<p>This report will try to evaluate the use of rented concrete casting moulds, which are used to build walls and system of joists. The evaluation is only examining the economical aspects.</p><p>The cost of using concrete casting moulds is a big part of the total production expenses. Therefore it is important that the calculated price not exceeds the final costs of the casting moulds. The calculated price is the price used in the process of making an offer.</p><p>The evaluation consists of a comparison of the calculated price and the final costs for three building projects. It also evaluates the exploitation of the concrete casting moulds for each project.</p><p>The report is made by Sven Gynne and Anders Alexandersson at School of Engineering, Jonkoping University, in cooperation with PEAB Jonkoping. The evaluation is strictly based on the calculated price and final cost of rented concrete casting moulds, only the moulds themselves, not the labour costs.</p><p>Educational visits have been made to the three projects gathering facts. The conclusions we have drawn are that the difference between the calculated price and the final costs are considerable, especially one project have a greater difference than the others. The reasons for that are among other things tight building ground and a complicated building construction.</p>

This report will try to evaluate the use of rented concrete casting moulds, which are used to build walls and system of joists. The evaluation is only examining the economical aspects. The cost of using concrete casting moulds is a big part of the total production expenses. Therefore it is important that the calculated price not exceeds the final costs of the casting moulds. The calculated price is the price used in the process of making an offer. The evaluation consists of a comparison of the calculated price and the final costs for three building projects. It also evaluates the exploitation of the concrete casting moulds for each project. The report is made by Sven Gynne and Anders Alexandersson at School of Engineering, Jonkoping University, in cooperation with PEAB Jonkoping. The evaluation is strictly based on the calculated price and final cost of rented concrete casting moulds, only the moulds themselves, not the labour costs. Educational visits have been made to the three projects gathering facts. The conclusions we have drawn are that the difference between the calculated price and the final costs are considerable, especially one project have a greater difference than the others. The reasons for that are among other things tight building ground and a complicated building construction.

Thick concrete structures ability to dry out is essential whilst casting in situ. Usually contractors work with tight timetables which means there is no time to dispense. Extensive planning and reducing the drying time for the concrete structures is essential. The main reason is that most materials applied to the concrete do not combine very well with moisture which, of course, is a big problem due to the fact that concrete to a big extent consists of water.   A reduced amount of water – and an increased amount of cement causes a faster process of hydration which means that a larger portion of the concretes water will bind to the cement particles and thus reducing the structures relative humidity drastically post casting. Another option whilst using concrete with a more balanced ratio between the water and cement (above 0,45) is to control the climate in which the structure is set to dry in. This would be done by using heating fans which heats the air whilst simultaneously reducing the airs relative humidity.   This bachelor´s thesis compares the options featured above. The comparison considers the methods efficiency, costs and environmental impact (measured in CO2-emissions). The study has regarded a typical case scenario in which a thick concrete structure is set to be cast. The result of the study was that self-drying concrete is the most appropriate choice seen from all perspectives. The use of diesel fuel was shown to be the worst option. The diesel fuelled method had the pre-eminently highest rates of CO2-emissions and also the highest costs. / Vid platsgjutning av tjocka betongkonstruktioner är dess förmåga att torka ur essentiell. Tidplaner hos byggnadsentreprenörer måste till stor del anpassas efter denna. Anledningen är att de flesta material som appliceras på betongen inte är fukttåliga vilket rimmar dåligt med ett material som till stor del består av vatten. En minskad mängd vatten – och en ökad mängd cement ger upphov till en snabbare hydrationsutveckling vilket innebär att en stor del av betongens vatten binds till cementpartiklarna och således minskas den relativa fuktigheten i betongen drastiskt efter gjutningen. Ett annat alternativ vid användandet av betong med en mer balanserad kvot av vatten och cement (över 0,45) är att styra det klimat som betongen torkas i. Detta kan göras med hjälp av exempelvis värmefläktar som sänker den relativa fuktigheten i den omgivande luften samtidigt som den också värms vilket stimulerar fukttransporten i betongen. I detta examensarbete har de två alternativen som presenterats ovan jämförts. Jämförelsen beaktade metodernas effektivitet, kostnad och miljöpåverkan för ett typfall i Umeå där en tjock betongkonstruktion skulle gjutas. Resultatet var övervägande så att självuttorkande betong är lämpligast att använda ur samtliga betraktade synvinklar. Användandet av dieselvärmare visade sig vara det sämsta alternativet då dess miljöpåverkan och kostnad var överlägset störst.

