Tidigare studier har påvisat att kvalitetshotande beteende existerar inom the Big Four. Andra studier har även påvisat att revisioner håller lägre kvalitet inom mindre revisionsbyråer jämfört med större, dock har endast ett fåtal forskat om kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer. Denna studie utreder ifall det går att påvisa ett kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer och, om så, på vilket sätt detta skiljer sig mot större revisionsbyråer. För att undersöka om detta beteende finns har en jämförande studie genomförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005). Det empiriska materialet har inhämtats från sju mindre revisionsbyråer, där fyra partners och tre revisorer intervjuats. Det empiriska materialet har sedan analyserats och jämförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005) två tidigare studier, med hjälp av studiens teoretiska analysmodell. Studien kunde påvisa att kvalitetshotande beteende även existerar inom mindre revisionsbyråer om revisorerna blir alltför pressade, samt att den formella kontrollen ökat inom revisionsbranschen.

Attityd har setts som en tillförlitlig variabel i syfte att förutspå ett visst beteende. Undersökningar kring etiskt märkta livsmedel har dock funnit att en positiv attityd i många fall inte resulterar i ett positivt köpbeteende. För att utreda om ett sådant attityd-beteende-gap föreligger även gällande Fairtrademärkt kaffe genomför vi en enkätstudie där vi mäter attityden till Fairtrademärkt kaffe och jämför detta resultat med köpbeteendeobservationer. Vi finner en övervägande positiv attityd i enkätundersökningen men trots detta visar observationerna på en låg köpfrekvensen av Fairtrademärkt kaffe. Vi kan således konstatera att ett attityd-beteende-gap existerar i vår studie. Intervjuer genomförs sedan för att utreda tänkbara förklaringar till gapet och vi finner att den mest frekvent förekommande orsaken till gapet är att konsumenten väljer bekvämlighet framför etik och låter därigenom priset och smaken avgöra valet av kaffe vid köptillfället. Brist på information framkommer som en ytterligare orsak till attityd-beteende-gapet samt att konsumentens ofta väljer kaffe rutin- eller vanemässigt.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär ett klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke, alltså hur ett gott klassrumsklimat kan upprätthållas över lång tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en lärare kan göra för att skapa en hållbar lärandemiljö, samt hur olika lärare ser på elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie och resultatet är hämtat från två vetenskapliga databaser. Vi har analyserat sju vetenskapligt granskade artiklar för att få fram vårt resultat, som vi sedan har delat upp tematiskt. Utifrån resultatet kan det utläsas att ett förebyggande arbete, god planering och en positiv elevsyn är nyckeln till att skapa ett gott klassrumsklimat. Resultatet visar att en lärare som möter sina elever positivt även får ett positivt bemötande tillbaka. Det visar sig även att lärares bedömning av elevers beteende i stor utsträckning är kontextuell och beroende både av omkringliggande omständigheter samt läraren själv.

Tidigare forskning (t.ex. Miller & Lynam, 2001) har påvisat att intagna i fängelse harlägre nivåer i personlighetsegenskapen samvetsgrannhet än ostraffade individer. Enstudie i Sverige (Eriksson, 2010) har funnit motsatsen. Det råder viss oenighet inomvetenskapen om sambanden mellan samvetsgrannhet och psykopati hos kriminella. Syftetmed föreliggande studie var att undersöka skillnaderna mellan straffade och ostraffadeindivider samt utreda motstridigheterna i litteraturen. Det primära syftet var att undersökaom intagna på kriminalvårdsanstalt i Sverige (säkerhetsklass I) skiljer sig i egenskapensamvetsgrannhet från en normal population. En öppnare frågeställning var att undersökavilka facetter av samvetsgrannhet det är som predicerar psykopati hos en svensk kriminellpopulation, samt både samvetsgrannhets och psykopatins samband med ett kriminelltbeteende. Studien utgjordes av intagna, samt en kontrollgrupp bestående av respondenterifrån Internet (N = 257, Målder = 34.2, SD = 10.7). Studien genomfördes med ett självskattningsformulärsom stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1999)International Personality Item Pool beträffande grundläggande personlighetsegenskaper.Gällande psykopati användes ett självskattningstest. Undersökningsgruppen interner hadegenomsnittligt större samvetsgrannhet än kontrollgruppen. Intagna i fängelse skattade sighögre på facetterna ordningsamhet och självdisciplin, medan kontrollgruppen skattade sighögre på plikttrogenhet. Psykopati påvisade negativa samband med plikttrogenhet,prestationsinriktning och försiktighet. Resultatet indikerar att Fem Faktor Modellen(FFM) kan bistå forskare och psykologer som undersöker klienter med instrument sommäter kriminella beteenden och psykopati även på en svensk fångpopulation. Items iIPIP-NEO (Bäckström, 2010) behöver emellertid justeras så att frågorna anpassas tillintagnas miljö. / Previous research (e.g., Miller & Lynam, 2001) has shown that delinquents score loweron the personality trait conscientiousness than individuals who have not been convictedof a crime. However, a Swedish study (Eriksson, 2010) has arrived at the opposite result.Furthermore, there is some disagreement with regards to the causality betweenconscientiousness and psychopathy. This study aimed at investigating the differencesbetween convicted and non-convicted individuals as well as scrutinizing thecontradictions found in the literature. The primary purpose was to investigate if Swedishinmates in a maximum security prison differ from the general population with regards toconscientiousness. Also of interest was which facets of conscientiousness can predictpsychopathy in a Swedish criminal population. Associations between criminal behaviorand conscientiousness and psychopathy were also explored. A sample of prison inmatesand a control group consisting of Internet respondents (N = 257, Mage= 34.2, SD = 10.7)filled out the Swedish translation of Goldberg’s (1999) International Personality ItemPool (IPIP-NEO, Bäckström, 2010) and a newly developed psychopathy self-report scale.The group of inmates had on average higher conscientiousness levels compared to thecontrol group. More specifically, inmates rated themselves higher with regards to thefacets order and self-discipline, whereas the control group rated themselves higher ondutifulness. Psychopathy was found to correlate negatively with dutifulness, achievementstriving, and deliberation. The results indicate that the Five Factor Model (FFM) can beapplied to a Swedish prison population in order to assist researchers and psychologistswho are evaluating clients with instruments that measure criminal behavior andpsychopathy. However, items on the IPIP-NEO need to be adjusted so that the questionsfit the prison environment.

