I denna studie undersöks hur Bilingual Montessori School of Lund (BMSL):sspråkbadsmetod kan ha en positiv påverkan på begreppsförståelse. Den fokuserar på detkomplexa sambandet mellan flerspråkig pedagogik och dess inverkan på begreppsförvärv.Genom att använda exempel från språkbadsmetoden, testar denna studie hypotesen attspråkbadspedagogik ger en icke försumbar effekt på kreativt tänkande, men viktigast av allt,på konceptualisering av ämnesmässiga innehåll. Genom en noggrann diskussion om vilkenmetod som används har en empirisk analys gjorts ur tre perspektiv: en teoretisk analys avlitteraturen i ämnet, en intervjustudie med fyra semi-strukturerade lärarintervjuer och enenkätstudie där fler än 80 elever mellan årskurs 7 och 9 fick i uppdrag att besvara en enkät för att testa några av de iakttagelser som gjorts av de intervjuade. Syftet med denna forskning är att ta fram en empirisk kvalitativ innehållsanalys baserad på exempel från de intervjuades påståenden och därigenom utveckla en djupare förståelse om begreppsförvärv och hur detta yttrar sig i en stimulerande flerspråkig undervisningsmiljö. Vidare är syftet med denna studie att fastställa om BMSL okonventionella språkbadspedagogiks påverkan på begreppsförvärv kan vara orsaken till skolans höga poäng i de svenska nationella proven i matematik, engelska, svenska, NO och SO i årskurs 9 under de senaste åren. Analysen har lett till slutsatsen att flerspråkiga pedagogiska metoder som BMSL:s språkbadsmetod kan ha en mycket positiv inverkan på elevernas förmåga att tillgodogöra sig begrepp. Analysen hardessutom genererat nya hypoteser som kan utgöra grund för ytterligare fördjupande forskning inom specifika ämnen såsom språkbadsmetodens inverkan på elevens kreativitet,demokratisering av klassrummet, interkulturell medvetenhet och kognitiv utveckling. Denbidrar också till ett nytt kompetensutvecklingsperspektiv och samarbetsperspektiv för enpositiv utveckling av svenska läroplanens pedagogiska lärandemål. / This research focuses on the complex relationship between multilingual immersionpedagogy and its impact on concept acquisition (begrepp). By using the example of BilingualMontessori School of Lund (BMSL)'s språkbad method, this study tests the hypothesis thatmultilingual immersion pedagogy produces a non-negligible impact on creative thinking, butmost importantly, on the conceptualization of topic-specific content. With a careful reflectionon the method used, an empirical analysis has been made from three perspectives: atheoretical analysis of the literature on the subject, an interview study with four semistructured interviews with teachers, and a survey-based study where more than 80 students in grades 7 to 9 were given the task of answering a questionnaire to test some of the observations made by the interviewees. The purpose of this research is to produce an empirical qualitative content analysis based on examples taken from the interviewees’testimonies to develop a deeper understanding about concept acquisition and the way itmanifests itself in a stimulating multilingual immersion teaching environment. Furthermore,the aim of this study is to establish if BMSL’s unconventional multilingual immersionpedagogy’s impact on concept acquisition can be the reason for the school’s outstandinglyhigh scores in the Swedish National Tests in Maths, English, Swedish, NO and SO in grade 9over the past few years. Nevertheless, the analysis led to the conclusion that multilingualimmersion methods like the BMSL språkbad method can have a very positive impact onstudents' ability to assimilate concepts, but also helped generate thesis-seeking rather thanthesis-supporting observations about its impact on the students’ creativity, classroomdemocratization, intercultural-awareness and cognitive development. It also highlights thepedagogical collaboration and competence development perspective promoted by theSwedish National Curriculum for Compulsory School Lgr 11.