Many species are today threatened by extinction. In streams and rivers, the historical clearing of obstacles in favour of transportation of floating timber has led to a decrease in the important habitat complexity. The larvae of freshwater pearl mussel (Margaitifera margaritifera) lives as a parasite on the gills of brown trout (Salmo trutta)wich effects the host negatively. In this study the effects of the activity, the amount of prey captured and the amount of initiated interaction with other trouts in different habitat complexity and different grade of infection from glochidia was investigated. The behaviour of brown trout was studies in the laboratory at Karlstads university in 2015. Analyses from data collected in laboratory studies at Karlstad University showed that there was no significant difference in activity or the amount of food captured between fish in complex and homogeneous habitats with high or low infection. In the case of initiated interactions there was a significantly higher rate of initiated interactions in homogeneous habitats than in complex habitats. The understanding of how the host is affected by parasites and even a changing habitat is important to be able to protect sensitive species with a parasitic lifecycle.

Denna studie undersöker var traditionen att tala illa om chefer har kommit ifrån, varför den är så starkt rotad i vår företagskultur samt om den fortfarande är relevant i dagsläget men kanske framförallt också ifrågasätta varför den har en sådan legitimitet än idag. Bakgrunden till detta undersökningsområde är att vi tidigare gjort en fallstudie där vi undersökte hur detta fenomen yttrar sig i dagsläget och vilka konsekvenser det innebär.Dessa frågeställningar faller inom begreppet organisationsbeteende vilket kortfattat innebär alla handlingar som individer gör inom organisationer eller företag.Studien baseras på två intervjuer i kombination med en litteraturstudie som främst fokuseras på hur problematiken uppstod under ett tidigare skede av den industriella utvecklingen i Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats.Vi har fokuserat på tolkning snarare än analys då vi ansåg att detta lämpade sig bäst för studien och har använt Barbara Czarniawskas teori om kritisk läsning samt Richard Rortys tankar om ironi för att göra denna tolkning av det insamlade materialet.Vår tolkning av materialet visar att problematiken i sin moderna form uppstår i samband med uppkomsten av den moderna industrin där arbetare jobbar reglerat i fabriker under ledning av chefer och förmän. De hårda vilkoren och dåliga tryggheten under denna period ger upphov till att fackföreningar bildas som med tiden kommer att spela en central roll i den svenska arbetarrörelsen. Denna rörelse verkar bidra till att traditionen förs vidare och får fäste i den svenska företagskulturen.Vi tolkar det som att beteendet att tala illa om chefer fortfarande är lika relevant idag som när det uppstod. Det faktum att arbetare än idag använder sig av ursäkter för att rättfärdiga beteendet att tala illa om sina chefer antyder att någonstans finns ett behov av att kunna uttrycka missnöje.Vi vill med denna text ifrågasätta antagandet att detta fenomen alltid kommer existera. Enligt vår mening är detta baserat på antagandet att företag alltid kommer ha en hierarkisk struktur. Vi anser att det inte finns något som säger att det måste se ut just så här.Vår förhoppning är att denna uppsats kan få folk att tänka om och börja ifrågasätta sina förutfattade meningar om hur företag bör drivas.

