I mitt examensarbete har jag studerat hur myndigheter kan utveckla och förbättra sina rekryteringstexter i syfte att dessa ska attrahera målgruppen jobbsökare i så hög grad som möjligt. I studien har jag använt tre olika metoder: textanalys, enkät och semistrukturerade intervjuer. Genom litteraturstudier och tidigare forskning har ett teoretiskt ramverk sammanställts. Utifrån detta är några av slutsatserna följande: Att det är viktigt att undersöka hela perspektivet kring hur texter skapas för att kunna uppnå klarspråkliga texter. Nyckeln till en lösning på problemet kan vara gömd i själva skrivprocessen, vilket det visade sig vara i detta fall. Att de som skriver texter i sitt yrke även bör kompetensutveckla sig inom skrivområdet, men att detta bör anpassas individuellt. Att punktlistor ger ledtrådsstrukturer i läsningen och en stig genom texten som bidrar till en snabb överblick och hjälper minnet på traven. Att bild kan tillföra ytterligare en dimension till rekryteringstexterna. Men att det också är viktigt hur bilden ser ut, samt att mottagaren får hjälp i sin tolkning av bilden, exempelvis av en bildtext. Jag har dels tagit fram en guide kring text och bild i rekryteringsannonser som är riktad till rekryteringskonsulter, dels ett gestaltningsförslag på hur Eskilstuna kommuns rekryteringsannonser skulle kunna se ut. Dessutom kan en sådan idealannons även användas av rekryteringskonsulterna som mall för hur en rekryteringsannons bör se ut. Idealannonsen består av en omstrukturerad text med punktlistor. Bild med bildtext har tillförts som ett nytt element och jag föreslår ett bildkoncept som lyfter fram äkta ögonblick från verksamheten.

Undersökningen syftar till att synliggöra hur värderingar och normer tar sig uttryck ibild och text i tre svenska läroböcker i historia för gymnasiet. Tanken på bilden som ettredskap och vilka effekter bilden har för undervisningen vad gäller perspektiven miljöoch jämställdhet är frågor som behandlas. Hur kommer perspektiven till uttryck i bildoch text i läroböckerna? Hur väl korresponderar uttrycken med de skrivningar som finnsi skolans styrdokument vad gäller miljö och jämställdhet? Dessa frågor har genom enkvantitativ men framförallt kvalitativ metod för text- och bildanalys angripits ochanalyserats. Resultatet visar att lärobokens bilder, dess funktioner och möjligheter attfungera som ett redskap för att lyfta ett miljö- och jämställdhetsperspektiv i undervisningenär ytterst begränsat.

While subject-specific research shows that the use of picturebooks in foreign language lessons is beneficial to the acquisition of a foreign language as well as to the development of visual literacy, there is evidence that the use of picturebooks in German as a Foreign Language lessons in Sweden is being neglected. The main subject of this thesis is to offer suggestions as to how Antje Damm´s picturebook Der Besuch can be employed in German as a Foreign Language lessons in Sweden in order to uncover and discuss different responses to the alien by the main character. The philosophical background of this study is based on Bernhard Waldenfels´ notions of alienness and the event of responsivity. A central line of argument is that the plural character of our experiences determines how the alien is perceived. Bettina Schröder´s work Bild(er)leser wissen mehr! Das Bil-derbuch als Vermittler von “Visual Literacy”: Eine Aufgabe für die Kinder- und Jugendbibliotheksarbeit? is not only decisive for the analysis of the visual elements of the picturebook but also for the design of a questionnaire that enables the thematic exploration of Damm´s picturebook during German as a Foreign Language lessons. By separately analysing the visual and the verbal elements of the picturebook as well as their relationship, the result of the first part of this work points out four approaches to the alien by the main character: isolation, elimination, ignoration (Weghören) and hospitality. Furthermore, the thematic analysis of Der Besuch makes it evident that picture and text tell the same story in their own specific and autonomous way. Based on the results of the first part, the findings of the second part suggest a guideline as how Damm´s picturebook can be used in German as a Foreign Language lessons. A three-phased model presents a set of example questions designed to enable the meticulous exploration of the theme when working with the picturebook.