Denna systematiska litteraturstudie syftade till att beskriva och kartlägga humorns betydelse i omvårdnadsarbetet med inriktning på humorns påverkan på patientens välbefinnande, sjuksköterskans kommunikation med patienter och närstående samt sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö. Tjugo vetenskapliga artiklar, vilka sökts huvudsakligen via fulltextbasen Electronic Library Information Navigator (ELIN), valdes ut utifrån titel, abstrakt och genomläsning, varefter de kvalitetsgranskades och genomgick textanalys utmynnande i sex temata. Dessa evidensgraderades utifrån artiklarnas kvalitet. Resultatet visade att humor upplevdes ha betydelse i omvårdnadsarbetet både för patient och sjuksköterska genom att göra det lättare att hantera känslor, bygga upp en positiv självbild och att bevara värdigheten. Humorn är ett verktyg i bemästring av sjukdom och hälsoproblem samt viktig för en god kommunikation mellan såväl sjuksköterska och patient som mellan vårdpersonal. Humorn upplevs vara en betydelsefull faktor för ett gott lagarbete samt en moderator för hierarkiska spänningar mellan yrkesgrupper och patienter-vårdpersonal. Som omvårdnadsteoretisk referensram valdes Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga kommunikationen där humor visade sig vara ett viktigt redskap. Studien ökar läsarens förståelse av humorns betydelse för patient, närstående och personal i omvårdnaden likaväl som för kommunikationen mellan berörda parter, med särskild tonvikt på sjuksköterskans profession.

Sejdijaj, B och Koxha, D. Att prioritera bland prioriteringar.En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever sin arbetsbelastning samt hur de hanterar denna. Examensarbete i Socialt arbete 15 Högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete 2015Arbetet syftar till att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetsbelastning samt hur de hanterar arbetsbelastningen när den blir hög. Vi formulerade tre frågeställningar utifrån vårt problemområde: Hur upplever socialsekreterarna på socialtjänsten den rådande arbetsbelastningen? Hur hanterar socialsekreteraren den höga arbetsbelastningen? Upplever socialsekreteraren att man ibland måste prioritera vid en hög arbetsbelastning och hur gör man i dessa fall? För att besvara våra frågeställningar genomförde vi sex kvalitativa intervjuer med verksamma socialsekreterare inom försörjningsstödet. Resultat visar att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning som de uppger bero på dels den höga ärendemängden och antalet arbetsuppgifter per socialsekreterare men även bristen på socialt stöd och direktiv från organisationen. För att hantera den höga arbetsbelastningen uppger respondenterna att de använder sig av olika strategier för att bemästra arbetet. Resultat visar även att respondenterna upplever att prioriteringar är en del av arbetet som socialsekreterarna måste handskas med dagligen. Nyckelord: Arbetsbelastning, Bemästring, Bemästringsstrategi, Försörjningsstöd, Hanterbarhet, Prioritering, Socialsekreterare / Sejdijaj, B and Koxha, D To prioritize among prioritiesA qualitative study on how social workers experience their workload and how they cope with it. Degree project in Social work 15 Credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social work 2015.The study aims to investigate how social workers are experiencing their workload and how they handle their workload. We formulated three questions based on our research interest: How do the social workers at the social services experience the current workload? How does the social worker cope with the high workload? Does the social worker sometimes experience the need of prioritize during a high workload, how do they cope with it in these cases? In order to answer our questions, we conducted six interviews with social workers working with economic aid. Results show that social workers experience a heavy workload as they say is due partly to the high amount of cases and amount of duties per social worker but also the lack of social support and directives of the organization. To handle the high workload respondents stated that they use different strategies to cope with the work. Results also show that respondents feel that the priorities are part of the work that social workers has to deal with daily.Keywords: Workload, Coping, Coping-strategies, Economic aid, To Manage, Priorities, Social worker

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ”respekt” handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet. Strävan efter kickupplevelser genom våld var också en viktig motivator för våld. Deras sociala nätverk som i huvudsakligen bestod av kamratgänget hade en stor betydelse för anammandet av våldsamma attityder och föreställningar samt för utvecklandet av en överdriven mansroll vilken bidrog till våld. Bruket av alkohol var en del av socialiseringsprocessen i kamratgänget och alkoholintag var vanligt förekommande i samband med våldshandlingar. Problematiska familjeförhållanden bidrog till upplevelse av vanmakt vilken bemästrades med våld. Förslag på vidare forskning är att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom till att killar söker bekräftelse och självförverkligande på destruktivasätt.</p>

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ”respekt” handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet. Strävan efter kickupplevelser genom våld var också en viktig motivator för våld. Deras sociala nätverk som i huvudsakligen bestod av kamratgänget hade en stor betydelse för anammandet av våldsamma attityder och föreställningar samt för utvecklandet av en överdriven mansroll vilken bidrog till våld. Bruket av alkohol var en del av socialiseringsprocessen i kamratgänget och alkoholintag var vanligt förekommande i samband med våldshandlingar. Problematiska familjeförhållanden bidrog till upplevelse av vanmakt vilken bemästrades med våld. Förslag på vidare forskning är att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom till att killar söker bekräftelse och självförverkligande på destruktivasätt.

No description available.