Det bedrägliga beteendet i kommuner har fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren, media har fokus på bedrägerier och nya skandaler avlöser varandra. En stark intern kontroll anses bidra till en mindre risk för att en organisation utsätts för bedrägligt beteende. En del studier motsäger detta och påvisar att tekniska kontroller och regler inte har så stor inverkan på det bedrägliga beteendet. I kommunallagen finns regleringar kring att kommuner ska arbeta med intern kontroll, samt vem som har det yttersta ansvaret för att det sköts på ett korrekt vis. Studiens syfte har varit att ge en förståelse till varför det bedrägliga beteendet finns trots att intern kontroll genomförs i kommuner, samt om det finns någon koppling till människans riskbenägenhet och beslutsfattande. Eftersom det finns relativt lite forskning inom detta område i Sverige är det väl lämpat att använda en explorativ forskningsstrategi. Studiens ansats är abduktiv och dess metod är av kvalitativ karaktär. Beroende på att uppsatsen har känsliga delar som behandlar bedrägligt beteende, har den empiriska delen samlats in via semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem kommuner. Studiens slutsatser har framkommit utifrån fyra områden som har betydelse för det bedrägliga beteendet. Den första slutsatsen är att samtliga kommuner i undersökningen har ett bra internt kontrollarbete, en medvetenhet samt riskhantering som ger goda chanser att säkerställa att rutiner fungerar. En slutsats för uppsatsens mjukare delar som behandlar etik och organisationskulturen är att det skiljer sig åt väsentligt mellan kommunerna. Det finns i dagsläget för lite utbildning inom intern kontroll och för att motverka bedrägligt beteende. Ett bedrägligt beteende upptäcks och motverkas enklare då medarbetarna har kunskap. Kommunerna tar en begränsad hänsyn till det mänskliga beteendet, då de hellre valt att göra tekniska kontroller. Detta anses vara för att det är känsligt att kontrollera personer och inte processer i verksamheten. I de bedrägerier som uppkommit i intervjumaterialet finns en tydlig koppling till att människan inte alltid är rationell utan fattar sina beslut utifrån sina egna erfarenheter och med hjälp av sannolikhetsbedömningar. / The deceitful behavior in municipalities has received more attention the last couple of years, media has focused on frauds and new scandals keep replacing each other. A strong, internal control is considered to contribute to less chance for an organization to be subject of fraudulent behavior. Some studies contradict this fact and indicate that technical controls and rules don’t affect this behavior in the extent that some people claim it to do. There are regulations in the local government law regarding how municipalities are supposed to work based on internal controls and who has the responsibility for everything to be done in a correct way. The purpose of the study is to provide an understanding of why the deceitful behavior exists despite the fact that internal controls are implemented in municipalities, and whether there is any connection to the human appetite for risk and decision making. Since there is not an excessive amount of research within this particular field in Sweden it is well suited for an exploratory research strategy. The study’s approach is abductive and the method is of a qualitative character. Due to the fact that this study is dealing with fraudulent behavior, the empirical part of the study has been collected through semi structured interviews with respondents from five different municipalities. The study's conclusions have emerged from four areas that are significant for the deceitful behavior. The first conclusion is that all five municipalities in the research has adequate internal control systems, an awareness regarding risk management which provides good conditions to ensure that the routines work effectively. Another conclusion for parts of the study which addresses ethics and the organizational culture is that these differentiate substantially between the municipalities. There’s a shortage of education within the field of internal controls and how to counter fraudulent behavior, which is easier discovered and dealt with if the employees are well educated in how to handle it. The municipalities take a limited consideration to human behavior, since they rather choose technical controls. This is considered to be favorable because controlling people is considered to be sensitive while controlling processes are not. There’s a clear connection of the frauds discovered in the interviews and the fact that people are not always rational, but rather base their actions on their own experience and probability assessments.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogiska metoder som används i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma närmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien är kvalitativ och data har samlats in via enkäter med flest slutna frågor. Studien synliggör både pedagogiska metoder som fungerar och metoder som är mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis använder sig av på förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmärksamhet och prat och upprepningar. Resultatet visar att pedagoger använder sig av konsekvenser och straff men är inte medvetna om att de gör det eller med den bästa intentionen. Litteraturstudien visar även att konsekvenser, straff, ignorering och skäll inte fungerar på barnen då deras hjärna ej är fullt utvecklad. Det viktiga för barnen på förskolan är att pedagogerna får tid att reflektera över sig själva och barnen både enskilt och i arbetslaget då pedagogens egna tankar, handlingar och agerande kommer att ge avtryck på dessa barn i framtiden.

