SammanfattningTitel: Fastighetsmäklarens optimala förhållningssätt för framgångsrika intagsmöten. Nivå: Kandidatuppsats i Fastighetsvetenskap med inriktning på fastighetsförmedling vid Malmö Universitet. Författare: Daniella Karlsson och Sofia Madsen  Handledare: Maria Appelqvist Datum: 2023‐05‐22 Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer hos en fastighetsmäklare som en säljare värdesätter på ett intagsmöte och hur det kan komma att generera framgångsrika affärsrelationer.  Metod: I denna studie har en kvantitativ forskningsmetod använts. Med hjälp av enkäter till 83 respondenter har det kunnat synliggöra vilka faktorer som påverkar valet av en fastighetsmäklare. Respondenterna har bidragit till en djupare förståelse för vilka faktorer som påverkar valet av en fastighetsmäklare. Personlighetsdragen i Big-Five modellen har utgjort inspiration för att vidare kunna studera om yrkesrollens förhållningssätt går att utveckla på ett intagsmöte. Resultat och slutsatser: Studien visar att personlighetsdragen i Big Five har en signifikant inverkan på säljarens uppfattning av fastighetsmäklaren vid ett intagsmöte. En ökad förståelse hos fastighetsmäklaren om dessa drag kan vara avgörande i chansen om fastighetsmäklaren får hjälpa säljaren med sin försäljning eller inte.  Nyckelord: Fastighetsmäklare, bostadsköp, säljteknik, big five, intagsmöte.

Titel: Fastighetsmäklarens syn på förhandling Nivå: Examensarbete på grundnivå(kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Amanda Lindberg och Ellen Lundstedt Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2022 - maj Syfte: Syftet med studien är att studera hur olika fastighetsmäklare, utefter deras personlighetsdrag, ser och uttrycker sig om sina förhandlingar.  Metod: Studien har genomförts via en diskursanalys. Sex fastighetsmäklare har intervjuats med hjälp av frågor kopplade till förhandling. Intervjusvaren har sedan analyserats genom en utformad femstegsmodell anpassad för diskursanalyser. Utöver intervjun har varje mäklare genomfört en personlighetstest. Resultat och slutsats: Studien visar vad som anses viktigt för respektive fastighetsmäklare i en förhandling samt vilka ord mäklarna tenderar att använda. Det framställs att mäklare med höga nivåer av neuroticism talar mycket om ståndpunkter medan mäklare med höga nivåer av extraversion talar om social förmåga, samarbete och relationer. De med höga drag av agreeableness talar i stället om relationer, förtroende och behovsanalys. Mäklare med höga nivåer av openness to experience håller med om att behovsanalys är viktigt i en förhandling medan mäklare med personlighetsdraget conscientiousness fokuserar på mål och förberedelse. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för hur fastighetsmäklare, utefter Big Fives personlighetstyper, talar om förhandling. Studien öppnar möjligheter till fastighetsmäklarbranschen och kan bidra till utveckling hos mäklare och mäklarstudenter. Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning är att differentiera fastighetsmäklarna från stad och kontor. Därefter studera om fastighetsmäklarens syn på förhandling beror på annat än deras personlighetsdrag. Nyckelord: Big Five, förhandling, diskursanalys, fastighetsmäklare.

Recently, a considerable amount of research has been performed on simulating the collective behavior of pedestrians in the street or people finding their way inside a building or a room. Comprehensive reviews of the state of the art can be found in Schreckenberg and Deo (2002) and Batty, M., DeSyllas, J. and Duxbury, E. (2003). In all these simulation studies, one area that is lacking is accounting for the effects of human personalities on the outcome. As a result, there is a growing emphasis on researching the effects of human personalities and adding the results to the simulations to make them more realistic. This research investigated the possibility of incorporating personality factors into the crowd simulation model. The first part of this study explored the extraction of quantitative crowd motion from videos and developed a method to compare real video with the simulation output video. Several open source programs were examined and modified to obtain optical flow measurements from real videos captured at sporting events. Optical flow measurements provide information such as crowd density, average velocity with which individuals move in the crowd, as well as other parameters. These quantifiable optical flow calculations provided a strong method for comparing simulation results with those obtained from video footage captured in real life situations. The second part of the research focused on the incorporation of the personality factors into the crowd simulation. Existing crowd models such as HelbingU-Molnar-Farkas-Vicsek (HMFV) do not take individual personality factors into account. The most common approach employed by psychologists for studying personality traits is the Big Five factors or dimensions of personality (NEO: Neuroticism, Extroversion, Openness, Agreeableness and Conscientiousness). In this research forces related to the personality factors were incorporated into the crowd simulation models. The NEO-based forces were incorporated into an existing HMFV simulated implemented in the MASON simulation framework. The simulation results were validated using the quantification procedures developed in the first phase. This research reports on a major expansion of a simulation of pedestrian motion based on the model (HMFV) by Helbing, D., I. J. Farkas, P. Molnár, and T. Vicsek (2002). Example of actual behavior such as a crowd exiting church after service were simulated using NEO-based forces and show a striking resemblance to actual behavior as rated by behavior scientists.

No description available.

No description available.

No description available.

