Syftet med denna studie är att undesöka vilket matematiskt innehåll förskollärare synliggör vid användning av bilderboken Lilla nollan och dom andra. För att besvara studiens frågeställningar har både observationer och kvalitativa intervjuer använts. Två förskollärare från en förskola valdes ut. Barnen som deltog vid observationerna var 4-5 år gamla. Resultatet visar att förskollärarna synliggör ett brett matematiskt innehåll i den ovannämnda bilderboken. De fokuserar på siffror, räkneramsan, räknar antal och jämför form och storlek. Samtal om siffran 0 och dess betydelse förs med barnen. De reflekterar och resonerar tillsammans med barnen över olika matematiska företeelser som de möter i bilderboken med stöd av dess bilder. Förskollärarna ger också flera exempel på hur barnen har utvecklat matematiska begrepp. De tar även tillvara på den mångfald och den variation av matematik som bilderboken erbjuder. / The purpose of this study is to investigate which mathematical contents preeschool teachers visible when using the picture book Little O and all the others. In order to answer the study questions, both observations and qualitative interviews have been used. Two preeschool teachers from one preeschool were selected. The children who participated in the observations were  4-5 years old. The results show that preeschool teachers reveal a broad mathematical content in the above mentioned picture book. They focus on numbers, countingchants, counting numbers and compare the shape and size. Conversations about the number 0 and the importance of it takes place. They reflect and resonate with the children of different mathematical phenomena they encounter in the picture book by virtue of its images. Preeschool teachers also give several examples of how the children have developed mathematical concepts. They also utilize both the diversity and the variety of mathematics that the picture book offers.

<p>Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår.</p><p>Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: </p><p>- Varför har vi matematik i skolan?</p><p> - Vad är matematik?</p><p>- Hur bedrivs matematikundervisning? </p><p>Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken. </p><p>Den empiriska delen består av åtta intervjuer med elever i år åttta och år nio. Eleverna beskriver hur de uppfattar varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs.</p><p>Elevernas uppfattningar om varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs stämmer i stort överens med litteraturen.</p>

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren. Ett annat viktigt redskap som läraren också ofta uppmanade studenterna till att använda sig av var samreflektion, vilket innebar att studenterna skulle reflektera tillsammans kring olika erfarenheter och vetenskapliga begrepp. Analysen visade även på att läraren ytterst strävade efter att utveckla ett medvetet perspektivseende hos studenterna, vilket också kan tolkas som ett redskap för lärande.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander &amp; Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010).   Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har. Det pågår först och främst två diskurser, den matematiska och den vardagliga. Diskurserna etableras utifrån olika sociala och sociomatematiska normer som styr undervisningen. Traditioner och förväntningar påverkar undervisningen och den påverkan verkar vara starkare än forskningsrön eller nya styrdokument. / The study examines how mathematical concepts established in the discourse in the classroom and how teachers plan for, implements and processes mathematical concepts. The study's purpose is to study how teachers deal with mathematical concepts in teaching from a special education perspective. Based on the study's approach chosen two qualitative data collection methods. To this inserts Selander &amp; Kress´s (2010) formal learning design sequence and Halliday´s (2004), three meta-functions and an institutional function (Boistrup- Björklund, 2010).   The study shows that procedural knowledge has a big place in teaching.  Teachers deal with concepts in passing and not thinking about which part the linguistic expressions have. There are primarily two discourses ongoing, the mathematical and the everyday, the discourses are established based on various social and socio-mathematical norms that effects the teaching. Traditions and expectations affect the teaching and the effect seems to be stronger than research findings or new policy document.