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger tillvaratar barns informella kunskaper och hur de konkret arbetar för att utveckla barns begreppsuppfattning i matematik med hjälp av språket. Vi avsåg även att undersöka förutsättningarna för en sådan undervisning. Vi ville se till både individ-, grupp- och organisationsnivå. Ytterligare en specialpedagogisk frågeställning som vi avsåg att undersöka var hur barn i behov av särskilt stöd gynnas av detta arbetssätt. Vi genomförde tio kvalitativa forskningsintervjuer, som var delvis strukturerade, med pedagoger som arbetar med språket på ett medvetet sätt i sin matematikundervisning. Pedagogerna valdes ut efter ett riktat urval. Svaren sammanställdes och en analys av svaren gjordes. Resultatet visade att pedagogerna använde sig av laborativa övningar i stor utsträckning i sin undervisning och att samtalen kännetecknades av öppna frågor. För att möjliggöra en undervisning som har språket som verktyg behövs ett medvetet ställningstagande från pedagogens sida, utbildning i matematik, ledningens och kollegors stöd samt tid till planering och reflektion. Alla elever gynnas av en sådan undervisning eftersom den kan individualiseras så att den passar alla. / The aim of this paper was to study how educationalists use the children’s informal knowledge of mathematics, and how they work in order to develop the children’s understanding of concepts using the language as a means. We also intended to investigate the requirements for such teaching. We wanted to look into education regarding individual, group and organizational level. An additional issue, that we wanted to study, was weather children in need of special education benefited from such teaching. We carried out ten qualitative interviews, which were partly structured, with educationalists who used language in order to achieve understanding of mathematical concepts. The educationalists were chosen by a directed selection. The answers were put together and analysed. The result showed that the educationalists used concrete material to a wide extent in their work and that the questions they used were open-ended. To enable a teaching where the language is used as a means for learning, the educationalist needs to make a deliberate decision how to work. Education in mathematics, the support of the management and other colleagues and the time to prepare and reflect are also needed. All children benefit from such education since this way of teaching enables the educationalist to individualize.

Arbetet handlar om utomhuspedagogik inom matematik för elever i årskurs F-3. Syftet med studien är att undersöka hur utomhuspedagogik påverkar elevers användning av matematiska begrepp inom subtraktion, längdenheter och geometriska figurer. Studien jämför hur elever använder matematiska begrepp utomhus och inomhus. Studien jämför en klass i årskurs 1 och en klass i årskurs 3 för att undersöka skillnader och likheter i användningen av matematiska begrepp. Utomhuslektionen inom subtraktion och längdenheter för årskurs 1 fokuserade på "minus"-spel och mingel med sifferkort. Eleverna använde huvudsakligen första ordningens språk. Inomhuslektion för årskurs 1 hade fokus på repetition av subtraktion, där eleverna använde mestadels första men även andra ordningens språk. För årskurs 3 observerades en utomhuslektion inom geometriska former och längdenheter samt uppskattning, där eleverna använde till större del andra ordningens språk med vissa inslag av första ordningens språk. Inomhuslektionen i årskurs 3 inkluderade problemlösning inom olika områden, där eleverna använde främst första ordningens språk. Studien visar att utomhuspedagogik kan främja utvecklingen av andra ordningens språk inom matematik genom att koppla matematiska begrepp till verkliga situationer. Elevernas användning av olika språkliga uttryck inom matematiken ökade genom utforskning av matematik utomhus.

Skolan har ett uppdrag att utbilda matematiskt kompetenta medborgare. Elevernas motivation att öva grundläggande förmågor som huvudräkning och läsning minskar när de har ständig tillgång till digitala verktyg. Därmed får de även olika förutsättningar att ta till sig matematiken utifrån skillnaden i förmågorna. Algebra utgör grunden till matematik och dess verktyg men elevernas dåliga prestationer i algebra kan förklaras av systematiska fel som deras bristande begreppsförståelse orsakar. Ett centralt begrepp inom algebra är variabel och lärarens roll att vägleda eleverna till begreppsförståelse därmed en viktig pusselbit i elevernas lärande. Studien undersöker lärarnas uppfattning om sina förutsättningar att kommunicera innebörden av begreppet variabel så att det leder till djup förståelse. Studiens syfte är att belysa faktorer som påverkar lärares möjligheter att skapa förståelse och bidra med insikter till lärarutbildning och skolans ledning. Sociokulturella perspektivets betoning på språk och kommunikation samt variationsteorins begrepp kontrastering används för att analysera dessa faktorer genom tematisk analys. Resultaten tyder på att lärarna ser sina förutsättningar på väldigt olika sätt, både i hur de uppfattar vad matematik med förståelse innebär samt hur skolans verksamhet stöder dem i sin strävan att skapa det för variabelbegreppet. Diagnostiska frågor föreslås som ett sätt att underlätta lärarens arbete.