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsområdet. Ur Läroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi även valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att använda oss av Michel Foucaults teorier kring normalitetsbegreppet, vilket även presenteras i ett avsnitt.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring normalitet hos barn i förskolan. Våra frågeställningar är: Finns det beteenden hos barnen som pedagogerna värdesätter högre än andra? Hur resonerar pedagogerna kring bemötandet av barns olikheter? Hur förhåller sig pedagogerna till de normer som existerar i samhället gällande hur ett barns beteende bör vara?MetodMetoden vi valt att tillämpa i undersökningen är kvalitativ intervju. Undersökningen genomfördes på sex stycken verksamma pedagoger på tre olika förskolor. Vi redogör även för hur vi genomfört undersökningen samt hur vi tagit hänsyn till de etiska principerna vid forskning. Ett stycke i metoden behandlar även tillförlitlighet och giltighet följt av ytterligare ett stycke där vi redogör för hur vi gick tillväga i vår analys och bearbetning.ResultatI resultatet presenteras de fem centrala teman som framkom ur analysen. Vi har valt att benämna dem som: Att vara avvikande där det framkom att det framförallt är fyra beteenden som pedagogerna anser avvikande: utåtagerande, svårigheter i det sociala samspelet,3koncentrationssvårigheter och trots. Majoriteten av pedagogerna anser dock att beteendet ska vara återkommande för att anses avvikande. I temat Att förhålla sig till normen – en ständig balansgång framkom det att pedagogerna anser att det är önskvärt att barn har ett bra självförtroende, känner trygghet i den egna identiteten samt utvecklas till självständiga individer. Dock visar en annan del i temat att pedagogerna anser att barnen inte heller får bli för dominanta i barngruppen. Temat Utveckling i förhållande till ålder visar att några av pedagogerna anser att det är ett föråldrat tankesätt att sätta barns utveckling i förhållande till deras ålder. En annan del visar dock att tankesättet fortfarande existerar hos pedagogerna och det är genom fyra aspekter som gör att vi kan utläsa det här: när barn avviker avsevärt från den förväntade utvecklingen, när pedagogerna gör skillnad i acceptansen beroende på ålder när ett barn uppvisar ett beteende, stora variationer i barnets utveckling inom samma åldersgrupp samt föräldrars oro när deras barn inte utvecklas likvärdigt med jämnåriga. I temat Barn som går emot strömmen framkom det att det är framförallt i tre situationer som pedagogerna anser att barn går emot strömmen och kan bli utmärkande: i gruppaktiviteter, i den fria leken samt i förskolans vardagsrutiner. En annan del visar även att pedagogerna anser att barnen kan gå emot strömmen genom att ha en negativ inställning till förskolan. Sista delen i resultatet Samhället och dess institutioner visar att samtliga pedagoger anser att det existerar normer i samhället för hur ett barns beteende bör vara. En del visar att majoriteten av pedagogerna anser att normerna blir mer påtagliga i skolan än i förskolan. Två av pedagogerna lyfter att ett samarbete mellan förskolan och skolan skulle vara gynnsamt. Ytterligare en del visar att några av pedagogerna anser att normerna blir tydliga redan i förskolan. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsområdet. Ur Läroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi även valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att använda oss av Michel Foucaults teorier kring normalitetsbegreppet, vilket även presenteras i ett avsnitt.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring normalitet hos barn i förskolan. Våra frågeställningar är: Finns det beteenden hos barnen som pedagogerna värdesätter högre än andra? Hur resonerar pedagogerna kring bemötandet av barns olikheter? Hur förhåller sig pedagogerna till de normer som existerar i samhället gällande hur ett barns beteende bör vara?MetodMetoden vi valt att tillämpa i undersökningen är kvalitativ intervju. Undersökningen genomfördes på sex stycken verksamma pedagoger på tre olika förskolor. Vi redogör även för hur vi genomfört undersökningen samt hur vi tagit hänsyn till de etiska principerna vid forskning. Ett stycke i metoden behandlar även tillförlitlighet och giltighet följt av ytterligare ett stycke där vi redogör för hur vi gick tillväga i vår analys och bearbetning.ResultatI resultatet presenteras de fem centrala teman som framkom ur analysen. Vi har valt att benämna dem som: Att vara avvikande där det framkom att det framförallt är fyra beteenden som pedagogerna anser avvikande: utåtagerande, svårigheter i det sociala samspelet,koncentrationssvårigheter och trots. Majoriteten av pedagogerna anser dock att beteendet ska vara återkommande för att anses avvikande. I temat Att förhålla sig till normen – en ständig balansgång framkom det att pedagogerna anser att det är önskvärt att barn har ett bra självförtroende, känner trygghet i den egna identiteten samt utvecklas till självständiga individer. Dock visar en annan del i temat att pedagogerna anser att barnen inte heller får bli för dominanta i barngruppen. Temat Utveckling i förhållande till ålder visar att några av pedagogerna anser att det är ett föråldrat tankesätt att sätta barns utveckling i förhållande till deras ålder. En annan del visar dock att tankesättet fortfarande existerar hos pedagogerna och det är genom fyra aspekter som gör att vi kan utläsa det här: när barn avviker avsevärt från den förväntade utvecklingen, när pedagogerna gör skillnad i acceptansen beroende på ålder när ett barn uppvisar ett beteende, stora variationer i barnets utveckling inom samma åldersgrupp samt föräldrars oro när deras barn inte utvecklas likvärdigt med jämnåriga. I temat Barn som går emot strömmen framkom det att det är framförallt i tre situationer som pedagogerna anser att barn går emot strömmen och kan bli utmärkande: i gruppaktiviteter, i den fria leken samt i förskolans vardagsrutiner. En annan del visar även att pedagogerna anser att barnen kan gå emot strömmen genom att ha en negativ inställning till förskolan. Sista delen i resultatet Samhället och dess institutioner visar att samtliga pedagoger anser att det existerar normer i samhället för hur ett barns beteende bör vara. En del visar att majoriteten av pedagogerna anser att normerna blir mer påtagliga i skolan än i förskolan. Två av pedagogerna lyfter att ett samarbete mellan förskolan och skolan skulle vara gynnsamt. Ytterligare en del visar att några av pedagogerna anser att normerna blir tydliga redan i förskolan. / Program: Lärarutbildningen

