Nyanlända elever på högstadiet står inför dubbla utmaningar i den svenska skolan. Elever som är nyanlända och inte behärskar det svenska språket behöver lära sig både språk och ämneskunskaper samt kunna resonera, tala och skriva på svenska. Jag valde att genomföra min undersökning i en mångkulturell skola där det finns många nyanlända elever. Jag har arbetat både kvantitativt och kvalitativt där metoderna ska komplettera varandra. Alla eleverna hade en liknade syn på ämnesspråket och ämnesbegreppen. Historieämnet är ett ämne som har ett brett stoff samt kräver att eleven kan utveckla sin förmåga att “använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används” (Skolverket,2011) enligt lgr 11. Enligt kunskapskraven ska eleven också kunna: “Föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt” (Skolverket, 2011). Tolkar man Skolverkets kursplan i historia för högstadiet kan man konstatera att eleven behöver kunna föra resonemang och kunna använda historiska begrepp, det är detta som kommer att analyseras i examensarbete.

Denna studie ämnar undersöka F-3 lärares syfte med autentisk biologiundervisningsom innefattar levande djur, och hur de arbetar för att främja elevers förståelse förbiologiska begrepp som kopplar till djurs livscykler. Undersökningen baseras påkvalitativa intervjuer med sju behöriga och undervisande F-3 lärare som valts utmed hjälp av snöbollsmetoden. Resultatet visar att lärarna i studien främst valt attintegrera autentiska moment i biologiundervisningen för att främja intresse ochengagemang hos eleverna, inte bara för biologiundervisning utan för skolan i stort,att fostra samhällsmedborgare samt att på ett konkret sätt främja begreppsförståelse.Resultatet visar även att den autentiska undervisningen skapar möjligheter förlärarna att synliggöra begrepp genom diskussion och samtal samt genomämnesövergripande undervisning. En utmaning som synliggjorts är att autentiskundervisning som inte är välplanerad och kopplar till skolans styrdokument riskeraratt reduceras till en rolig “happening”, eftersom läraren då inte tillvaratar demöjligheter till begreppsinlärning som lärtillfället erbjuder. / <p>No</p>

Abstrakta ord som lycka, kvalitet och rikedom används dagligen i vardagsspråket, och vi förstår allt som oftast hur dessa ska tolkas beroende på kontexten. Svårighet uppstår dock när man försöker avgränsa dessa otydliga begrepp och definiera vad som ingår och inte ingår i dem. När tolkningsbara begrepp ligger till grund för beslutsfattande inom myndigheter kan det således tendera att bli upp till den enskilde tjänstepersonen att tolka dem. Syftet med den här studien är att försöka förstå hur bruket av icke definierade begrepp inom myndighetsutövning skapar praktiker hos enskilda tjänstemän, samt huruvida dessa är kopplade till strategisk styrning. Med studien vill jag diskutera hur strategisk vaghet används som ett sätt att styra subjekt i deras tjänstemannautövning. Studiens kanske främsta bidrag till kunskapsbyggandet är dess kvalitativa ansats och intervjubaserade metod som används för att förstå individens subjektiva upplevelse av en diskurs som praktiserar vaga begrepp. Det teoretiska ramverk som studien vilar på utgörs främst av Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och universalpragmatiken samt Michel Foucaults teorier om styrningsmentalitet och diskursiva praktiker. Studien visar att intervjupersonerna upplever krav på effektivitet och rationalitet uppifrån samtidigt som de upplever ett ständigt flöde av nya, vaga begrepp samt att de upplever en strävan efter att komma överens snarare än att fokusera på vad man kommer överens om. Resultaten i studien pekar på att icke definierade begrepp kan vara ett resultat av en politisk styrning som är tätt sammankopplad med de spänningar som uppstår när kvantifierbara mål tillåts regera över kvalitativa resurser. Min förhoppning med studien är att påvisa hur krav på kontroll och rationalitet inom offentlig förvaltning paradoxalt nog kan leda till att en diskursiv vaghet reproduceras på individnivå för att uppnå effektiva beslutsprocesser.

No description available.

