The Big-Five is the most popular personality taxonomy used to characterize fundamental personality traits and their individual differences. This model has been well replicated across English speaking samples, several other languages, and different item formats, thereby begging the question of its universality. However, two key issues have challenged the validity of the cultural group comparisons using Big Five measures of personality. The first is methodology for translation and adaptation, and the second is construct equivalence across cultures. The International Personality Item Pool (IPIP; Goldberg, 1992) has been used to create several non-commercial versions of Big Five measures (IPIP-BFMs), with a common set of 50 items typically translated into other languages and used for cross-cultural comparisons. Although this 50-item version is available in more than 25 languages, little is known about how translation and adaptation was executed, and only a few researchers have reported psychometric characteristics of scores from the translated measures. The consistent lack of such evidence to support the use of the standard American set of the 50-items in other languages gave rise to the idea of developing a customized 50-item IPIP that would better fit the Thai culture. The goal of this study was to develop and thoroughly validate scores from a Thai version of the 50-item IPIP Big Five measure of personality using a sample of 1,878 students from high schools in Thailand. One hundred items from the IPIP website were translated into the Thai language following guidelines developed by the International Test Commission (ITC, 2017). When psychometric properties for the original 50-item IPIP-BFM were investigated in Thai and American samples, weaknesses in model fit were detected. Using the more complete set of 100 items from the IPIP website, 50 items more suitable to the Thai culture were then selected to create a customized Thai 50-item IPIP. Scores from the customized 50-item IPIP-BFM were further examined for psychometric properties across Thai and American samples. The customized Thai 50-item IPIP-BFM produced good internal subscale reliability coefficients (> 0.80), a clear five-factor structure across Thai and American samples, measurement invariance across subgroups within the overall Thai sample, similar patterns of convergent and discriminant validity with another Big Five measure, and statistically significant incremental validity over standardized achievement and aptitude test scores in predicting end of high school grade-point average. Collectively, these results demonstrate that the customized 50-item IPIP-BFM produces psychometrically sound scores for measuring the Big Five with Thai adolescents. Procedures used in the study also provide a template for developing and validating new personality instruments for use with native speakers of other languages.

No description available.

<p><em>Utbytesstudier utomlands sägs öka studenters kreativitet. Kreativitet och innovation, framför allt kreativa medarbetare är en viktig faktor för att företag ska vara framgångsrika i dagens allt hårdare konkurrens. Studenter inom företagsekonomi är framtida anställda och företagsledare, därför är det viktigt att undersöka om utlandsstudier verkligen ökar kreativiteten. Syftet med denna uppsats är att undersöka utlandsstudiernas påverkan på företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet. Vi undersöker påverkan på kreativitet med hjälp av Big Five Inventory kategorierna noggrannhet och öppenhet då dessa personegenskaper anses påverka kreativiteten.  Resultat från genomförd internetenkät (N=111, svarsfrekvens=15,5%) visar på en ökning av noggrannhet men inte av öppenhet. Slutsatsen är att företagsekonomistudenters kreativitet förblir opåverkad till följd av utlandsstudierna. </em></p>

The purpose of this study was to examine the relationship between broad and narrow personality traits and life satisfaction for college-aged and adult populations. Hypotheses were several-fold: first, that personality measures would be predictive of life satisfaction; second, that there would be differences in the correlations of Big Five personality traits and life satisfaction for both age groups; and third, that there would be differences between both age groups in the amount of variance in life satisfaction accounted for by three narrow personality traits, i.e., Optimism, Tough-Mindedness, and Work Drive. Archival data were used to compare an undergraduate sample at a Southeastern U.S. university (n=4844), and an adult sample from a database representing working adults (n=7633). Correlation and multiple regression analyses were used for each age group in examining the validity of Big Five and narrow traits and life satisfaction. A Fischer’s z score was used to determine significant differences in the correlations by age. The Big Five and narrow traits were found to be predictive of life satisfaction for both groups, with Emotional Stability and Optimism showing the highest correlation for both age groups. There were significant differences in correlations between the age groups on measures of Extraversion (z=4.64, p<.001), Agreeableness (z=1.92, p=.05), Conscientiousness (z=8.18, p<.001), Openness (z=2.44, p=.01), Work Drive (z=12.82, p<.001), and Tough-Mindedness (z=-2.87, p<.005). Results were discussed in terms of comparing the predictive validity of personality traits and life satisfaction between the two age groups. Study limitations and directions for future research were noted.