Studien syftar till att undersöka hur ett antal lärare arbetar med att berömma och korrigera elever samt lärarnas tankar och resonemang kring ämnet. Detta sker genom observationer och en kvalitativ intervjustudie med sju olika lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Studien tar sin utgångspunkt i följande två forskningsfrågor: Hur resonerar lärare kring beröm och korrigeringar? Hur gör lärare när de berömmer och korrigerar oönskade beteenden i klassrummet? Det empiriska materialet i studien diskuteras utifrån Jonas Aspelins teori om relationskompetens. Teorin kan förklara den goda förmågan att utveckla stabila sociala band samt användas som ett analyseringsverktyg för att urskilja viktiga pedagogiska drag. I forskningsöversikten behandlas ett flertal studier om hur beröm och korrigeringar kan ske i praktiken samt vilken effekt det medför. Resultatet från observationer och intervjuer visar att lärare korrigerar och berömmer elever olika mycket och att det är en stor variation i hur frekvent beröm och korrigeringar används. Majoriteten av lärarna använder dock verbal kommunikation i större utsträckning än icke verbal vid både beröm och korrigering av elever. Av intervjuerna framkommer att lärarna vet hur de bör agera men är också medvetna om att det inte alltid är hur de själva gör.

<p>Läroplanens övergripande mål är att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. Det finns dock många elever som riskerar att inte uppnå dessa mål. Med utgångspunkt från studiens syfte om att öka förståelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen på grund av passivt beteende har vi undersökt hur lärare beskriver dessa elever. Vi har även undersökt hur lärare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lärare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnå kunskapsmålen. Vi har också sökt svar på vilka svårigheter lärarna upplever i arbetet med dessa elever. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i år 1-5. Undersökningen visar att lärarna har erfarenheter av elever med passivt och drömmande beteende som har svårt att uppnå kunskapsmålen. De anser att dessa elever ofta saknar egen drivkraft och därför har svårt att självständigt föra sitt arbete framåt. Lärarna i studien betonar vikten av styrning, tydlighet och struktur, både i undervisning och i klassrumsmiljö. Tät tillsyn och regelbunden återkoppling i form av styrning och stimulans anses som avgörande faktorer för inlärning. Lärarna menar att det är betydelsefullt med korta och konkreta instruktioner som ges både muntligt och skriftligt. Även arbetsuppgifterna bör vara väl avgränsade och på rätt nivå. Uppmuntran och positiv feedback anses som något centralt och avgörande, i synnerhet för elever med passivt beteende. Som lärare är det viktigt att visa på framstegen och uppmärksamma elevernas starka sidor. Vidare är det av stor betydelse att aktivt arbeta med att utveckla en tillåtande stämning och en acceptans för olikheter i klassen. Enligt lärarna är en av svårigheterna i arbetet med elever med passivt beteende tidspressen, vilket påverkar möjligheten att individualisera och utveckla arbetssätten. En annan svårighet är bristen på respons från eleverna. Dessa elever behöver en lugn inlärningsmiljö vilket inte alltid är lätt att skapa. Elevgrupperna är stora och lokalerna bristfälliga. Läraren måste ta hänsyn till många elever i klassen och till elever med andra svårigheter. Detta innebär att det hela tiden är risk för störningar i samspelsprocessen mellan läraren och eleven med passivt beteende.</p>

<p>Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.</p><p>Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande. Intervjuerna var semi-strukturerade. Deltagarna uppmuntrades bland annat att samtala om problemskapande beteende, konflikter, självförtroende att hantera problemskapande beteende och trygghet på arbetsplatsen.</p><p>Resultat Kursen i lågaffektivt bemötande tycks ge olika utfall på de tre skolorna. Resultatet tyder på att kursen påverkar pedagogernas självförtroende och trygghet på olika sätt. Studien visar olika sätt att se på problemskapande beteende. Studien visar även att kursen i lågaffektivt bemötande verkar kunna leda till en minskning av problemskapande beteende. Ingen grupp berättar att de använder nedläggningar.</p><p>Diskussion Studien visar faktorer som kan påverka genomslaget av kursen i lågaffektivt bemötande. En faktor är hur personalen ser på elever med det problemskapande beteendet, om eleverna anses vara medvetna och i kontroll över sitt problemskapande beteende. En annan faktor är graden av flexibilitet i den pedagogiska strukturen. Studien diskuterar hur den pedagogiska ambitionsnivån och de långsiktiga målsättningarna eventuellt kan påverka genomslaget. En avgörande faktor verkar vara kursledarens erfarenhet.</p>

