Denna uppsats ämnar undersöka hur färg kan användas i reklamfilm för att uttrycka en varumärkesidentitet och stärka filmers bildspråk. I detta syfte så genomfördes en komparativ bildanalys där tre reklamfilmer från företaget Coca-Cola Company jämfördes utifrån hur filmerna använde sig av färg. Studien fann att reklamfilmerna använder sig av färgnyanser för att kommunicera en specifik varumärkesidentitet till konsumenten samt att reklamfilmerna använde sig av sina egna varumärkesfärger i filmen för att öka kännedomen kring företaget. I filmerna så tillämpades även ett flertal tekniker i färgkorrigering, ljussättning och scenografi för att med större säkerhet skapa en tilltalande färgpalett och bibehålla åskådarens uppmärksamhet.

En tydlig varumärkesidentitet är ett av kriterierna för ett starkt varumärke. Varumärkesidentiteten delas in i kärnidentitet och utvidgad identitet, där kärnidentiteten består av de kvaliteter och värderingar som utgör grunden för varumärket medan den utvidgade identiteten ska hjälpa till att kommunicera detta. Föreliggande arbete utfördes som en fallstudie på elitryttaren Annelie Eriksson med syfte att ta reda på hur Annelie kan använda bildspråk för att kommunicera kärnvärdena i identiteten och stärka sitt varumärke. Som en del i detta analyserades även hur andra elitidrottare profilerar sig på sociala medier. Forskningsresultaten visar att stillbilder är den vanligaste typen av media och att idrottaren förekommer på majoriteten av bilderna. Vidare läggs också stort fokus på själva sporten. Personliga bilder förekom relativt sällan men visade sig ändå ha stor inverkan på den sammantagna uppfattningen av idrottaren. För att Annelie Eriksson ska stärka sin varumärkesidentitet bör hennes bilder kommunicera självsäkerhet, kvinnlighet, fart eller något av hennes andra kärnvärden. Annelie själv verkar vara det bästa sättet att kommunicera kvinnlighet och självsäkerhet, samtidigt som hästar i fart är vad som får henne som idrottare att uppfattas som fartfylld och tuff. Inslag av mer personliga bilder kan bidra till autenticiteten, vilket på sikt kan stärka det personliga varumärket. Vidare verkar motivet i bilderna vara av större vikt än hur bilderna är komponerade. Undantaget är att bilderna ändå bör hålla en hög kvalitet.

<p>Författaren heter numera Tunefalk.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur svenska reklamproducenter ser på användandet av kändisar i reklam, så kallad celebrity brand endorsing. Att använda kändisar i reklamkampanjer är en vanlig marknadsföringsstrategi i både Sverige och utomlands, och en inledande fundering i studien är huruvida detta bottnar i en övertygelse hos reklamproducenterna om att kändisar "lönar sig". I bakgrunden finns vetskapen om att prislappen på kändisars medverkan i reklamproduktion är hög, till exempel uppges Zlatan Ibrahimovic ha fått tolv miljoner kronor för att figurera i Volvos kampanj "Made by Sweden". Resultaten i studien bygger på intervjuer med sex personer från den svenska reklambranschen, och tyder på en mycket ljum inställning till bruket av kändisar i reklam. Kändisreklam bedöms kosta mer tid och pengar än nödvändigt, och den ger ingen säker utdelning i form av ökad varumärkeskännedom bland konsumenterna eller ökade försäljningsvolymer på marknaden. En slutsats är att celebrity brand endorsing ändå kan fungera som reklamstrategi men att lämpligheten måste utvärderas från fall till fall. / <p>Bild</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan reklamfilmers berättande och klippning. Hur använder man sig av olika klippmetoder i svensk reklamfilm idag och hur förs berättelsen framåt. Metoden för uppsatsen är en jämförande filmanalys. Fokusen kommer att ligga på sekvenser från tre olika svenska reklamfilmer. Gestaltningsmetoderna som kommer undersökas är kontinuitet, montage, rytm och kollision. Då ämnet inte är omskrivet innan så har gestaltningsmetoderna hämtats ur litteratur som tagit upp eller nämnt reklamfilm som ett exempel. Uppsatsen fokuserar på hur klippningen fungerar som storytelling och hur detta bidrar till att föra berättelsen framåt i det kortare formatet. Uppsatsen ger en ökad förståelse för hur man kan använda olika gestaltningsmetoder för att påverka en publik med reklamfilm.