Syftet med detta arbete är att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda på vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass.   Arbetet är både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer används som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda på pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jämförs observationerna och intervjuerna i analysen.   Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. Språket är hjälpmedel för att kunna påverka barnens tankar mot utveckling och barnens användning av matematiska begrepp är beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjälp av matematiska begrepp. Resultatet visar att språk är en länk mellan matematiska tankar och tillämpningen av dessa tankar. Dessutom synliggör den kvalitativa studien att  pedagogerna skapar sociokulturella sammanhang genom grupparbete så att barnen påverkas av varandras tankar mot den matematiska begreppsutvecklingen.   Pedagogernas arbetssätt åskådliggör att de är medvetna om att lek och aktiviteter stödjer barnens matematiska utveckling och att detta skapar förutsättningarna för fantasi och kreativitet. Observationerna och resultatet visar att pedagogerna har fokus på variation av aktiviteter, upprepning och imitation så att barnen inspireras av varandras uttrycksformer och föreställningar. Barnen väljer bygg och konstruktion mest i anknytning till Alan Bishops sex fundamentala matematikaktiviteter. Barnen försöker förstå och utveckla matematiska begrepp i relation med varandra. I barnens värld är inte ett objekt fristående ifrån andra objekt utan de relaterar olika begrepp till varandra och ger mening till en företeelse genom kombination av olika matematiska begrepp.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvägagångssätt barn använder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn använder när de sorterar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 år. Materialet som användes var pasta, kritor och pärlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrån egna kännetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfället. Alla visade intresse för färg, men de hade förmåga att sortera och använda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mängd också. Vidare visar resultatet att barn som hade kunskap/erfarenheter om sortering uppmärksammade och hjälpte andra barn med mindre erfarenheter om sortering än dem själva. Barnen fick en annan roll där de var tvungna att visa eller använda verbalt språk för att den de sorterade med skulle förstå dem. Barnen använde matematiska begrepp som handlade om placering, lokalisering och tid. De kunde para ihop, gruppera och använde sig av subitizing, dvs. med snabb blick fastställa antal. Barnen hittade på egna samband utifrån något som de hade sett, dvs. utifrån egna erfarenheter. De använde mest substantiv och adjektiv som ett sätt att beskriva föremålens egenskaper.

Denna studie tar avstamp i begreppet kris, då dess komplexitet och mångtydighet gör det intressant att studera utifrån en begreppshistorisk ansats. För begreppets fortlevnad har det historiskt sett utvidgats till att inrymma flera bakomliggande meningar som passar den aktuella verkligheten. Syftet med studien är således att urskilja hur begreppet kris förändrats utifrån Natos konceptdokument under årtalen 1968, 1991, 1999 samt 2010 med hjälp av begreppshistorisk teori och metod. Reinhart Koselleck är en av begreppshistoriens urfäder vilket gör att hans teoretiska ramverk samt metod fungerar som verktyg vid illustrerandet av den begreppsliga förändringsprocessen. Dessutom tillmötesgår den begreppshistoriska metoden det spontana intresset för språk och ordbetydelser, varför den bedöms vara som given för denna uppsats. Materialet som ligger till grund för denna begreppshistoriska analys består av fyra strategiska konceptdokument från Nato. Att studien genomförs utifrån ett Nato- perspektiv beror på att ett av alliansens huvudsyften är att hantera kriser av varierande grad. Dessutom fokuserar Natos konceptdokument på aktuella hot och utmaningar i vilka den begreppsliga förändringsprocessen kan skönjas. De slutsatser som presenteras är att begreppet kris förändrats i och med alla de nya hot och risker vilka återfinns som konsekvenser av bland annat globaliseringen och den teknologiska utvecklingen. Den begreppsliga förändringen tar sig uttryck i att det utvidgats till att innehålla fler bakomliggande meningar, såsom exempelvis cyberattack och klimatförändringar.