Det här är ett arbete som bygger på en undersökning om åtta lärares syn på hur de möter elevers språkliga erfarenheter med matematikens abstrakta språk. Arbetet ger också en bild av vad de här lärarna anser är viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den här undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och därmed stärka kunskapsutvecklingen inom området. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de åtta lärarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrån forskningslitteratur. Vi kom fram till att lärarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta språk. De känner att det är bara ord och elever tycker om att lära sig nya ord, men att förståelsen för ordet är viktig att man arbetar med. I matematikundervisningen kom vi fram till att lärarna har fyra delar som de anser som viktiga. Det är att alltid utgå från eleverna, kommunicera mycket matematik, arbeta praktiskt med konkreta material och att det är viktigt att eleverna får hållbara strategier. / This is a work based on a study of eight teachers 'views on how they meet students' language experiences with mathematics, abstract language. The work also gives an idea of ​​what these teachers believe are important parts of mathematics teaching. Through this study, the work can contribute to education and the vision of mathematics and thereby strengthening the development of knowledge in the field. We conducted qualitative interviews with eight teachers, which we then analyzed and interpreted by the research literature. We found that teachers do not see it as a problem for students to meet the mathematical abstract language. They feel it's just words and the students love to learn new words, but to the understanding of the word is important that you work with. In mathematics teaching, we concluded that the teachers have four parts, which they regard as important. That is always deleted from the students, communicating much mathematics, practical work with concrete materials and that it is important that students receive sustainable strategies.

Det valda temat för detta examensarbete berör hur sex lågstadielärares attityd till naturvetenskap påverkar det ämnesspecifika språkandet i deras NO-undervisning. Detta är av intresse eftersom Ulvsand (2015) hävdar att en klass som arbetat med ett ämnesspecifikt språkande med frekvent begreppsanvändning är mer förberedda för vidare studier än en klass som enbart arbetat med vardagsspråkande. Studien syftar till att undersöka hur lärares attityder till de naturorienterande ämnena påverkar begreppsanvändningen i NO-undervisningen samt hur lärarna uppfattar att deras attityder till de naturorienterande ämnena speglar sig i elevernas motivation till densamme. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer, transkribering samt kategorisering av mina resultat. Arbetet utgår ifrån fenomenografisk teori och fokuserar på fenomenet NO-undervisning, studien utgår även ifrån hur lärare erfarar och uppfattar de naturorienterande ämnena vilket stämmer in på fenomenografins beskrivning (Marton och Booth, 2000). Resultatet visar en hög korrelation mellan upplevd självförmåga och goda ämneskunskaper, även en låg upplevd tillit till sin egen förmåga ledde till låga ämneskunskaper. Goda ämneskunskaper visade sig leda till ett så kallat begreppsrikt klassrum och låga ämneskunskaper visade sig leda till ett så kallat begreppsfattigare klassrum.

Syftet med denna studie var att vinna kunskap och kartlägga hur elever i årskurs 1-3 kan utveckla förståelse för vattnets fasförändringar och kretslopp genom estetisk lärprocess och kommunikation. De frågor jag ville få besvarade var vilken kunskap om vattnets fasförändringar och kretslopp som kommer till uttryck i elevernas kommunikation i arbetet med en estetisk lärprocess och hur denna process kan användas som ett verktyg för att utveckla kunskap i det avsedda lärandeobjektet. Tidigare forskning om lärande och undervisning i naturvetenskap, de naturvetenskapliga begrepp som är relevanta för studien, samt elevers förståelse för dessa begrepp behandlas i studien under rubriken bakgrund. I bakgrunden behandlas även estetiska lärprocesser och språkutvecklande arbetssätt i naturvetenskaplig undervisning, samt skolans styrdokument. I studien förklaras hur elevers lärande i naturvetenskap kan möjliggöras med hjälp av socialt samspel och estetiska lärprocesser. Med mig själv i rollen som lärare och observatör har data samlats in genom förtest i form av ljudinspelade gruppintervjuer. Data har även samlats in genom observationer vid lektionstillfällen, samt videofilmning under elevers arbete med en estetisk lärprocess. Som eftertest videoinspelades en presentation av de bildserier eleverna producerat. Studien är av kvalitativ karaktär och har ett sociokulturellt och variationsteoretiskt ramverk. I undervisningen användes variationsmönster som skapade möjligheter för eleverna att urskilja vad vattnets kretslopp och fasförändringar innebär. Genom estetisk lärprocess fick eleverna möjligheten att producera en bildserie där vattnets fasförändringar och kretslopp behandlades. Resultatet visar att elever utvecklar förståelse för det avsedda lärandeobjektet genom samarbete och kommunikation i arbetet med den estetiska lärprocessen. Resultatet visar också på att den estetiska lärprocessen kan användas som ett verktyg för att utveckla kunskap, samt kan erbjuda elever möjlighet att uttrycka sin förståelse om vattnets kretslopp och fasförändringar.