The skin on her arms was like leather, wrinkly, so thin you could see the blood flow underneath thesurface. Ruption´s that reminded me of small universes or spider-like flowers leapt up and downher arms. She liked listening to the radio, or so I think. She was lying on the bed in the middle ofthe little house surrounded by trees. The massive furn wood dining table was tilted up against thewall, a defeeted gigant.Empty, empty, empty. Silent, silent, silent. The room was a shell, singing of what wasbefore time; a vase stood in the heart of the house, alabaster, smooth, cold holding thestill, distilled essence of emptiness, silence.-Virginia WoolfThe history of materiality can be expected because we have seen it. We can understand how it candisappear or slowly decay because we have at one point in time understood its presence. In mywork I have investigated how material and sound can help to define each other. My thoughts arethat the vase in this aspect is corpus, a recorder of its environment. The vase i.e. corpus stands forintimacy, connecting people in a home where everyday life occurs through communication. The oldvase has a presence, that presence vibrates of life that you can hint but not fully understand.Sound talks about the proportions between things in a different way by travelling between statesand time. How can we understand and access history that is invisible to the eye? GuglielmoMarconi (a pioneer in long-distance radio transmitting) believed that acoustic phenomena continuedto hang in the air. He thought of sounds as bodies of vibration whos decay extended to infinity.Marconi used a concept he called dead air, to describe silence. All sound that ever existed isaccessible to us if we know how to tune into it. What would the silence of the alabaster vase soundlike? In my examination work I have focused on sound to try and understand how it is connected tothe traces of life that are not written in history books.

Denna text är en reflektion kring frågeställningen: Hur kan ljudinstallationer skapas med utgångspunkt i biologiska processer?

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur bildlärarstudenter och nyutexaminerade bildlärare upplever att digitala verktyg implementerats i deras bildlärarutbildning. Studien har haft en kvalitativ ansats och genomförts genom intervjuer. Åtta bildlärarstudenter och två nyutexaminerade bildlärare, som studerar eller har studerat vid olika svenska lärosäten, har deltagit i undersökningen. Ett sociokulturellt lärandeperspektiv ligger som teoretisk bakgrund. Inledningsvis behandlas teman som bildämnets historia, bildlärarutbildningen, läroplanernas mål och den digitala revolutionen. Resultatet visar att endast två av tio upplever att de har undervisats om och med digitala verktyg i tillräckligt stor utsträckning i sin bildlärarutbildning. Deltagarna påpekar att digitala verktyg bör integreras i bildämnet, men poängterar samtidigt att dessa inte bör ta överhanden. En majoritet av de undersökta bildlärarna har en kommunikativ ämneskonception, som betonar vikten av att förbereda elever för vårt visuella samhälle, där digitala verktyg spelar en viktig roll. Studiens informanter beskriver en ojämlik verklighet i grund- och gymnasieskolans bildundervisning, där ramfaktorer samt bildlärarens egen förmåga och kompetens påverkar graden av implementering av digitala verktyg i ämnet. Det egna intresset spelar roll för hur den digitala kompetensen ser ut. En majoritet av bildlärarstudenterna/de nyutexaminerade bildlärarna upplever olika grader av osäkerhet inför att undervisa om och med digitala verktyg – och en del anser sig inte förberedda alls. En slutsats som tas är att en kompetenshöjning på det digitala området inom lärarutbildningarna behövs. En annan slutsats gäller att teoretiska ramverk för digitala verktygs implementering finns, men att det krävs mer explicita praktiska satsningar. En slutlig konklusion är att med ett sociokulturellt perspektiv kan den typen av insatser främja på fler plan i lärandet – och öppna för att olika verktyg samspelar. Ett sådant perspektiv skulle kunna leda till att de digitala verktygen jämställs med de traditionella och får en naturlig och integrerad plats inom såväl bildämnet som bildlärarutbildningen. Arbetet avslutas med förslag till vidare forskning.

Den här uppsatsen undersöker hur mammorna Kala och Gothel i Disneyfilmerna Tarzan och Tangled gestaltas. Mitt syfte med uppsatsen är att, genom att jämföra två till synes helt olika mammor, uppmärksamma hur Disney signalerar vilka mammor som är "bra" och vilka som är "dåliga" mammor. I analysen jämför jag, utifrån ett feministiskt perspektiv och med hjälp av teori från semiotiken, hur mammorna beter sig mot sina barn, huruvida deras egna behov framkommer och hur barnet och mamman interagerar mot slutet av varje film, när barnet gör valet att lämna modern. Jag skrev den här uppsatsen med förhoppningen att belysa hur presentationen av kvinnor, framförallt mammor, kan se ut i ett samhälle som sätter orimligt hårda krav i media på hur kvinnor bör bete sig. Eftersom det finns mycket tidigare forskning om kvinnlig representation hoppas jag att mitt arbete kommer kunna vara ett bidrag i forskningen.

Syftet med uppsatsen är att studera hur det moderna narrativa TV-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) förhåller sig till interaktivitet – en grundläggande egenskap för digitala spel – i kombination med ett filmiskt stilval. Uppsatsen väljer ut sekvenser från spelet och analyserar hur de använder sig av filmklippningstekniker i samband med interaktiva moment. Analysen sker i förhållande till en modell för filmklippningsvärderingar samt modeller för interaktivitet inom speldesign. Studien är ämnad för att vara användbar för både filmskapare och spelskapare vid skapandet av nya verk. Resultatet av studien visar att spelet med hjälp av klippningstekniker använder klassiska filmuttryck för att bygga på spelarens känslor av bekanthet från samhällets generella filmvana i mån om att leda till önskat engagemang.