naturlig del i undervisningen. På så sätt har den semantiska förmågan stått i fokus i den språkliga undervisningen.

Avsikten med denna studie Språk- och kunskapsutvecklande undervisning med fokus på geografi i det flerspråkiga klassrummet är att undersöka om vilka faktorer som kan påverka arbetssätten i klassrummet av ökningen av flerspråkiga elever. Hur flerspråkiga elever ska kunna inkluderas på det mest effektiva sättet, men även hur lärarna ska kunna utveckla ett lärande som utvecklar flerspråkiga elever på bästa sätt, med fokus på elever som studerar geografi i årskurs 7 - 9. Dessutom ska studier visar hur läraren arbetar för att  undervisningen ska se ut för att gynna ämnesutveckling och språkutveckling för flerspråkiga elever. Metoden som används i den här studien är baserad på en kvalitativ metod. Den teoretiska delen och studiens analytiska verktyg utgår från detta teoretiska och sociokulturella perspektiv av flerspråkigt lärande. Studien visar att arbetet med begreppsuppfattning av flerspråkiga elevers samtal, kodväxling, transspråkande, digitala verktyg i undervisning, men även att arbeta med inkludering och stöttning kan bidra till gynnsamma arbetssätt och språkutveckling. Denna undersökning baseras på intervjuer med fem geografilärare. Urvalet är relevant för den här kvalitativa undersökningen och verkar vara anpassat till att illustrera studiens frågeställning. ​Studien bygger sina resultat också på de fem geografilärarnas uppfattning och refererar till olika typer av språkliga resurser som kan visa vikten av hur lärare bör vara medvetna om vad som kan påverka flerspråkiga elevers användning av sina språk så att denna kunskap kan bidra till språk- och kunskapsutveckling samt stärkta positiva attityder. Resultaten i mitt arbete visar att det är viktig att geografiundervisning använda språket som en tjänst för att flerspråkiga elever ska kunna förstå innehållet och att själv språket viktig än innehållet. Ett anpassat arbetssätt som används av geografilärare kan gynna flerspråkiga elever, där lektionen planeras för att språket ska kunna reflekteras över. Det anses som ett sätt att förenkla språket till alla elever och identifiera elevernas språkkunskaper i geografi. I min studie visar också att det är viktigt att arbeta med tidigare kunskap, eftersom ämneskunskaper redan finns hos flerspråkiga elever från tidigare undervisning. Men det är de specifika ämnesbegrepp som de saknar på undervisningsspråket, vilket gör att ämnesinnehållet fördunklas. Därför är elevers tidigare erfarenheter mycket viktiga som de framtida stegen.