Undervisning och lärande är grundbultar i ett modernt demokratiskt samhälle. Dessa aktiviteter sker i stor utsträckning av lärare vilka bär ansvaret för att utbilda framtidens generationer. Inom utbildningsväsendet existerar en rad olika läromedel såsom böcker och datorer vilka ofta tenderar att vara statiska i sitt förhållande till eleven. Enligt internationella kunskapsmätningar har svenska elevers matematiska kunskap stagnerat de senaste två decennierna, även om en vändning har skett de senaste åren. En möjlig förklaring till detta kan vara att ett för stort fokus hos bl.a. lärare och matematikböcker ägnats åt procedurella färdigheter snarare än begreppslig förståelse. Detta i kombination med lärares upplevda svårigheter kring att tillämpa ett formativt arbetssätt kan innebära hinder för elevers matematiska kunskapsutveckling. Flera digitala verktyg har utvecklats för att stötta lärare och elever i deras lärandeprocess. Ett sådant digitalt verktyg är Mentimeter som utvecklats för att öka interaktionen mellan en presentatör (t.ex. en lärare) och dess publik. Mentimeterär inte avsett specifikt för en lärandekontext och det finns idag ingen etablerad utgivning av läromedel som använder Mentimeter för skolans värld. Det här examensarbetet har med bakgrund av detta haft som mål att designa och konstruera ett matematiskt läromedel med hjälp av Mentimeter, ämnat för att utveckla elevers förståelse för ett matematiskt begrepp (funktioner). Detta har gjorts med en designbaserad forskningsmetodik vilket är en metod som lämpar sig väl för att utveckla tekniska artefakter inom en skolkontext samt undersöka hur den utvecklade artefakten fungerar i en specifik kontext. Syftet med studien har varit att undersöka lärares upplevelse av att använda det utvecklade läromedlet och med den kunskapen, genom en iterativ process utveckla och samtidigt öka förståelse för hur ett digitalt utbildningsverktyg kan möjliggöra ett formativt arbetssätt. Ett grundantagande inom ramen för detta examensarbete är att ett formativt arbetssätt kan bidra till ett ökat lärande och därmed ökad förståelse för funktionsbegreppet, men att det behövs mer kunskap för att förstå sambandet mellan didaktisk teori och hur den kan användas inom en skolkontext. Detta examensarbete utgår både från en konstruktivistisk och en sociokulturell syn på lärande. Motiveringen av denna breda syn på lärande är att det möjliggör en mer induktiv ansats i förhållande till tolkningen av studiens resultat. Studiens resultat är en“Mentimeter-modul” som designats för att möjliggöra ökad förståelse för matematiska begrepp, samt en teoretisk förståelse för hur modulen upplevts av lärare i en skolkontext. Vidare visar studiens resultat på vikten av att lärare använder Mentimeter-modulen som ett komplement till den ordinarie undervisningen istället för att låta verktyget agera som en egen aktör. Slutsatsen är att den utvecklade Mentimeter-modulen upplevs möjliggöra ett formativt arbetssätt om syftet med modulen tydliggörs och lärarna ser på modulen som ett komplement till sin ordinarie undervisning. / Teaching and learning could be considered as cornerstones of a modern democratic society. These activities are largely being practiced by teachers who are in part responsible for educating future generations. In the education system, there are a number of different teaching materials such as books and computers, which often tend to be static with no or little interaction with the student. According to international surveys the mathematical knowledge among Swedish student’s has stagnated over the past two decades, although a turnaround has taken place in recent years. A possible explanation for this may be that too much focus has been devoted to procedural skills rather than conceptual understanding. This, combined with teachers' perceived difficulties in applying a formative approach, can slow down the development of students' mathematical knowledge. Several digital educational tools have been developed to support teachers and students in their learning process. One such tool is Mentimeter, which was developed to increase the interaction between a presenter (e.g. a teacher) and its audience (e.g. a student). Mentimeter is not intended specifically for a learning context and there is currently no mathematical educational materials developed with the software and that is accessible for everyone with a Menitemeter account. This master thesis has aimed to design and construct a mathematical teaching aid with the help of Mentimeter, intended to develop students' understanding of a mathematical concept (functions). This has been done with a design-based research methodology which is suited for exploring learning environments and gaining deeper theoretical understanding by introducing a designed technical artifact in the context that is being observed. The purpose of this Master Thesis has been to investigate teachers' experience of using the developed teaching aid and with that knowledge, through an iterative process develop understanding on how a digital educational tool can enable a formative approach. A basic assumption made by the authors of this study is that a formative approach can contribute to increased learning andthus increased understanding of the concept of a function. But more knowledge is needed to understand the connection between the didactic theory and how it can be applied in a school context. This study is based partly on a constructivist view of learning but also on a socio-cultural perspective. The motivation for this broad view of learning enables a more inductive approach in relation to the interpretation of the study results. The results of this thesis are a “Mentimeter module” designed to enable an increased understanding of mathematical concepts, as well as a theoretical understanding of how the module is experienced by teachers in a school context. Furthermore, the study shows the importance of teachers using the Mentimeter module as a complement to their regular teaching activities instead of letting the digital education tool act on its own. The conclusion is that the developed Mentimeter module is perceived to enable a formative approach if the purpose of the module is clarified and the teachers see the module as a complement to their established experience andprevious knowledge.