<p>Denna studie syftar till att undersöka i vilka spontana lektyper inomhus, förskolebarn uttrycker matematiska begrepp. Bakgrunden till studien är att vi anser att matematikarbetet på förskolan ska utgå från barnens perspektiv och då har leken en viktig betydelse. Leken ses som en central del för matematiklärandet och begreppsbildningen och därför är förskolan en lämplig plats för denna studie. Om barnen redan på förskolan skapar ett intresse och börjar använda matematiska begrepp gynnar det även den begreppsanvändning som krävs i skolan. Med inspiration av ett etnografiskt förhållningssätt har det genomförts observationer på två förskoleavdelningar, vid sju tillfällen på varje avdelning. Avsikten har varit att observera barns matematiska begreppsanvändning i den spontana leken. Vid observationerna har ett särskilt framtaget observationsschema använts för att dokumentera vilka lektyper och matematiska begrepp som observerats. Resultatet visar att olika lektyper stimulerar olika begrepp och de begrepp som uttrycks mest är jämförelseord. De lektyper som framkom i resultatet är; rollek, bygglek, lego, spel, bilar, figurer, dockor och övrigt. Avslutningsvis diskuteras resultatet och metoden i förhållande till litteraturen och våra egna tankar. Tre teman är framtagna i resultatdiskussionen; språket, leken och miljön med utgångspunkt i barnens begreppsanvändning och lektyperna.</p> / <p>This study aims to examine in which spontaneous play indoors, children in preschool expresses mathematical concepts. The background to the study is our belief that the mathematics work in preschool should be assumed from the children's perspective and that play has an important role in that work. The spontaneous play are a central part of mathematics learning and conception and therefore is preschool an appropriate place for this study. If children in preschool at an early stage creates an interest and begin using mathematical concepts if also favors the concept of use, that required in school. Inspired by an ethnographic approach, there have been observations of two preschool departments, on seven occasions in each department. The intention has been to observe children's mathematical concepts used in the spontaneous play. At the observations, a designed observation chart has been used to record the play types and mathematical concepts observed. The result shows that different play types stimulate different concepts, and the concepts that are mostly expressed are comparison words. The play types that emerged in the result are; role play, construction play, lego, games, cars, figures, dolls and others. To sum up, we discuss the result and the method in relation to the literature and our own thoughts. Three themes are produced in the result discussion; language, play and the environment on the basis of children's concepts of use and play types.</p>

The aim of the study is to contribute to a better understanding of how educators relate to social inclusion in preschool. Educators' perception of social inclusion is an important topic to investigate because there are often children who temporarily or permanently need special support in preschool. The inclusion of children in preschool is considered important and educators have a central role and responsibility to include all children in preschool. According to our experience, there is a great variety of how educators perceive the work of social inclusion in preschool.   In order to answer the question of how educators relate to social inclusion in preschool, it is chosen to conduct semi-structured, qualitative interviews. We interviewed eight preschool educators to find out how they perceive their work with social inclusion. The two themes that appeared in the educators’ answers were inclusion and exclusion.   The study found that preschool educators' work with social inclusion is complex. Educators in the study considered that all children have the right to enter into a social context, to be socially included, and they acknowledges their responsibility to ensure that all children are included. They expressed that it is not the responsibility of the children, but the adults, to ensure that all children are included in the group. Several of the educators express that there are difficulties and challenges with inclusion work, and state that children need to master certain social skills in order to be able to be included. Adaptation will lead to all children being given the opportunity to participate and succeed. The study further shows that the interviewed educators consider themselves responsible for creating opportunities that enable inclusion. The result of the study shows that for a functioning work with social inclusion, educator’ needs to form a common view and gain an understanding of the concepts of inclusion and exclusion among preschool teachers. The way educators perceive social inclusion, affects how educators work with social inclusion in preschool. In order to gain insight into, and in a more concrete way, an understanding of how preschool educators relate to social inclusion, it was chosen to accomplish this study. It is hoped that other preschool educators can benefit from the study's results in their professional role in the future.

Ord och begreppsförståelse inom NO-ämnena, att lära sig begrepp finns med i läroplanens fyra olika kursplaner för NO-ämnena. Studier visar att det finns ett glapp mellan mellanstadiet och högstadiet i NO. Men hur jobbar mellanstadiet med ordförståelse i NO i dagsläget? Hur vill lärarna utveckla detta område i sin undervisning? Och de verktyg som finns idag som visar på trender och mönster kring NO och begreppsförståelse, vad visar de?Denna studie gör en djupdykning kring ord och begreppsförståelse i NO där lärare på mellanstadiet som jobbar som NO-lärare intervjuas om hur de jobbar kring undervisning i ord och begreppsförståelse. En högstadielärare i NO berättar sin version och resultatet från ordförståelsetester analyseras.Resultatet i denna studie blev att har en skola ämneslärare där läraren är behörig i de ämnen läraren undervisar så ökar elevernas chanser till ett bättre lärande. Den samlade bilden från de verktyg som finns och från lärarna är att Sveriges elever tappar i kunskap. Något denna studie inte svarar på, är hur vi ska vända trenden. Det är ett uppdrag för framtida forskare.