Covid-19 medförde storskalig övergång till studier och arbete på distans. Fysiska möten ersattes av digitala möten. Syftet var att undersöka inverkan av personlighet och situationsuppfattning på nivån av engagemang under digitala möten. Totalt 149 studenter och förvärvsarbetande, varav 98 kvinnor och 51 män, besvarade en enkät som mätte självskattad nivå av engagemang i relation till situationsperception (RSQ-8*) och personlighetsdrag (Big Five). Den genomsnittliga engagemangsnivån under digitala möten motsvarade cirka 71%. Äldre deltagare skattade engagemanget högre än yngre och förvärvsarbetande högre än studenter. Uppfattningen om digitala möten som en positiv situation var en genomgående signifikant prediktor för högre nivåer av engagemang. Regressionsanalyser visade att av totalt 38% förklarad variation i engagemang under digitala möten, svarade personlighet för 8% och situationsperception för 21%. Bakgrundsvariablerna kön, ålder och sysselsättning svarade för resterande 9%. Framtida studier uppmanas undersöka interaktionseffekten mellan personlighet och situationsperception på engagemang, samt beteendeutfall när fysiska situationer ersätts av digitala alternativ.

Yes / Trait inferences occur routinely and rapidly during social interaction, sometimes based on scant or fleeting information. In this research, participants (perceivers) made inferences of targets' big‐five traits after briefly watching or listening to an unfamiliar target (a third party) performing various mundane activities (telling a scripted joke or answering questions about him/herself or reading aloud a paragraph of promotional material). Across three studies, when perceivers judged targets to be either low or high in one or more dimensions of the big‐five traits, they tended to be correct, but they did not tend to be correct when they judged targets as average. Such inferences seemed to vary in effectiveness across different trait dimensions and depending on whether the target's behaviour was presented either in a video with audio, a silent video, or just in an audio track—perceivers generally were less often correct when they judged targets as average in each of the big‐five traits across various information channels (videos with audio, silent videos, and audios). Study 3 replicated these findings in a different culture. We conclude with discussion of the scope and the adaptive value of this trait inferential ability.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och personlighetsdimensionerna som beskrivits utifrån Femfaktorteorin samt mellan variablerna kön, ålder, civilstatus och antal barn. Vidare var studiens syfte att undersöka om dessa variabler kan predicera alkoholkonsumtion. Deltagarna (N=140) studerade vid ett medelstort universitet i södra Sverige.  Korrelationsanalysen          påvisade samband mellan alkoholkonsumtion, extraversion, agreeableness, kön, civilstatus och antal barn deltagarna hade. I en multipel regressionsanalys försvann sambandet med agreeableness och civilstatus. / The purpose of this study was to examine associations between alcohol consumption and the personality dimensions specified in the Five factor theory as well as between the variables sex, age, civil status and number of children. Furthermore was an aim to examine if these variables could predict alcohol consumption. The participants (N=140) were students from a midsized university in southern Sweden. Correlation analysis demonstrated a connection between alcohol consumption, extraversion, agreeableness, sex, civil status, and the number of children the participants had. The connection between agreeableness and alcohol consumption as well as between alcohol consumption and civil status disappeared in the follow up multiple regression analysis.

Previous studies have shown that the FFM factor neuroticism was negatively correlated with Need for Cognition. Anxiety has been shown to be highly correlated with neuroticism. It has also been shown that women tend to score higher on both neuroticism and anxiety. Need for Cognition has been shown to predict long term academic success. This study aims to contribute to the current understanding of anxiety, neuroticism and Need for Cognition by examining these three constructs together. The study will also analyzes how gender can affect the relationships between the constructs. 272 participants responded to three questionnaires measuring the constructs. 86 were men, 183 were women and 3 defined themselves as "other". 246 of the respondents were university students and 26 responded did not currently study at university. Results indicate that anxiety is a negative predictor for Need for Cognition. This is speculated to be because anxiety has an effect on working memory which in turn is associated with Need for Cognition. Gender differences are significant regarding all three constructs. Findings are complicated by a negative suppressor effect. Results, limitations, and future research are discussed. / Tidigare studier har visat att FFM faktorn neuroticism var negativt korrelerad med Need for Cognition. Ångest har visat sig vara starkt korrelerat med neuroticism. Det har också visat sig att kvinnor tenderar att skatta högre på både neuroticism och ångest. Need for Cognition har visat sig förutsäga långsiktig akademisk framgång. Denna studie syftar till att bidra till aktuell kunskap om ångest, neuroticism och Need for Cognition genom att undersöka dessa tre konstrukt tillsammans. Studien analyserar också hur kön påverkar relationerna mellan konstruktionerna. 272 deltagare svarade på tre enkäter som mäter dessa konstrukt. 86 var män, 183 kvinnor och 3 definierade sig som "övrigt". 246 av de svarande var universitetsstuderande och 26 svarande studerade inte för närvarande på universitet. Resultaten tyder på att ångest kan vara en negativ prediktor för Need for Cognition. Detta spekuleras kunna bero på att ångest har en effekt på arbetsminnet, som i sin tur kan påverka Need for Cognition. Det fanns signifikanta könsskillnader gällande alla tre konstrukt. Resultaten kompliceras av en negativ suppressor effekt. Resultat, begränsningar och framtida forskning diskuteras.