This essay delves into an introspective examination of my own artistic practice, encompassing a multidimensional exploration of art history, pop culture, personal memory, and the captivating allure of the spectacle as expressed through visual language. Furthermore, personal memory serves as a significant wellspring of inspiration and reflection in my artistic practice. By analyzing these intersecting influences, delving into intimate recollections and examining the interplay between personal experiences and artistic creation, the essay aims to shed light on the dynamic relationship between cultural contexts and their impact on my artistic creation.

I present a novel optical device capable of faithfully reproducing arbitrary images and image sequences by utilizing the interplay between mirrors and colored surfaces acting as interactive mosaics. My main contribution is describing a method for pre-computing the mirror lattice configuration and mirror orientation as well as a ways of finding the corresponding diffuse color pattern in the spatio-temporal domain.  The method is fast enough to allow rapid iteration by enabling physically based light ray simulation ahead of fabrication.I demonstrate the effectiveness of my method in a wide range of image and image sequence scenarios as well as multiple device configuration variants.

No description available.

No description available.

Det händer ofta att lärarna möter nyanlända elever i sina klassrum och uppmärksammar att de eleverna har annorlunda syn på skolämnen än eleverna som har växt upp i Sverige. På grund av detta valdes denna studie som har behandlat ett problem som kan uppstå när bildlärare möter nyanlända elever. Syftet med den har varit att belysa nyanlända elevers förkunskaper i bildämnet och få en tydlig förståelse om hur de uppfattar ämnet bild. På detta vis kom forskningsfrågan: Vad har nyanlända elever för bildkunskap, och kan detta mätas genom att fråga eleverna hur bildundervisningen såg ut i deras respektive länder? I undersökningen har kvalitativa intervjuer använts som metod för att förstå vad forskningsdeltagare tycker och anser. Materialet som behandlas består av inspelade intervjuer med 7 elever som går på introduktionsprogram i Sverige. Undersökningen har visat att intresset för ämnet bild som skolämne i elevernas länder beror mycket på vilka skolor de har gått på eller vilka lärare de har haft.

Bräckta tårar” är en animerad kortfilm som behandlar ett av Östersjöns miljöproblem, döda bottnar. Det är ett projekt som visar vad som händer i havet och hur det påverkar livet under ytan. Med filmen vill jag på ett illustrativt sätt berätta och beskriva den situation Östersjön befinner sig i. Genom att följa ett friskt hav, som förstörs alltmer på grund av övergödningens påverkan, hoppas jag att fler får kunskap om vad som händer i vårt hav och på så sätt prioriterar ett bättre skydd mot våra ovärderliga naturresurser. / Brackish tears" is an animated short film about the Baltic Sea’s dying sea beds. The film describes the process by which this environmental crisis occurs, focused upon the “Dead Zones” and the sea life that used to flourish there. Following a fresh and healthy sea as it is thoroughly destroyed by chemical pollutants from agriculture run-off, I intend to exhibit the vitality of sea life and the quickness by which it is gone. My hope is that through knowledge, our priorities can move towards better protection of our invaluable and irreplaceable natural resources.

Denna uppsats utforskar hur karaktären The Doctor kan återberättas om och om igen utan att behöva börja om på nytt. I en film och TV-landskap fylld av adaptioner som tar tidigare verk och återskapar det från grunden så har TV-serien Doctor Who adapterat sig själv utan att övergett sitt förflutna. Historien finns alltid kvar, även efter ett flertal adaptioner. Uppsatsen kollar närmare på hur Doctor Who kan överleva i över ett halvt decennium och fortfarande vara relevant för tittarna genom dessa adaptioner, men serien har en lång och komplicerad historia så för att simplifiera det så kommer den att fokusera på de första tio åren som är ansvarig för fastställandet av seriens odödliga karaktär och oändliga berättelse. Det innebär tre skådespelare som tog an huvudkaraktären inom den tiden och etablerade vem karaktären var och vad som gjorde honom speciell i TV-landskapet.

This paper explores artistic interpretation of a script's theme to its visual, estetic representation and meaning. The purpose is to reflect on the topic, and to enhance our understanding of how an interpretation from written intention to visual representation can form. The aritstic production used in this artistic research is an animated feature film for children 10+ and the character design of its lead female character.

<p>Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik.</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll.</p><p>Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare.</p><p>Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.</p>

<p>Frikyrkorörelsen i Sverige hade sina rötter i pietismen som ursprungligen kom från Tyskland. Pietismen präglade frikyrkorörelsens synsätt på bildbruket inom kyrkan. Från 1800-talets mitt och framåt värderade frikyrkan äkthet och sanning i bilder som på något sätt skulle användas i frikyrkans arbete. I min underökning av frikyrkolokaler kring Värnamo och Sävsjö finns ett flertal bilder av Ada Stark-Ahlberg. Ada Stark-Ahlberg befann sig mitt i den frikyrkliga kontexten dels som troende men även gift med en pastor i missionskyrkan. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur Ahlbergs bilder fungerade i förhållande till den rådande synen på bilder som frikyrkan hade mellan 1900-1940. Jag har studerat frikyrkans framväxt och på vilket sätt Evangeliska fosterlandsstiftelsen bidrog till den syn på bildbruk som rådde i frikyrkan då Ahlberg var verksam. Jag har även diskuterat huruvida man kan kalla henne för konstnär eller inte. Jag har tittat närmare på hennes tekniska kunskaper och den frikyrkliga kontext hon befann sig i. Jag upplever Ahlbergs bilder som en omedveten strävan mot naivism. Troligtvis hade hon för avsikt att framställa sina bilder på ett naturalistiskt vis såsom de förlagor hon använde sig av, dock räckte inte hennes tekniska kunskaper inom färg, anatomi m.m. till. Ändå anser jag att hon kan benämnas som konstnär. Ada Stark-Ahlbergs liv och hennes konstnärskap har både fascinerat men också inspirerat mig under arbetets gång. Hon var en ovanligt stark och mycket modern kvinna för sin tid. Hon brann för sitt måleri men också för att hennes barn skulle få så bra utbildning som möjligt särskilt då flickorna. Trots sina många bilder till både frikyrkor och privatpersoner är hon nästan okänd av en senare generationer, vilket gjort mitt arbete mer spännande, att lyfta fram hennes bilder som nu nästan är bortglömda.</p>