Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll. Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare. Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.

Frikyrkorörelsen i Sverige hade sina rötter i pietismen som ursprungligen kom från Tyskland. Pietismen präglade frikyrkorörelsens synsätt på bildbruket inom kyrkan. Från 1800-talets mitt och framåt värderade frikyrkan äkthet och sanning i bilder som på något sätt skulle användas i frikyrkans arbete. I min underökning av frikyrkolokaler kring Värnamo och Sävsjö finns ett flertal bilder av Ada Stark-Ahlberg. Ada Stark-Ahlberg befann sig mitt i den frikyrkliga kontexten dels som troende men även gift med en pastor i missionskyrkan. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur Ahlbergs bilder fungerade i förhållande till den rådande synen på bilder som frikyrkan hade mellan 1900-1940. Jag har studerat frikyrkans framväxt och på vilket sätt Evangeliska fosterlandsstiftelsen bidrog till den syn på bildbruk som rådde i frikyrkan då Ahlberg var verksam. Jag har även diskuterat huruvida man kan kalla henne för konstnär eller inte. Jag har tittat närmare på hennes tekniska kunskaper och den frikyrkliga kontext hon befann sig i. Jag upplever Ahlbergs bilder som en omedveten strävan mot naivism. Troligtvis hade hon för avsikt att framställa sina bilder på ett naturalistiskt vis såsom de förlagor hon använde sig av, dock räckte inte hennes tekniska kunskaper inom färg, anatomi m.m. till. Ändå anser jag att hon kan benämnas som konstnär. Ada Stark-Ahlbergs liv och hennes konstnärskap har både fascinerat men också inspirerat mig under arbetets gång. Hon var en ovanligt stark och mycket modern kvinna för sin tid. Hon brann för sitt måleri men också för att hennes barn skulle få så bra utbildning som möjligt särskilt då flickorna. Trots sina många bilder till både frikyrkor och privatpersoner är hon nästan okänd av en senare generationer, vilket gjort mitt arbete mer spännande, att lyfta fram hennes bilder som nu nästan är bortglömda.

This research seeks to establish visual principles present in modern media and compare their usefulness. The visual principles will be explained and presented. Then they will be analyzed within two game trailers of commercial games. A correlation will then be extrapolated and then presented if the results create the presented and expected outcome.

No description available.

No description available.

Denna studie undersöker de faktorer som kan påverka samtidskonstens roll och betydelse i dagens bildundervisning genom att titta på resultat från tidigare studier relaterade till ämnet. Studien är en systematiskt littereraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på hermeneutisk metod. Resultatanalysen består av två delar där den första delen utgörs av en begreppsanalys vilken i sig är uppdelad i en semantisk analys och en diskriminationsanalys. Begreppsanalysen har som syfte att definiera de för litteraturstudien centrala begreppen konst samt samtida konst. Litteraturstudiens andra del består av en analys av tidigare forskning. Två frågor ställdes i syfte att förstå vilka faktorer som påverkar samtidskonstens vara eller icke vara i bildundervisningen, varav den första undersöker vilka påverkansfaktorer forskningen finner gällande samtidskonstens roll, betydelse och omfattning i bildundervisningen och den andra vilka perspektiv forskningen ger på hur samtidskonstundervisning bedrivs. Forskningen visar att samtidskonsten ses som ett avvikande innehåll som främst behandlas utanför en skolkontext i ett formen av ett extramuralt lärande. Samtidskonsten som innehåll riskerar således att endast behandlas på samtidskonstens egna premisser av lärare som har ett genuint intresse för ämnet. När samtidskonsten inkluderas i undervisningen öppnar det upp för samtal och diskussioner om dagsaktuella ämnen som relaterar till elevers livsvärld. Samtidskonstundervisningen för även med sig viss problematik som försvårar implementeringen i bildämnet. Begreppsförståelse, ämneskonception, svårigheter vid bedömning och en radikalt annorlunda syn på bilden som uttryck jämfört med traditionell undervisning nämns i forskningen som faktorer som påverkar samtidskonstens vara eller icke vara i bildundervisningen / <p>Bild</p>

CAN YOU PLEASE LOOK AT THIS / VOITKO KATTOO is my master essay. It consists of 6 chapters in which I write about my artistic practise and my work around a series of works titled 52 WEEKS AND WORKS and my examination exhibition SELF-PORTRAITS / FOR FAT GIRLS / PORTRAITS.

Inom både film och filmskapande är tiden ett grundelement för dess existens. Trots detta finns det ett stort behov av ytterligare forskning kring ämnet. Syftet med denna uppsats är att tillföra forskning genom att undersöka hur Linklater gestaltar tid i filmen Boyhood. För att uppnå detta har uppsatsen framförallt lutat sig mot litteratur av Andrej Tarkovskij såväl som David Bordwell och deras respektive böcker Sculpting in Time samt Narration in the Fiction Film. Denna studie visar genom begrepp formade av Tarkovskij och Bordwell olika metoder som Linklater använder för att gestalta tid. Dessa metoder innehåller både teoretiska perspektiv såväl som filosofiska. Utöver dessa gestaltningsmetoder tillför denna studie även ett alternativ för att tolka filmen Boyhood och dess budskap.

Målet med denna uppsats är att undersöka vilka likheter och skillnader det finns i klippningen av actionsekvenser i filmer producerade i Hollywood och Hongkong. Analysen i uppsatsen bygger på Barry Salts analysmetod för att få fram en sekvens ASL (Average shot length). För att en scen ska få analyseras så måste den innehålla Dancygers fyra kriterier som behövs i en actionsekvens. Den statistik som samlas in jämförs sedan för att få fram vilka skillnader och likheter det finns i klippningen. Resultatet visar att klippningen av sekvenserna är relativt lika varandra men ger ändå olika upplevelser. Detta på grund utav att det är så pass många olika faktorer som spelar in i hur en actionsekvens skapas.

Uppsatsen ämnar ge perspektiv på filmpedagogiska ideal vid analys av film i skolan. Studienundersöker vilken roll filmens formalistiska berättarkomponenter kan få i filmpedagogiskaresurser riktade till skolverksamheten, genom att analysera samtida filmhandledningarproducerade av Svenska Filminstitutet.Studien visar att det filmspecifika, så som formalistiska komponenter, riskerar få enunderprioriterad roll både i urvalet av filmer till filmhandledningar, likväl som i de parametrarhandledningarna lyfter. Genom tematiska ramar intar handledningarna allt som oftastmedieneutrala perspektiv, där arbete med bland annat temat värdegrund verkar står i centrumför analys av film i skolsammanhang. Samtidigt tyder analyserna i följande studie på att etthelhetsperspektiv är möjligt. Vilket öppnar upp för möjligheter till att i filmpedagogiskasammanhang både ta fasta på teman som värdegrund genom filmens innehåll eller tolkning avde kulturella koder som uttrycks, likväl som att utveckla en fördjupad förståelse för film- ochbildspråk genom tolkning av filmens formalistiska komponenter.