This thesis is an analysis of the use and definition of the concepts health, well-being and welfare within the field called “the science of animal health and welfare”. The materials used are a literature survey of the field, qualitative interviews with Swedish veterinary surgeons and a study of the concepts in legislation concerning animals in England, Germany and Sweden. The main emphasis has been on theoretical definitions explicitly stated in the different texts or in the interviews. Two ways of distinguishing between animals are used: according to species and according to the role that animals have for humans. As a result it becomes salient whether the definitions have limits with regard to species or role. In the thesis a great number of definitions of the three concepts are interpreted, compared and criticised. As a result a limited number of definitions have been categorised and collected into clusters which fulfil minimal requirements of consistency and practicability. The analysis supports the use of all three concepts – health, well-being and welfare – since they are all needed for making crucial distinctions in the science of animal health and welfare.

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov. / The aim of this work has been to study the methods a teacher practice when introducing, consolidating, and using new concepts in society orientated subjects and how the education was perceived by students with language disorder diagnosis in a class of 4th graders. Based on a special educational perspective, the focus has been to find ways of working that supports the learning of students with language disorder diagnosis. My study includes a teacher interview, lesson observations, as well as two student interviews. I have analyzed the data on the basis of Grounded theory. The several steps of the analytical process have resulted in a theoretical model of my own record, initialized by my purpose and my issues. The theoretical model is represented by six steps: clarity, various approaches, repetition, progression, understanding and the ability to use words and concepts where personal support is the condition - the basis for students with language disorder diagnosis being able to assimilate the class shared teaching. The observed teacher used conversation with the whole class as the foundation of the teaching. The methods were based on research: clear step-by-step instructions, visual aids, students prior knowledge and experience, as well as everyday language as starting point. The teacher also gave many opportunities for rehearsals and tasks where they are allowed to use new words and concepts. Both of the interviewed students stated that they needed many repetitions to absorb new words and concepts. They mostly experienced difficulties, when many new concepts were introduced simultaneously and if they themselves were expected to find the explanations in texts. The best way to absorb new knowledge was to listen, preferable in combinations with images of the various kinds. They agreed that the iPad was a good tool giving the opportunity to listen and speak instead of reading and writing. The study shows the necessity of functional methods and tasks in the classroom combined with extraordinary adaptions and personal support based on the students individual needs.