The purpose of this thesis is to investigate the visibility of cracks and other damages on concrete structures using thermography, with application on the downstream side of the concrete dam’s front plate. The project is in collaboration with Vattenfall AB whom expressed to investigate new alternative methods when inspecting hydroelectric dams. The methods used in the project were field inspection, laboratory research and simulation of a concrete dam. The field inspections and laboratory research were used to compare actual conditions with those required for thermography to be carried out in a desirable manner. Simulation was used as a tool to see if condensation on the surface of the structure occurs, in order to determine whether or not thermography is suitable. The result of this thesis show that there are difficulties in locating cracks in the field, as there were not sufficiently large temperature differences on the surface of the construction. The study in the laboratory show that cracks can be identified when the moisture application is concentrated to the crack formation, the surrounding surface is somewhat drier than the crack and that the temperature differences on the surface of the sample are greater than approximately 1 ° C. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl skador på betongkonstruktioner kan upptäckas med hjälp av termografering, med tillämpning på nedsströmsidan av betongdammars frontplatta. Examensarbetet har utförts i samarbete med Vattenfall AB, som uttryckt en önskan om att undersöka alternativa metoder vid inspektion av vattenkraftsdammar. De metoder som används i arbetet är inspektion i fält, undersökning i laboratorium samt simulering av en dammkonstruktion i Therm 7.7. Inspektion i fält samt undersökning i laboratorium genomfördes för att jämföra verkliga förhållanden med de förhållanden som krävs för att termografering ska kunna utföras på önskvärt sätt. Simulering användes som ett verktyg för att se om kondens på konstruktionens yta uppstår, för att på så sätt avgöra huruvida termografering är lämpligt eller inte. Resultatet av detta examensarbete visar att det fanns svårigheter med att lokalisera sprickor i fält, då det inte fanns tillräckligt stora temperaturskillnader på konstruktionens yta. Undersökningen i laboratorium visar att sprickor går att identifiera när fuktpåslaget är koncentrerat till sprickbildningen, den omkringliggande ytan är torrare än sprickan och temperaturskillnaderna på provets yta är större än cirka 1 °C.

This thesis studies the differences in the required amount of reinforcement in concrete structures since the introduction of the Eurocodes as the new standard for construction design in Sweden.  The introduction of the European construction standards, the Eurocodes, as the new norm for design of structural elements in buildings on the Swedish market in 2011, put an end to the old Swedish standards set by BKR, boverkets konstruktionsregler.  This thesis is based on comparison studies to analyze the amount of required reinforcement for crack width control in concrete cross-sections exposed to shrinkage strain according to Eurocode 2 and BBK 04. The study also deals with the influence of required reinforcement in the calculation of crack widths due to tensile stresses.  The results in this thesis is built on comparative studies between the new Eurocode standard and the old BBK to examine and highlight the key differences when performing these types of calculations. The prerequisites for the calculations have been varied to obtain a clearer view of the outcome.  The results show a general increase in the required amount of reinforcement when calculating according to Eurocode compared to BBK. It also shows that a higher total amount of reinforcement in combination with smaller dimensions reduces crack width.

