Syftet med denna uppsats är att undersöka hur religiösa teman manifesterar sig i TV-serien Supernatural (2005 ff.), och i vad mån dessa teman motsvarar en "banal religion". Fyra scener ur serien har analyserats med avseende på dess tematik och estetik för att fastställa hur Supernatural har anpassat berättelsen om Kain och Abel samt skapelseberättelsen till en modern miljö med övernaturliga inslag. Studien påvisar att serien använder sig av religiösa berättelser för att skapa narrativ som inte behöver beaktas som religiöst av åskådaren. Supernatural har hämtat fragment från bibliska berättelser och anpassat tematiken till seriens handling och genre men en viss symbolik finns fortfarande kvar och på sätt kan dess tematik och estetik kopplas till en banal religion.

Syftet med denna uppsats är att undersöka filmarbetares syn på regissörens roll i det svenska filmlandskapet för att ta reda på om det finns en rättvis bild. Samtidigt ska det också undersökas kring begreppet auteur och auteur-teorin för att se om det existerar idag och just i den svenska filmbranschen. Jag har intervjuat fyra svenska filmarbetare för att få svar kring hur regissörens roll ser ut och för att ta reda på hur välbekant begreppet auteur och auteur-teorin är. Slutsatsen är att regissören har en övergripande roll i produktionen där hen betraktas som en konstnärlig ledare som ska föra sitt team under en vision. Samtidigt framkommer det att begreppet auteur är bekant för vissa och existerar idag i det svenska filmlandskapet. Vad som definierar en som auteur är fortfarande en subjektiv åsikt och auteur-teorin är inte lika välbekant. En auteur kan vara både manusförfattare och regissör men andra anser att det ska innebära något mer, såsom en personlig stil. De intervjuade är eniga om att det bästa är att följa regissörens vision men att det är viktigt att låta övriga filmarbetare få känna att de bidrar till skapandet av en film. En manusförfattare eller regissör som inte är ödmjuk eller öppen för ta emot producentens förslag gör det svårare att få igenom sitt verk.

Denna uppsats behandlar huruvida huvudkaraktärerna i Silence (2016) och Hacksaw Ridge (2016) påvisar dygderna tro, hopp och altruism respektive lasterna förnekelse, tvivel och högmod genom deras handlande och värderingar för att se hur detta förhåller sig till teologiska perspektiv kring vad som utgör en god kristen. Undersökningen visar att Desmond från Hacksaw Ridge är överväldigande trofast, hoppfull och altruistisk och det kan argumenteras för att han demonstrerar dessa dygder enligt de valda teologiska definitionerna. De motsvarande lasterna påvisar han väldigt lite, om överhuvudtaget. Rodriguez, huvudkaraktären i Silence tvivlar oftare, både på sig själv och på Guds plan. Huruvida hans val i slutet av filmen kan sägas vara altruistiskt i en kristen bemärkelse och väger upp hans offentliga avsägande av den kristna tron är något som de lärda lär tvista om.

Syftet med denna uppsats är att utföra en jämförande strukturanalys samt utforska hjältekaraktärernas motivation och moral i filmerna Star Wars: Episode IV – A New Hope samt dess uppföljare Star Wars: Episode VII – The Force Awakens. Metoden som används har utformats från Christopher Voglers omarbetade version av Joseph Campbells hjälteresa. Resultatet av analysen visar på flera likheter i strukturen av filmerna samt hjältarnas motivation och moral. Uppföljaren använder dock en medvetenhet om de liknelser som den drar och lyckas därmed skapa en egen unik historia som vävs samman med de redan existerande elementen från originalet.

The main purpose of the essay is to find out how Ruben Östlund dramatizes the thematic subject of peer pressure in his film De Ofrivilliga (2008), compared to conventional theories about the narrative of story and group psychology based on Craig Batty’s (2010) and Lars Svedberg’s (2012) works. By creating a model based on certain values a well-functioning group should have and a narrative model of twelve steps, the five scenarios of the film can be analysed. Since each scenario has five parts spread out over the course of the playtime, each scenario is most easily analysed in isolation. Then, after this analysis, all of the scenarios are compared and discussed together as a whole and complete piece of art. The result shows that the scenarios actually follow many of the external narrative steps, but usually lacks steps that take place internally in the characters. The characters often deny their emotional journeys and individual expression since it would harm their reputation and status in the group. This is intentional and shows the films true message, which is to show the viewer that groups have a very strong will of its own and can easily censor individual voices, especially if they are critical towards the group. Östlund seems more concerned with starting a discussion about peer pressure by showing a multitude of perspectives, rather than giving obvious answers to the problems the film poses. This answers the question why some conventional narrative steps are missing. The characters are not supposed to have complete transformational narrative arcs. Instead, the film is told directly to its audience.

I denna uppsats undersöks creature design samt narrativ teori kring skräckfilmer för att ta reda på hur man kan skapa filmmonster vars utseende kan berätta och föra fram en fängslande historia. Ett väldesignat monster lever kvar i publikens minnen, och skapar ikoner för sin tidsperiod eller sin genre. Uppsatsen använder sig av en semiotisk metod för att analysera monstren i filmerna Alien, The Thing och Rovdjuret. För att designa monster till science fiction kan man kombinera zoologi, anatomiska studier samt mänsklig psykologi och fobier för att skapa ett visuellt fascinerande monster som skrämmer publiken och lever kvar i det allmänna medvetandet.

