Purpose: In Sweden, there are area that are polluted and in need of remediation. However, soil remediation processes have a negative secondary impact on the climate. There are various soil remediation methods to apply, of which dig and dump are the most frequently used. The method involves although high emissions of carbon dioxide. By increased use of alternative soil remediation methods, such as biological soil remediation methods, can lead to reduced impact on the climate. When choosing a remediation method, sustainability is increasingly integrated, but most decisions are still based on other factors. Psychological, social and institutional barriers are considered to have counteracted the assumption of a sustainable behaviour. Therefore, further research on stakeholder attitudes may promote the implementation of such behaviour. The aim of the work is to present suggestions for improvement on how the climate impact can be reduced in soil remediation projects. Method: The study was performed as a qualitative survey. Empirical data was obtained in verbal form through the methods literature review, document analysis and interview. From an available group, six respondents were selected who represent significant stakeholders in soil remediation projects. Stakeholders were private and public clients, contractors, consultants and regulators. Analysed documents were reports from the Swedish Environmental Protection Agency that is about the post-treatment of contaminated areas in Sweden. Findings: The study indicates that biological soil remediation methods have a lower impact on the climate than dig and dump. Furthermore, it appeared that the main factors in choosing a soil remediation method was type of contamination, time for remediation and when contamination is detected in projects. According to this background, biological methods are less applied than dig and dump. However, the study presents suggestions for improvements of how biological alternatives can be encouraged, for instance are more reference objects needed where biological soil remediation methods have been applied. Implications: One conclusion from the study is that existing regulations should be changed to make landfill more difficult and to facilitate re-use of polluted masses, and the fees for landfill should be increased. In addition, more reference objects need to be generated in Sweden that validate that biological soil remediation methods achieve acceptable levels of pollution. Furthermore, stakeholders in soil remediation projects should cooperate more, even across national borders, and together venture to try biological soil remediation methods. Limitations: The result is only valid for biological soil remediation methods and dig and dump for organic pollutants in soil. The study includes few respondents from av geographic limited available group, which means that the result cannot be generalized with certainty. Therefore, the study should be regarded as exploratory and the results thereafter. / Syfte: I Sverige återfinns områden som är förorenade och i behov av efterbehandling, dock har marksaneringsprocesser en negativ sekundär påverkan på klimatet. Det finns olika markasaneringsmetoder att tillämpa varav schakt och deponering är den mest frekvent använda. Emellertid innebär metoden höga utsläpp av koldioxid. Tillämpning av alternativa åtgärder, såsom biologiska marksaneringsmetoder, kan bidra till lägre koldioxidutsläpp. Vid val av saneringsmetod integreras hållbarhet alltmer, men de flesta besluten baseras ändå på andra faktorer. Psykologiska, sociala och institutionella hinder anses ha motverkat antagandet av ett hållbart beteende. Därför kan fortsatt forskning om intressenters inställning främja implementering av ett sådant beteende. Målet med arbetet är att presentera förbättringsförslag på hur klimatpåverkan kan minskas vid marksaneringsprojekt. Metod: Arbetet utfördes i form av en kvalitativ kartläggning. Insamling av empiri skedde i verbal form genom datainsamlingsmetoderna litteraturstudie, dokumentanalys och intervju. Ur en tillgänglig grupp valdes sex stycken respondenter som representerar betydande intressenter vid marksaneringsprojekt. Intressenterna var privat- och offentlig beställare, entreprenör, konsult samt tillsynsmyndigheter. Dokument som analyserades var rapporter från Naturvårdsverket som behandlar efterbehandling av förorenade områden i Sverige.  Resultat: Studien indikerar att biologiska marksaneringsmetoder har lägre klimat-påverkan än schakt och deponering. Vidare framgick att de främsta faktorerna vid val av marksaneringsmetod var typ av förorening, saneringstid och när föroreningen upptäcks i projekt. Med denna bakgrund tillämpas biologiska åtgärder mer sällan än schakt och deponering. Emellertid presenterar studien förbättringsförslag till hur tillämpning av biologiska alternativ kan främjas, bland annat behövs fler referensobjekt där biologiska marksaneringsmetoder tillämpats.  Konsekvenser: En slutsats från studien är att gällande regelverk bör förändras för att försvåra deponering och underlätta återanvändning av förorenade massor samt bör avgifterna för deponering höjas. Dessutom behöver fler referensobjekt genereras i Sverige som påvisar att biologiska marksaneringsmetoder uppnår godkända föroreningshalter. Vidare bör intressenterna vid marksaneringsprojekt samarbeta mer, även över nationella gränser, för att tillsammans våga tillämpa biologiska mark-saneringsmetoder.  Begränsningar: Resultatet är endast giltigt för biologiska marksaneringsmetoder samt schakt och deponering av organiska föroreningar i mark. Studien inkluderar få respondenter ur en geografiskt begränsad tillgänglig grupp, vilket gör att resultatet inte med säkerhet kan generaliseras. Därmed bör studien betraktas som utforskande och resultatet därefter.