<p>Utagerande beteende riskerar att få allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande beteende har studerats ingående, men forskning har fokuserat på studier av pojkar och det är oklart hur detta kan generaliseras till flickor. Intresset att studera utagerande beteende bland flickor har ökat då det tycks vara vanligt före­kommande och flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nästa generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp flickor med utagerande beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvärdera behandlingen. Data samlades in genom föräldra- och lärarskattningar, minnesanteckningar och intervju. I studien gjordes en beskrivande analys av data. Behandlingen i den aktuella studien riktades mot föräldrar, skola och flickorna själva och betonade individualisering av behandling, flickornas sociala färdigheter och föräldrarnas situation. Resultaten indikerar en omfattande problematik bland flickorna samt att flickor med utagerande beteende bemöts negativt av omgivningen. Upplägg och utvärdering av behandlingen diskuteras i uppsatsen.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Demenssjukdom är ett syndrom med ålder som främsta riskfaktor.Smärta är ett tillstånd som är vanligare hos den äldre befolkningen.Smärtbedömningen av dementa är idag ett problem inom vården. Antaletsmärtindicerade klagomål minskar med demensens utveckling.<strong> Syfte:</strong> Syftet var attbeskriva orsaker till att dementa inte får rätt smärtlindring och hur vårdpersonal kangå tillväga för att bedöma smärta hos dementa. <strong>Metod:</strong> Litteratursökninggenomfördes i referensdatabaserna PubMed och Cinahl. Nitton artiklar inkluderades,tio kvantitativa, sju kvalitativa och två mixed metod. Som analysmetod användesGranheim och Lundmans (2003) kvalitativa innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Kommunikationssvårigheter med dementa patienter orsakade ett av de störstaproblemen i smärtbedömningen. Risk i felmedicinering vid beteendeförändringarfanns då sjukvårdspersonal bedömde en beteendeförändring som ett psykiatriskttillstånd istället för smärta. Det fanns ett stort behov av förbättrad utbildning pgabrister i smärtbedömningsprocessen. Resultaten skiljde sig åt i undersökningar omvilken smärtskala som dementa visade bäst förståelse för. <strong>Diskussion:</strong> Det kan tyckasmotsägande att en del vårdpersonal ansåg sig känna stor säkerhet i att upptäckasmärta hos dementa, fast än smärtbedömningen var ett utbrett problem inom vården.En vidare utveckling av befintliga och nya smärtbedömningsverktyg kändes relevantdå den forskning som finns inte är samstämmig.</p>

<p>Today’s housing system for laying hens has limitations for the hens natural behavior. Despite the current law of prevention of cruelty to animals, this might implicate health problems for the hens. This degree project is aiming to improve the situation for laying hens in cage-systems. The aim with our project is to bring forward a draft of a cage that improves the welfare of laying hens. The studies includes the hen in a natural life and in production, the law of prevention of cruelty to animals and studies of materials and design of current cages, this will hopefully bring out improved alternatives. There are about 5,3 million laying hens in Sweden at this moment but only about seven percent of them have access to open-air and the opportunity to implement their natural behavior. About one million laying hens are kept in approved cage-systems by the New Technique Evaluation Program, according to Swedish Board of Agriculture. These approved systems must include perches, nest boxes, claw shorteners and litter area. For each hen the area must be at least 0,06 square meter. These requirements are not enough with regard to the possibility for the hens to express their natural behaviors. A dammed up behavior can result in stereotypes. All disturbances in behavior are closely related to stress and arise from situations where the handling of the animals is not optimal. The most efficient way of handling emerged stereotypes is to solve the underlying problems i.e. as far as possible adjust the animals environment to improve the possibility to express themselves in a natural way. Regarding to the cage, considerations have been taken concerning natural behaviors that will benefit the welfare of the hen. The system is more commodious, more well-planned concerning perches in position and height, larger area of the cage, the nests and litterboxes, and sand as littersubstrate etcetera.</p>