This thesis has examined the Tekla Structures modeling software and answered the question of whether it could act as a suitable modeling program for the design department at Bjerking AB in Uppsala. The method used in this work is a case study of a previous project with existing basis to work form. The demarcation of the study was to examine only the usability of the foundations of in situ concrete.  The work examined three main areas within the design process. The first was to model the concrete elements then to model the reinforcing and ultimately production of the drawings. Because Autodesk Revit was the existing modeling program in the Department conducted the evaluation as a comparison between the two programs. The condition was that all three main parts would be made in the same program.  The results showed that Tekla Structures has great potential in the field of concrete modeling, and that it is a suitable modeling program to use for projects thats include foundations in situ concrete. The study has also shown the programs benefits to model reinforcement in 3D in these types of projects. / Detta examensarbete har granskat modelleringsprogrammet Tekla Structures och besvarat frågan om huruvida det kan fungera som ett lämpligt modelleringsprogram för konstruktionsavdelningen på Bjerking AB i Uppsala. Metoden som har använts i arbetet är en fallstudie av ett tidigare genomfört projekt med befintliga underlag att utgå ifrån. Avgränsningen i studien har varit att endast undersöka användbarheten i grundkonstruktioner av platsgjuten betong. Arbetet undersökte tre huvudområden inom projekteringsprocessen. Det första var att modellera betongelement sedan att modellera armering och till sist framtagning av ritningar. Eftersom Autodesk Revit var det befintliga modelleringsprogrammet på avdelningen genomfördes utvärderingen som en jämförelse mellan de två olika programmen. Förutsättningen var att alla tre hvududelarna skulle göras i ett och samma program.  Resultatet visade att Tekla Structures har stor potential inom området betongmodellering, och det är ett lämlpligt modelleringsprogram att använda för projekt som innefattar grundkonstruktioner i platsgjuten betong. Studien har även visat programmets fördelar med att 3D-modellera armeringen inom dessa typer av projekt.

Omkring 1970 byggdes och renoverades många vattenverk i Sverige. Dessa beräknadesdå att ha en livslängd på mellan 50-60 år, vilket i de flesta fall nu har passerat.Det har hittills saknats enhetlig information gällande hur renovering av enbassängkonstruktion i ett vattenverk bäst går till. Detta motiverade tillkomsten av följandearbete. Syftet är att undersöka vilka renoveringsmetoder som finns samt sammanställaoch utvärdera dessa. Målet är att presentera vilka riktlinjer som bör följas vid renoveraringav betongkonstruktioner i vattenverk.Arbetet ger svar på vilka skador som är vanliga i vattenverk och vad de beror på, vilkarenoveringsmetoder som är bäst lämpade, vilka material som kan användas samt vilkakrav som ställs på slutresultatet.Litteratur som behandlar betongrenovering har tjänat som utgångsmaterial. Intervjuer harskett med betongexperter, vattenverkspersonal och entreprenörer som utför denna typ avarbete.Problem i vattenverk är främst sprickor, urlakning, mekanisk erosion, korrosionsskador,kemiskt angrepp, biologisk nedbrytning och frostskador. Dessa skador renoveraslämpligen genom att ta bort den skadade betongen och ersätter den med ny, utifrån denexponeringsklass som gäller för det aktuella objektet.Borttagning av den dåliga betongen ska mot slutet göras med försiktighet för att undvikafickor vid armering och mikrosprickor i kvarvarande betong. För att få ett bra resultatkrävs både uppruggning av ytan som ska pågjutas samt fukthärdning efteråt. Vatten är ettlivsmedel så det ställs hårda renhetskrav på arbetare och maskiner samt krav på att allaprodukter som används är livsmedelsgodkända.Den slutsats som dras är att det idag inte finns någon generell och exaktrenoveringsmetod för betongkonstruktioner i vattenverk. Många olika faktorer spelar in.Det skulle dock fylla en kunskapslucka och underlätta framtida renoveringar omvattenverken gjorde en gemensam sammanställning av sina erfarenheter och lärdomar.Likaså är det ett stort värde att utbilda sin personal. / Around 1970 many water treatment plants were built and renovated in Sweden. Thesewas calculated to have a service life of between 50-60 years, which in most cases nowhave passed.The aim is to investigate which renovation methods exist and compile and evaluate these.The goal is to present which guidelines should be followed when renovating concretestructures in water treatment plants.The work gives answers to what damage is common in water treatment plants and whatthey depend on, which renovation methods are best suited, which materials can be usedand which requirements are set on the result.Problems in water treatment plants are mainly cracks, leaching, mechanical erosion,corrosion damage, chemical attack, biodegradation and frost damage. These damages arepreferably renovated by removing the damaged concrete and replacing it with new, basedon the exposure class that applies to the object in question.The conclusion is that today there is no general and exact renovation method for concretestructures in water treatment plants. Many different factors are involved.However, it would fill a gap of knowledge and facilitate future renovations if the watertreatment plants made a joint compilation of their experiences and lessons learned. It isalso a great value to educate the personnel.