Under de senaste åren har kryptovalutor som Bitcoin blivit alltmer populära och genererat stor uppmärksamhet inom finansiella och tekniska kretsar. Trots den ökande populariteten och intresset för kryptovalutor som investeringsobjekt och spekulativt instrument, är deras användning som betalningsmedel fortfarande begränsad. Det finns flera faktorer som kan påverka användares acceptans av kryptovalutor för transaktioner, inklusive osäkerhet kring säkerhet och integritet, brist på reglering och stabilitet, och begränsad acceptans hos handlare och serviceleverantörer. Studiens syfte avser att undersöka varför kryptovaluta som betalningsmedel inte fått genomslag på den svenska marknaden, och de attityder som ligger till grund för detta. Till val av metod har triangulering använts för att samla in data genom vetenskapliga artiklar, enkäter och intervjuer. Fokus har legat på att få en förståelse för användare av kryptovalutor. Genom att engagera användarna direkt har vi haft möjlighet att lyssna på deras åsikter, erfarenheter och attityder på en djupare nivå. Genom att undersöka användares uppfattningar om att använda kryptovalutor som betalningsmedel, kan vi belysa viktiga insikter som kan forma framtida utveckling och acceptans av kryptovalutor. Samtliga data analyseras med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som framställdes var att informationen kring kryptovalutor framstår i sin helhet som bristfällig. Genom att nå ökad förståelse kan man öka intresset och användningen av teknologin. Genom att undersöka och analysera olika aspekter av kryptovalutors acceptans och användning som betalningsmedel har vi identifierat flera viktiga faktorer som påverkar människors beslut att använda denna teknologi. Bland de främsta faktorerna är kunskap om kryptovalutor, uppfattningar om säkerhet och integritet, acceptans hos företag och serviceleverantörer, samt fördelarna med snabba och enkla transaktioner. Samtidigt har vi noterat att bristande kunskap och osäkerhet kring kryptovalutor kan vara en bromsande faktor för deras acceptans. För att öka användningen av kryptovalutor som betalningsmedel bör det finnas en kombination av utbildning, reglering, acceptans och incitament för användare. Detta kommer att underlätta för människor att fatta informerade beslut om sina ekonomiska transaktioner och främja en hållbar och säker användning av kryptovalutor. / In recent years, cryptocurrencies such as Bitcoin have become increasingly popular and generated a lot of attention in financial and technology circles. Despite the increasing popularity and interest in cryptocurrencies as an investment and speculative instrument, their use as a means of payment is still limited. There are several factors that can affect user acceptance of cryptocurrencies for transactions, including uncertainty about security and privacy, lack of regulation and stability, and limited acceptance by merchants and service providers. The purpose of the study is to investigate why cryptocurrencies haven’t break through as a payment method on the Swedish market, and what attitudes that contributes to this. We have used triangulation as a method to collect data through scientific articles, surveys, and interviews. The focus has been on gaining an understanding of cryptocurrency users. By engaging the users directly, we have had the opportunity to listen to their opinions, experiences, and attitudes on a deeper level. By examining users' perceptions of using cryptocurrencies as a means of payment, we can emphasize important insights that can shape the future development and acceptance of cryptocurrencies. All data is analyzed using content analysis. The information about cryptocurrencies appears to be deficient. By achieving increased understanding, interest and use of the technology can be increased. By researching and analyzing various aspects of cryptocurrency acceptance and use as a means of payment, we have identified several important factors that influence people's decisions to use this technology. Among the main factors are knowledge of cryptocurrencies, perceptions of security and privacy, acceptance by businesses and service providers, and the benefits of fast and easy transactions. At the same time, we have noted that lack of knowledge and uncertainty surrounding cryptocurrencies can be a slowing factor for their acceptance. To increase the use of cryptocurrencies as a means of payment, there should be a combination of education, regulation, acceptance, and incentives for users. This will facilitate people to make informed decisions about their financial transactions and promote the sustainable and safe use of cryptocurrencies.