PIPPET 1 tar avstamp i 10 olika spår eller riktningar som är tongivande för mitt konstnärsskap. Av 10 spår valdes 3 slumpmässigt ut; Öknen, Humorn och Språket. De övriga finns nämnda i uppsatsens appendix. Då min konstnärliga praktik är projektbaserad och diskparat både i estetik och koncept, syftar detta till att bena ut min egen praktik för att komma närmare pudelns kärna. De olika spåren tar upp både populärkulturella och konstnärliga referenser, samt några få personliga anekdoter som har bäring för dem. Även tankar och kritiska reflektioner om egna konstverk tas upp.I "Öknen" disskuteras det sökande och det mytiska. "Humorn" kretsar kring den relativt nya teoribildningen Concrete Comedy, som utformats av konstnären och skribenten David Robbins. I "Språket" disskuteras användandet av ord och text som bilder, men bortom det typografiska och litterära.

The happening of life can reduce you in to a machine where its only focus is on the relentless rationing of energy. When down on the deep sea plane, not much work gets done. But; I write everything down. Because of my fear of forgetting. I forget anyway, so it might seem pointless. I leave the notes, tucked away behind my back while trying to get out of bed, get dressed, answer an email, speak and understand language, remembering the now. Why take notes that does not get read for weeks, months, years or never. Halfway through my masters I realized its importance; my practice contains of the excavation of my own archive. The words of time has always been my foundation, my point of departure; this essay is surrounded of the past but exists in the now. "All this time with a different pulse. Maybe it is something inside of the water."

Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning kvinnor påverkas av öletikettens utseende. För att undersöka detta genomfördes en visuell innehållsanalys för att ta fram de vanligaste designelementen från makro- och mikrobryggeriers öletiketter. Därefter skapades typetiketter baserat på de vanligaste designelementen för respektive bryggerityp som sedan bedömdes i en webbenkät. Webbenkäten omfattade 130 kvinnor som dels fick bedöma typetiketterna efter egen preferens, dels svara på frågor som berörde öletiketter ur ett genusperspektiv. Avslutningsvis genomfördes fyra semistrukturerade djupintervjuer med respondenter aktiva inom ölbranschen för att få ett bredare perspektiv på ämnet. Respondenternas svar användes till att besvara frågeställningarna i studien. Det visade sig att mikro- och makrobryggerierna har vissa skillnader i sin design. Mikrobryggeriernas öletiketter var färggladare och hade ett mer lekfullt designmanér gentemot makrobryggerierna som använde en mer traditionell design. Studien visade bland annat att könsnormer och smakfaktorer påverkar kvinnors ölintresse i större utsträckning än själva öletiketten. Studien visade även att kvinnor är intresserade av lokalproducerad öl, smaker och fler alkoholfria sorter. Resultaten antyder att kvinnor upplever att vissa öletiketter har en maskulin framtoning och att det finns ett intresse för mer färgglada, ljusare och mindre maskulina öletiketter. / This study aims at investigating the influence of the beer label on women's beer interest in order to find out if women are affected by the appearance of the beer label. To investigate this, a visual content analysis was conducted to obtain the most common design elements from the macro and micro breweries' labels. Then, typefaces were created based on the most common design elements for the respective brewery types, then evaluated in a web site. The web browser consisted of 130 women who, on the one hand, had to assess the type labels according to their own preferences, but also answered questions relating to labels from a gender perspective. Finally, four semi-structured deep interviews were conducted with respondents active in the beer industry to gain a broader perspective on the subject. Respondents' answers were used to answer the questions in the study. The results of this study show that the micro and macrobreweries have some differences in their design. The micro-brewer's beer labels were more colorful and had a more playful design over the macrobreweries that used a more traditional design. The study showed that gender norms and taste factors affect women's beer interest to a greater extent than the actual beer label. The study also shows that women are interested in locally produced beer, flavors and more non-alcoholic varieties. The results presented in the study suggest that women find that some labels have a masculine appearance and that there is an interest in more colorful, lighter and less masculine labels.

Hår är en av de första märkbara aspekterna av vårt utseende och förmedlar indirekt många första intryck. Att ta hand om, klippa och dekorera hår är något som har varit med människor sedan historia började dokumenteras. Det är ett unikt drag hos människan och kan symbolisera religion, yrke, social status, identitet eller till och med hälsotillstånd. Hårfärger är uppfattade med en viss personlighet och över hela världen finns det flera olika genetiska egenskaper för hårets egenskaper och struktur. När man arbetar med berättande är håret en väldigt viktig del av designen och om den är välgjord kan den få liv och en egen identitet. I datorgrafikens värld finns det många sätt för en konstnär att skapa de delar som behövs för ett realistiskt hår. Det som ser trovärdigt ut kan dock vara väldigt individuellt för betraktaren, varje attribut uppfattas lite annorlunda från person till person. I slutändan är det upp till konstnären att bemästra en egen metod för att skapa en frisyr som går ihop med den konstnärliga visionen. / Hair is one of the first noticeable aspects of our appearances and will convey many indirect first impressions. Grooming and decorating hair is something that have been with humans since documented history. It is a unique human trait that can symbolize religion, occupation, social status, identity or even health itself. Hair colors are conceived with a certain personality to them and throughout the world there exists several different genetic attributes to hairs structure and texture. When working with storytelling, the hair is thus a very important part of the design, and if done well can live beyond the character in the story. In the world of computer graphics there are many ways in which an artist can create the parts necessary for an approach to realistic looking hair. What looks realistic can be very individual to the viewer, each visual trait looking somewhat different to each pair of eyes, and each method will also probably produce a different result. In the end, it is up to the artist to learn how to control the methods available and to create a hairstyle in line with the artistic vision.