Behovet av att minska klimatpåverkan genom optimering av armerade betongkonstruktioner har på senaste årtiondet väckt stort intresse. I traditionell dimensionering av betongkonstruktioner övervägs endast ett fåtal utformningar. På senare tid har en metod där flera möjliga lösningar genereras och som möjliggör sena förändringar växt fram, metoden är en så kallad set-based design (SBD). För att utvärdera implementeringen av denna typ av designprocedur utvecklades ett beräkningsskript.  Det primära syftet med denna studie är att med hjälp av ett beräkningsscript, baserat på SBD och parametrisk optimering kunna identifiera den bästa utformningen för ett påldäck med hänsyn taget till kriterierna klimatpåverkan och viljan att standardisera konstruktionen och underlätta produktionen. En del av syftet i studien kommer också vara att på en detaljerad nivå undersöka hur man kan implementera armeringsutformningen i beräkningsscriptet och vilken effekt det ger på optimeringen mot det undersökta kriteriet. På grund av att beräkningsskriptet begränsas av ofullständiga funktioner hos programutvecklaren resulterade det i att en del av datagenereringen fick ske manuellt för att uppnå önskat resultat. Resultatet genererades genom en manuellt genomförd parametrisk studie där utvalda modeller med olika kombinationer av variabler analyserades. Parametrar av betydelse för konstruktionens armeringsutformning och utvärderingskriterier identifierades genom jämförelse av data för olika beräkningsfall. Dessutom jämfördes resultat från flera olika kombinationer av variabler för att se vilka som var av betydelse. De genomförda undersökningarna visade att god armeringsutformning uppnås genom att tillåta parametrar variera fritt. Att erbjuda en lösning där valmöjligheter på ingående parametrar definieras för varje studerad riktning och tillåta variationer i armeringsutformningen för konstruktion leder till en mer noggrann armeringsutformning utifrån önskat resultat. Med parametrisk optimering och dataanalys kan olika lösningar identifieras för effektiv användning av material och bidra till god byggbarhet. Genom studien har det konstaterats att det finns ett stort intresse hos programutvecklare att hjälpa dess användare med att ta fram de funktioner som efterfrågas, och ta åt sig av den input som kommer från dess användare. Detta tyder på en vilja att implementera nya funktioner i dimensioneringsprocessen och en vilja att föra utvecklingen av automatiserade beräkningar vidare.

Att en byggnadsdel kan vara i behov av en förstärkning är inte ovanligt i dagsläget. Det kan handla om ett bjälklag som kommer utsättas för mer last då verksamheten ändras från bostad till kontorslandskap. Alternativa lösningar till att förstärka en sådan konstruktion skulle antingen vara att införa stålbalkar och pelare eller gjuta på det befintliga bjälklaget. Det som få konstruktörer och entreprenörer tänker på är att en kolfiberlösning kan vara ett smidigare alternativ. Examensarbetes syfte är att undersöka om kolfiberförstärkningar kan konkurrera med traditionella förstärkningsmetoder. Lyfta fram för-och nackdelar för samtliga förstärkningsmetoder och väga dem mot varandra utifrån en beräkningssynpunkt och utförandemässigt. Metoder för att få en bra förståelse för hur kolfiber höjer böjmomentkapaciteten är laboration med provtryckningar samt beräkningar på ett verkligt broprojekt. I båda fallen har kolfiberlösningen jämförts med traditionella lösningar. Arbetets resultat visar att kolfiberförstärkningar kan, i många fall, ersätta traditionella förstärkningsmetoder. Detta på grund av sin lätta vikt och höga draghållfasthet som gör det möjligt att på ett effektivt sätt höja böjmomentkapaciten hos byggnadsdelar. Enligt laborationen gav kolfiberförstärkningen ungefär samma procentuella ökning i hållfasthet som en plattstålförstärkning. / A building part could need a reinforcement. It could be a system of joists that are soon going to be loaded with heavier loads when business is changing from residence to an office. The alternate solution to reinforce that kind of construction would be with steel beams and columns or increase the height of the floor with more concrete. What few constructors and contractors know are the solution with carbon fiber reinforcement could be a better alternative. The purpose of the thesis is to study if carbon fiber reinforcement could compete with traditional reinforcement methods. From a calculating and a work-related perspective the project will underline the pro and cons with all of the reinforcement methods. To demonstrate how carbon fiber increase the bending moment capacity have lab and calculation of a real bridge project been executed. In both cases have a carbon fiber solution been compared with traditional reinforcement methods. The result of the thesis shows that carbon fiber reinforcement could replace traditional methods in many cases. The pros with the carbon fiber reinforcement is the light weight and high tensile strength that makes it possible, on an efficient way, increase the bending moment capacity in a building part. The thesis lab result shows that a carbon fiber reinforcement does have the same percentage increase in strength as a flat steel reinforcement.