What do history teachers teach about? How do they represent it? Why do they choose to teach the way they do? The main purpose of this study is to analyse what teaching patterns and strategies history teachers in lower secondary schools use in their history teaching for pupils aged 13-16. An additional aim is to get hold of how teachers transform their knowledge and experiences into history teaching. The results are then compared to previous research concerning teaching strategies for history teachers in upper secondary schools. The language the teachers use when they talk about their teaching is also compared to the language found in the field of history didactic research.   Through interviews with five experienced history teachers in two different school contexts their own speech about what they regard as the aim of the teaching of history, what they choose to teach about and what methods they use in history teaching make the foundation for this empirical study. It is the teachers’ words about their own practice, i.e. the thought processes of experienced teachers that are in focus.   Although the study is based on the method of semi-structured qualitative interviews and in some aspects can be regarded as a Grounded Theory study, one theoretical point of view is developed from the thoughts around transformation of the subject history. It concerns how the teachers approach history teaching and what factors the teachers talk about as the main factors of influence.   The study shows both similarities and differences between the teachers’ teaching patterns and strategies as well as between the teachers at lower secondary schools compared to those who teach at upper secondary schools. There seem to be individual patterns for each teacher where their subject matter competence alongside with their personal experiences and interest for the subject history are factors that seem to influence the way the teachers teach. The pupils are one main factor that seems to be important for the teachers in lower secondary schools, as is the use of the national curriculum when planning their teaching. Concerning transformation the question about what methods to use is observed to be the most central. The didactic why, what and how-questions in history teaching are found to be intertwined, and together they build what can be viewed as a teacher’s subject didactic teaching pattern. There are only hints that some of the teachers have developed more sustainable and consequent strategies for their history teaching. One result is that teachers, although they in some sense talk about historical didactic concepts, lack a historical didactic vocabulary to talk about their teaching. / Baksidestext Vad väljer historielärare att undervisa om, vilka metoder används och varför gör lärarna de val de gör? I denna studie intervjuas fem erfarna högstadielärare i två olika skolkontexter. Lärarnas tal om vilka mål, vilket innehåll och vilka metoder som har varit mest centrala under deras senast genomförda historieundervisning ligger till grund för en beskrivning och tolkning av den didaktiska processen där lärare omformar sina ämneskunskaper och erfarenheter till konkret undervisning. De termer och begrepp lärarna använder när de talar om sin historieundervisning är liksom de omformningsfaktorer som påverkar lärarna i den didaktiska processen också av intresse. Resultatet visar att lärarna har funnit särskilda sätt att hantera skolämnet historia vilka kan betraktas som en lärares undervisningsmönster eller, i de fall där mönstret är mer varaktigt och sammanhållet, kan benämnas undervisningsstrategi. Studiens resultat visar både likheter och skillnader mellan lärarna, samt i jämförelse med tidigare studier av gymnasielärares undervisningsstrategier. Det språk lärarna använder liknar snarare den vokabulär som syns i läroplaner och läroböcker än det språk som används i historiedidaktisk forskning.

Even though Sweden is considered a high trust society, research on this topic is primarily based on a few standardized survey questions. It is also known that there is a robust pattern of less trustful young people compared to older ones. Still, a satisfactory explanation of this fact is lacking. Thus, the first aim of this dissertation is to map trust among young adults and middle-aged individuals. The second aim is to examine by which factors and in what way different dimensions of trust are determined, focusing on individuals’ life course and consequently experiences. Analytical principles from the life course tradition are used as a theoretical framework. Data is derived from a Swedish cross-sectional nationally representative postal survey on trust, and qualitative interviews using a mixed-methods approach. A multi-dimensional concept of trust is suggested. Participants report relatively high levels of trust in known and unknown people, confidence in institutions, normative notions of trust, security, and trustful behaviour. Trust also seems to be structured according to a closeness principle. Young adults display lower trust levels in general. However, in some respects the pattern is reversed, particularly regarding domains they are expected to be more familiar with. Contrary to the well-established idea of generalised trust derived from predispositions and primary socialization, and particularised trust originating from experiences in adulthood, the results of this study suggest that unique combinations of factors, both individual characteristics and experiences, might explain each of the different dimensions. Often there is a sphere-specific relationship between experiences and later trust, i.e. experiences from one sphere of life seem to exclusively affect trust within the same sphere. It is suggested that as people grow older they accumulate what is called experience capital, which might benefit trust and contribute to an explanation of the age differences.