Syftet med min studie är att undersöka hur matematiska begrepp påverkar elevernas lärande, samt lärarens användning av informellt och formellt språk i undervisningen. Studien fokuserar på termernas betydelse i det övergripande sammanhanget och hur de kan vara en avgörande faktor för lärarens yrke och arbete. Tidigare forskning visar olika aspekter av användningen av informellt och formellt språk i undervisning, men alla är överens om att lärare och elever måste ha ett gemensamt språk som används i klassrummet. Studien baseras på observationer av en matematiklektion på gymnasiet, där eleverna arbetar med andragradsfunktionen, samt intervjuer med två verksamma gymnasielärare och tre gymnasieelever. Resultaten visar att anpassning av språket till elevernas förståelse är avgörande för att undervisningen ska vara effektiv. Det framgår också att språket i övningsuppgifter är viktigt för att undvika förvirring och glömska hos eleverna. Resultaten visar även betydelsen av att använda de korrekta matematiska begreppenbåde i skolan och i samhället. För att förstå de resultat jag har kommit fram till, använder jag två olika teorier. Jag har undersökt vad som inte leder till det önskade lärandemålet och försökt ta reda på om det är matematiska termer som används på ett felaktigt sätt, eller om det är en missuppfattning av matematiska begrepp som ligger bakom orsakerna. Slutligen kan jag säga att det är viktigt att eleverna förstår matematisk terminologi på rätt sätt. De måste vara medvetna om vad varje ord betyder och i vilken kontext det används. Detta kan hjälpa dem att förvärva de förmågor som eftersträvas. Som förslag till framtida forskning kan det vara intressant att undersöka elevernas förståelse av matematisk terminologi i relation till deras bakgrund, det vill säga om eleverna är födda i Sverige eller inte.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken förståelse elever i skolår 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de två skolåren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkät som underökningsmetod vårt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolår 5 och 56 elever i skolår 6. Resultatet visade att många elever i skolår 6 hade förståelse för begreppen men endast en elev i skolår 5 hade den förståelse som vi sökte.

The following study is a discourse analysis of the concept of critical thinking within pre-school teacher education. It considers the following questions: how does the concept of critical thinking appear in policy documents, central to the pre-school teacher education, and which possible conceptions of critical thinking are conveyed by students and teachers active within the education. Additionally, the study seeks to discuss, as well as suggest a possible relation, between the findings of those two questions. In reviewing the material (consisting of five semi-structured interviews with students and teachers, and of a selection of policy documents central to the education), I argue the existence of a sort of project within the education, which presents critical thinking as a higher value. At the same time, I argue that the concept is not defined or concretized. This project, however, as I suggest while drawing upon Foucault’s ideas of discourse and government, involves a rather high degree of control. The project attempts to get the students to adjust their behaviour, by gaining the desired skill of critical thinking, making them believe that it is essential for their own as well as for the future of society’s sake; thus using both hope and fear, as the desire for participation and belonging, as strategies of government. At the same time, drawing upon Foucault’s concepts of genealogy and critique, I indicate a large dispersion in terms of the possible conceptions of critical thinking, as demonstrated in the material from the interviews. I conclude that the encounter between this dispersion of conceptions of critical thinking, and the concept’s considerable importance as regarded by the project, while left undefined, may cause confusion amongst students and teachers, not leaving them any alternative way of thinking or acting, and may therefore imply potential implications for contemporary Swedish higher education.