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner är formulerade på så vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska främjas inom ämnet Idrott och hälsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i ämnet påverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Studien utgår från tre frågeställningar: Skiljer det sig mellan könen på eleverna när det kommer till lärares toleransnivå för oönskat beteende? Vad säger det lokala betygskriterierna i fråga om kunskap kontra beteende inom ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever lärarna i Idrott och hälsa sitt hanterande av att skilja på beteende och kunskap?   Studien har en kvalitativ forskningsansats där fem lärare i ämnet Idrott och hälsa har intervjuats. Genusperspektivet genomsyrar studien. Studien har kompletterats med observationer och en granskning av de lokala kursplanerna för respektive skola.   Denna studie visar att det finns en problematik kring bedömningen i ämnet Idrott och hälsa. Den visar att flertalet lärare påverkas av elevernas beteende och uppträdande i deras betygsättning av dem trots det menar flera av lärarna att de kan skilja på beteende och kunskap. Majoriteten av de intervjuade lärarna menar att beteende är en del av de lokala betygskriterierna. När det kommer till toleransnivå mellan könen så har de olika lärarna varierade åsikter men gemensamt menar de att det finns en problematik kring ämnet.

Syftet med studien är att kartlägga hur fritidspedagoger och lärare i årskurs F-5 uppfattarkoncentrationssvårigheter på fritidshem och skola. De forskningsfrågor som vi har arbetatutifrån är: På vilka sätt uppfattar lärare och fritidspedagoger barn medkoncentrationssvårigheter i skola samt fritidshem och hur upplevs deras beteende i olikamiljöer? Skiljer sig deras uppfattningar? Vilka synsätt har lärare/fritidspedagoger på barnmed koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare och fritidspedagoger med barn som harkoncentrationssvårigheter inom skola och fritidshem?Studien präglas av ett sociokulturellt perspektiv där samspelet med andra har en storbetydelse för barns utveckling och lärande. I studien förklaras begreppetkoncentrationssvårigheter samt faktorer och förhållningssätt som kan påverkakoncentrationen. Undersökningen är en kvalitativ studie där vi har intervjuat femfritidspedagoger och fyra lärare fördelade på sex olika skolor. Genom dessa intervjuer anservi att vi fick en djupare insikt i hur pedagoger uppfattar barn med koncentrationssvårigheter.Utifrån vår analys och diskussion kom vi fram till att vi inte har märkt några stora skillnader ihur pedagogerna upplever barn med koncentrationssvårigheter. Den skillnad vi reflekteratöver är kring miljön och hur koncentrationssvårigheterna visar sig i respektive miljö. Barnenskoncentrationssvårigheter märks både i skolan och på fritidshemmet, men på olika sätt. Iskolan upplevs det att barnen har svårare att sitta still och göra uppgifterna utifrån uppsattamål, med mindre valmöjligheter. På fritidshemmet yttrade det sig mer i att barnen påbörjarolika aktiviteter som de oftast har valt själva, men har sedan svårt att slutföra dem och gårefter en kort stund vidare till nästa aktivitet.

Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende. Fallstudien har genomförts genom metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod. Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen. Ur de anställdas perspektiv spelar cheferna en stor roll i hur de motiveras till att förändra sitt beteende. Efter genomförd utbildning uttrycker de anställda en önskan om uppföljning antingen via test på datorn eller genom diskussion med kollegor och chefer.

The aim of this study is to explain and try to get an understanding for how women who are partners to substance missusers handle their lifesituation. To fulfill the aim of the study a qualitive method is used with a focus group as a data collection method. The theoretical framework is coping theory and system theory. The results show that women who are partners to substance missusers describe that they have a lifesituation filled with stress and worry. Because of their situation the women create and adjust their behaviors. We have been able to define the behaviors the women describe as ways to cope with their situation by using different coping strategies. Another part of the results show that women as a result of living with a substance missuser have developed new routines that have both positive and negative effects in the women’s everyday life. Furthermore the results show that those around the women try to influence the women´s ways to cope with their situations. The women describe that they only in a few cases considerate the opinions from those around them.