För många personer som drabbas av hjärtinfarkt är det en traumatisk upplevelse och det kan också förekomma problem i dagliga livet lång tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt utifrån levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av självbiografier och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalysmetod. Samtliga självbiografier var skrivna av män. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; Insjuknandet, Vårdrelationen, Behov och Bemästring. Informanterna hade inte kontroll över sin situation vid det akuta omhändertagandet och de kände sig utlämnade till sjukvårdspersonalen. Upplevelserna var också positiva, så som att kunna lämna över ansvaret för sin hälsa till vårdpersonalen och känna välbehag, trots sin utsatta situation. Det fanns behov av att dela erfarenhet med personer som drabbats av hjärtinfarkt och också behov av professionell närhet och distanserad närhet och de hanterade sin situation genom att se framåt, att anpassa sig och ta ett steg i taget. / Being suffered by myocardial infarction is for many people a traumatic experience and problems can also occur in the daily life, for a long time after the infarction. The aim of the study was to analyse and describe experiences when suffering a myocardial infarction, by lived experience. Autobiographies were used to collect data. Data were analysed using qualitative content analysis. All of the autobiographies were written by men. The result is represented by four main categories; Become ill, The caring relation, Needs and Coping. In the acute care the informants’ did not have control of their situation and they had a feeling of being deserted to the caring staff. The experience could also be positive, like the possibility to be able to leave the responsibility for their health to the caring staff. There was a need of sharing experiences with fellow patients and there was also a need for professional nearness and distanced nearness and they coped with the situation by looking forward, to adjust oneself and to take one step at the time.

No description available.

Att vara en äldre invandrare i ett nytt land kan påverka erfarenheten och åtagandet i människors vardagliga aktiviteter. Det är ett flertal olika faktorer som påverkar delaktigheten av aktiviteter i det dagliga livet. Förändringar i det vardagliga livet kan leda till att aktiviteter, struktur, syfte och motivation förändras eller till och med försvinner. Studiens syfte var att beskriva aktiviteter i dagligt liv hos äldre invandrarkvinnor från forna Jugoslavien men även att beskriva vad som motiverar dem att utföra de aktiviteter som de gör.Till studien valdes en kvantitativ design med kvalitativa inslag eftersom den baserades på ett strukturerat intervjuformulär med två tilläggsfrågor. Studiens resultat visade att ett flertal deltagare har förändrat sina dagliga aktiviteter och att saknad efter den sociala gemenskapen har medfört ett mer inaktivt liv. Detta i sin tur har inneburit att aktiviteter i dagligt liv har anpassats eftersom flytten till ett nytt land har medfört en högre aktivitetsnivå. För några av deltagarna har förändringen även bidragit till glädje. Resultatet visade även hur förändringarna har bemästrats genom att deltagarna har hittat nya motivationer i vardagen. Majoriteten av deltagarna har visat att de klarar av att hantera omställningen men även att de har återfått kontroll i vardagen i samband med förändringen. / Being an older immigrant in a new country can affect the experience and commitment in people's everyday activities. There are several different factors that influence participation in activities of daily life. Changes in everyday life can lead to activities, structure, purpose and motivation to change or even disappear. The study aims to describe the activities of daily life in elderly women immigrants from the former Yugoslavia, but also to describe what motivates them to perform the activities that they do.The study was elected a quantitative design with qualitative elements because it was based on a structured interview form, with two additional questions. The study results exposed that several participants have changed their daily activities and missing for the social community has resulted in a more inactive lifestyle, which in turn has meant that the activities of daily life have been adapted since the move to a new country has led to a higher activity level. For some participants, the changes also contributed with pleasure. The result also exposed how the changes have been dealt with by locating new motivations in everyday life. The majority of participants have shown perseverance but also that they have regained control of everyday life in connection with the change.

Barn har olika rädslor och bemästringsstrategier beroende på vilken ålder och utvecklingsfas de befinner sig i. De kan uppleva sjukhus som något hotfullt och skrämmande. Tidigare forskning på barns rädslor har ofta besvarats av andra än de själva vilket har visats sig ge en felaktig bild av deras sjukhusupplevelse. Syftet med denna studie var att beskriva vad barn hade för rädslor i samband med vård på sjukhus och hur de försökte bemästra dem. En litteraturstudie har gjorts baserat på tio kvalitativa studier där barn mellan 3-18 år har intervjuats. En innehållsanalys gjordes av studiernas resultat där sex kategorier framkom; Ensamhet, Separation, Undersökningar och behandlingar, Operation, Anknytning samt Aktiviteter och lek på sjukhus. Resultatet visade bland annat att barn hade en rädsla för att vara ensam och separeras från sina föräldrar. En återkommande bemästringsstrategi för att lindra barns rädsla var att ha föräldrar närvarande. / Children have different fears and coping strategies depending on the age of the child and stage of development. They can experience the hospital as something menacing and dreadful. Former research on children’s fears has often been answered by others than themselves, which have been shown to give a false picture of their hospital experience. The purpose of this study was to describe what kind of fears children have for hospital and how they manage to overcome them. A literature review was made of material with a qualitative approach, ten articles were reviewed and a content analysis was made. Six categories emerged: Loneliness, Separation, Examinations and treatments, Operation, Attachment, Activities and play in hospital. The result indicated that children aged 3-18 years had a fear of being alone and separated from their parents. A recurring coping to alleviate children’s fear was to have parents present.