The concept of producing energy from biomass has, for the last two decades, occupied attention of policy-makers, private industries, researchers and civil societies around the world. The highly contested and contingent character of the biofuel production, its entanglement in the nexus of three problematic issues of energy, climate and agriculture, as well as its injection into the current socioeconomic arrangements, is what makes it timely to analyse. The thesis sheds light on the state of international debate on bioenergy by looking at deliberations of three major global institutions: Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), International Energy Agency (IEA) and Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). The primary aim is to trace and analyse how the concept of bioenergy is conceptualized and contextualized in assessments, reports, policy papers and other documents issued by FAO, IEA and IPCC in the 1990-2010 period. The secondary aim of the thesis, based on results derived from the primary objective, is set to problematize and reflect upon currently dominating socioeconomic arrangements that the concept of biomass-derived energy is inserted into. The research questions are organized around four distinctively contentious issues in the debate: biofuel production in developing countries, the food vs. fuel dilemma, bioenergy as a win-win-win solution and the future role of the second-generation bioenergy technology. The research questions are operationalized by applying four theoretical perspectives: the world-economy, Michel Foucault’s genealogy, discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, and Fredric Jameson’s critical approach. The institutional debate illustrates that, while bioenergy appears to be an easy, plausible and thus attractive patch able to temporarily fix societal challenges of energy insecurity, climate change and agricultural crisis without changing much in the socioeconomic structure, its implementation exposes internal discrepancies of the hegemonic capitalist system. Whether bioenergy could actually function as a feasible win-win-win solution is of secondary importance. It is its economic feasibility expressed in the pressure on cost-effectiveness that matters the most but, at the same time, causes serious internal discrepancies in conceptualizations pursued by the organizations. The results point to two main conclusions. On the one hand, bioenergy is inevitably entrapped by the rules and arrangements of the hegemonic system that, in turn, cause internal contradictions. On the other hand, the institutional debate attempts to stabilize the shaky conceptualization of bioenergy, so that it can appear consistent and plausible, even if the possibility of reaching the closure of meaning fades away, with more conflicts on the rise. Furthermore, the results also show that the three international organizations exhibit uniform patterns of argumentations and the way they similarly discuss biomass-derived energy illustrates the objective to stabilize the meaning and adjust the concept of bioenergy to the hegemonic system. / Under de senaste två decennierna har idén om att producera energi av biomassa rönt stor uppmärksamhet bland forskare, företagare, beslutsfattare och i samhället i övrigt. De förhållandevis många kontroverser och alternativ som är förbundna med produktion av biobränslen, deras koppling till de tre problemområdena energi, klimat och jordbruk, samt deras etablering inom samtida geopolitiska, socioekonomiska och miljömässiga sammanhang, gör dem till en aktuell fråga att analysera. Avhandlingen belyser den internationella debatten genom att fokusera överväganden och ståndpunkter inom tre globala institutioner: FN:s mat- och jordbruksorgan (FAO), Internationella Energiorganet (IEA) och FN:s klimatpanel (IPCC). Huvudsyftet är spåra och analysera hur begreppet bioenergi formas och kontextualiseras i bedömningsrapporter och policydokument producerade av FAO, IEA och IPCC under perioden 1990-2010. Ett ytterligare syfte är att problematisera och reflektera över de socioekonomiska förhållanden som bioenergibegreppet ingår i. Forskningsfrågorna är formulerade utifrån fyra kontroversiella områden i debatten: biobränsleproduktion i utvecklingsländer, dilemmat mat kontra biobränsle, bioenergi som en ”win-win-win-lösning” och den framtida roll som tillskrivs andra generationens bioteknologi. Forskningsfrågorna operationaliseras genom att var och en knyts till ett av fyra teoretiska perspektiv: världssystemteori, Michel Foucaults genealogi, Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori respektive Fredric Jamesons kritiska ansats. I debatten framställs ofta bioenergi som ett enkelt och rimligt alternativ med kapacitet att tillfälligt lösa samhälleliga utmaningar som energi-osäkerhet, klimatförändringar och jordbrukskrisen, dock utan att den socioekonomiska strukturen ändras nämnvärt. Analysen visar emellertid att begreppsliggörandet istället påvisar interna diskrepanser i det hegemoniska, kapitalistiska systemet. Huruvida bioenergi verkligen kan fungera som en sådan ”win-win-win”- lösning framstår som sekundärt i dessa texter. Det är kostnadseffektiviteten som har störst betydelse, men samtidigt skapar man här allvarliga begreppsliga diskrepanser inom organisationerna. Utfallet av analysen pekar på två huvudslutsatser. Å ena sidan är bioenergin oundvikligen låst av det hegemoniska systemets struktur och de motsägelser som det rymmer. Å andra sidan tycks debatten inom organisationerna söka efter en stabilisering av det instabila begreppsliggörandet av bioenergin så att den framstår som konsistent och möjlig. Vidare visar analysen också att de tre organisationerna har liknande argumentationsmönster, och det likartade sätt på vilket de diskuterar energi från biomassa illustrerar en stabilisering av mening inom diskursen där bioenergibegreppet anpassas till det hegemoniska systemet.