Utbytesstudier utomlands sägs öka studenters kreativitet. Kreativitet och innovation, framför allt kreativa medarbetare är en viktig faktor för att företag ska vara framgångsrika i dagens allt hårdare konkurrens. Studenter inom företagsekonomi är framtida anställda och företagsledare, därför är det viktigt att undersöka om utlandsstudier verkligen ökar kreativiteten. Syftet med denna uppsats är att undersöka utlandsstudiernas påverkan på företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet. Vi undersöker påverkan på kreativitet med hjälp av Big Five Inventory kategorierna noggrannhet och öppenhet då dessa personegenskaper anses påverka kreativiteten.  Resultat från genomförd internetenkät (N=111, svarsfrekvens=15,5%) visar på en ökning av noggrannhet men inte av öppenhet. Slutsatsen är att företagsekonomistudenters kreativitet förblir opåverkad till följd av utlandsstudierna.

No description available.

No description available.

Tidigare forskning har gett stöd för att personlighet påverkar arbetstillfredsställelse, och i denna studie undersöks om detta även gäller inom socialpsykiatrin i Eskilstuna. Syftet med studien var att undersöka samband och varians mellan olika personlighetsdimensioner och arbetstillfredsställelse. Big Five personlighetsdimensionerna mättes med Shafers personality scale och arbetstillfredsställelse med Minnesota Satisfaction Questionnaire, och dessa mätningar skedde genom en enkätundersökning. De 78 deltagarna i denna studie var personal inom socialpsykiatrin, varav 23 var män. Resultaten redovisades genom Pearsons korrelationer och en hierarkisk regressionsanalys som visade att det fanns samband mellan vissa av Big Five dimensionerna och arbetstillfredsställelsefaktorerna. Detta stämmer även överens med tidigare forskning inom ämnet men däremot blev det inget signifikant resultat för hur stor del av variansen som berodde på personlighetsdimensionerna. Denna studie bidrar med att undersöka hur personligheten hos en outforskad yrkesgrupp är relaterat till hur de trivs på sitt arbete.

Attityder påverkar vår informationshantering, vårt omdöme och vårt beteende. Denna studie syftar till att undersöka om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. 120 personer ur grupperna poliser, kriminalvårdare och en kontrollgrupp undersöktes avseende attityder till intagna och Big Five teorins personlighetsdimensioner. En one-way ANOVA visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Två-vägs variansanalyser användes för att undersöka eventuella huvudeffekter och interaktionseffekter med hög respektive låg grad av samtliga personlighetsdimensioner samt variablerna anställning (kriminalvårdare, poliser och kontrollgrupp) och attityd till intagna. Inga signifikanta resultat påträffades.

Detta är en kvalitativ studie som  kartlägger synen på personlighet inom sex olika företag inom rekryteringsbranschen. Studien beskriver hur och i vilket syfte personlighetstester används samt vilken betydelse de har i rekryteringsprocessen för chefsrekryteringar. Utifrån denns studie kan vi kunde vi att personlighetstester används för att kartlägga personligheten i syfte att göra en matchning med kravprofilen för att se om personen har de kvaliteter som önskas i ett rekryteringssammanhang. Vi fann dock en tveksamhet inför att vilja uttrycka personlighetstesters tyngd i urvalet. Vi kom också fram till att informanterna hade delade meningar om huruvida det är den objektiva eller den subjektiva bilden av personen som är av värde för att prognostisera framtida beteenden. Utifrån denna diskurs ställer vi oss undrande till om det är kandidatens självuppskattade bild eller omgivningens uppfattning som borde vara mest relevant för en lyckad rekrytering. Vidare fann vi att intervjuer enligt de flesta av våra informanterna har större betydelse för det slutgiltiga urvalet i rekryteringsprocessen än personlighetstester. Vad som dock är intressant att påpeka är att testresultatet ligger till grund för vad som diskuteras under intervjun och på så vis får en styrande funktion.