Extant research concludes that SMEs tend to be highly dependent on the local institutional environment when internationalizing. In relation to that, international business literature accentuates the lack of studies that aim to understand how government support influences SMEs' international business performance. This further justifies the current inquiry for conducting more diverse scientific research in order to better describe and evaluate how governments should apply and effectively utilize their support toward internationalizing SMEs. Based on that, the aim of this study was to first identify the approaches that Kalmar based SMEs undertake to internationalize. Second, to identify the current initiatives implemented by the local governmental agencies toward the internationalization of these firms. Third, to identify how the governmental agencies in Kalmar could potentially improve the internationalization support towards the local SMEs. By fulfilling these aims this study was able to answer the overarching research question of How could the Swedish governmental agencies better contribute to the development of the internationalization process of their SMEs at the regional level? International business literature, internationalization process theories in combination with the available knowledge concerning the local institutional environment were utilized to conduct a thorough theoretical base for this study. The theoretical base laid the foundation for the constructed conceptual framework that was later utilized to collect and analyze data derived from five local SMEs and four key governmental agencies. This research project implemented a qualitative methodology and a multiple case study design. The data were collected through ten semi structured interviews. As an outcome, the findings of this study concludes that the identified prevailing internationalization process traits in combination with the uncovered improvement elements for governmental internationalization support, positively influence the configuration between the SMEs internationalization and the local institutional environment. This further contributes to achieving understanding concerning how Swedish regions could foster the internationalization process of their SMEs. Finally, to the best of the authors’ knowledge, this is one of the first studies to address the issue of governmental endeavors toward the internationalization process of Swedish SMEs.

As money laundering is a global threat, with approximately US$800 billion to US$2 trillion being laundered yearly, it is important to come up with new and stronger solutions to combat illicit activities. Among the most exploited entities for money laundering are financial institutions, and more specifically banks. Therefore, the purpose of this thesis has been to investigate the usability of Artificial Intelligence (AI) as a decision-maker in the Anti-Money Laundering (AML) department to combat money laundering and terrorist financing. Moreover, the main research question was to explore the usability of AI as a decision-maker within AML operations. To enable this, an important aspect was to understand what regulatory and compliance requirements are demanded on AI from the AML departments. Thereafter, it was necessary to understand AI’s technical functionalities to facilitate the department’s daily operations. The literature review presented the fundamentals of AML and their precautionary actions. Furthermore, in the second phase of the literature review, the fundamentals of AI were investigated. Lastly, a combination of the topics of AML and AI were reviewed to identify techniques that the AML department can implement. Moreover, the methodology of the thesis consisted of a qualitative research design with an inductive approach. In the findings, a framework was constructed from the obtained results (second order themes). Subsequently, those themes were further developed into aggregated dimensions, which were extensively elaborated on in the conclusion. Thereafter, the dimensions were categorized into either the compliance criteria or the functional criteria. Also, the dimensions were presented in the order of priority based on how critical they are. To answer the main research question, AI is usable in the AML department as a decision-maker when considering the aggregated dimensions. Essentially, AI can successfully be implemented into the AML department’s daily operations when all the dimensions are achieved. / Då penningtvätt är ett globalt hot, där det uppskattas att det årligen tvättas 800 miljarder till 2 biljoner amerikanska dollar, är det viktigt att komma med nya och motståndskraftigare lösningar som bekämpar illegala verksamheter. Finansiella institutioner är bland de mest utsatta enheterna för penningtvätt, däribland banker som är mest exponerade. Därför var syftet med masterexamensarbetet att undersöka användbarheten av artificiell intelligens (AI) som beslutsfattare på avdelningen som bekämpar penningtvätt och finansiering av terrorism. Vidare var huvudfrågeställningen att utforska användbarheten av AI som beslutsfattare inom arbetsuppgifterna för avdelningen som bekämpar penningtvätt. För att möjliggöra detta var en viktig aspekt att förstå vilka lagstadgade- och efterlevnadskrav som ställdes på AI från avdelningen som bekämpar penningtvätt. Därefter måste man förstå AI:s tekniska funktioner för att underlätta avdelningens dagliga verksamhet. I litteraturstudien presenterades de grundläggande faktorerna för bekämpning av penningtvätt och deras försiktighetsåtgärder. Vidare i den andra fasen av litteraturstudien undersöktes de grundläggande faktorerna för AI. Slutligen granskades litteratur som behandlade en kombination av ämnena bekämpning av penningtvätt och AI för att identifiera tekniker som avdelningen för bekämpning av penningtvätt kan implementera. Dessutom bestod masterexamensarbetet av en kvalitativ forskningsdesign med en induktiv forskningsprocess. I resultatdelen framställdes ett ramverk utifrån de erhållna resultaten (andra ordningens teman). Därefter utvecklades dessa teman vidare till aggregerade dimensioner, som beskrevs utförligt i slutsatsen. Därpå blev dimensionerna kategoriserade i antingen efterlevnadskriterier eller funktionella kriterier. Dimensionerna presenterades även i prioritetsordning baserat på deras kritiska innebörd. Studien föreslog att AI är användbart på avdelningen som bekämpar penningtvätt som beslutsfattare när de aggregerade dimensionerna tas i beaktning. I huvudsak kan AI framgångsrikt implementeras i avdelningens dagliga verksamhet för att bekämpa penningtvätt när alla dimensioner har uppnåtts.