Byggbranschen har som alla branscher en önskan att minska sin klimatpåverkan. Genom att ersätta betongbjälklag med samverkansbjälklag kan cementanvändningen minskas. För att kunna ha stora spännvidder är det nödvändigt att de ingående materialen samverkar i så stor grad som möjligt. Här är förbindaren en viktig komponent då styvheten i förbindaren är en viktig faktor för att öka graden av samverkan. Syftet med denna rapport är att undersöka deformationsegenskaperna hos förbindare i trä och betong. Ökad kunskap inom detta område kan leda till bättre förutsättningar att dimensionera samverkansbjälklag samt andra trä- och betongkonstruktioner. Beräkningsmodeller för flytledens läge baserades på Johansens teorier samt teorierna för balk på elastiskt underlag. Tryckprover utfördes med flera olika förbindare i både trä och betong för att ta reda på bäddmodul och bäddhållfasthet. Dragprover utfördes på samtliga av dessa förbindare för att fastställa sträckgränsen av varje enskild förbindare. För att styrka omberäkningsmodellerna uppvisade korrekta resultat böjdeformerades förbindare förankrade i provkroppar av betong och trä. Provkropparna delades och en flytled mättes ut på två olika sätt för varje provkropp. De nödvändiga materialparametrarna tillämpades sedan i beräkningsmodellerna och kontrollerades med de utmätta flytlederna. Resultaten från provningar och beräkningar tyder på att Johansens teorier fungerar bra i brottgränstillstånd samt att spänningsfördelningen då ter sig som en jämnt utbredd fördelning. Då materialen fortfarande är elastiska fungerar teorin om elastiskt underlag bra och spänningsfördelningen ter sig då triangulärt. Proverna tyder även på att träets bäddhållfasthet och bäddmodul påverkas beroende på om förbindaren är spetsig eller trubbig. / Just as other industries, the construction industry wishes to reduce its climate impact. By replacing traditional concrete flooring with composite action flooring, the used amount of cement can be reduced. To be able to reach longer spans it is necessary that the composite action between the components is as high as possible. The stiffness of the fastener is one crucial factor that has a large impact on the composite action. The purpose of this report is to examine the deformation properties of the connectors when fastened in wood and concrete, respectively. Increased knowledge in this area may lead to more efficient ways of designing composite action constructions. In this report, the location of the yield hinge was determined with models based on Johansens theories for nails in wooden structures as well as the theory of beams on elastic foundations. Compression tests were performed on several different connectors in concrete and wood to determine the foundation modulus and embedment strength. Tensile tests were performed on the same type of fasteners to determine the yield strength of each connector. Bending-tests on specimens made of wood and concrete with connectors anchored to them was used to verify if the calculation-models displayed a correct result. The specimens were then split in half and the location of the yield hinge was measured in two different ways. The necessary characteristics acquired from the tests were afterwards used in the calculations and compared to the obtained yield hinge. The results from the performed tests and calculations show that Johansens theories are applicable in ultimate limit state. They also show that when within ultimate limit state, the stress distribution in the material tends to be evenly distributed. The theory of beam on elastic foundation tends to work well when all materials are still acting linear-elastic. When this is the case, the stress distribution seems to be triangular. The results also show that whether the fastener is sharpened or not has an influence on the embedment strength as well as the foundation modulus of the wood.