I förskolan och skolan strävas det idag efter att verksamheten ska inkludera alla barn och elever oavsett behov och förutsättningar.Det ska vara en ”förskola/skola för alla”. Trots att samhället kommit långt i synen på ”en förskola för alla”, så finns det fortfarande idag tendenser på särlösningar i förskolorna (Nilholm, 2011). Med det i åtanke ville vi besöka en specialförskola med inriktning ”barn med flerfunktionsnedsättning”. Har de verksamma pedagogerna den kompetens som krävs i arbetet med barn med flerfunktionsnedsättning, med tanke på att de arbetar inom detta specifika område? Vårt syfte med vår studie blev därför att undersöka hur pedagoger anser sig bemöta barn med olika typer av flerfunktionsnedsättningar samt hur pedagoger framställer hur de utformar den fysiska miljön med hänsyn till alla barns behov.Vår studie vilar på en kvalitativ ansats. På de specialförskolor som vi besökt gjordes individuella semistrukturerade intervjuer med 5 olika personer med olika slags utbildningar och erfarenheter. De teorier som hjälpt oss att få svar på våra frågor är Lev Vygotskijs teori om samspel, vilken är en del av den sociokulturella teorin, samt Maurice Merleau – Pontys teori om kroppens fenomenologi. Studien visar att det centrala i utformandet av den fysiska miljön bygger på sinnesstimulering och hur viktigt det är med anpassade miljöer. Den visar även att kompetens och erfarenhet krävs och är av stor vikt för att arbeta tillsammans med barn med flerfunktionsnedsättning. Slutligen kan vi också se i vår studie att genom att inta ett individualistiskt förhållningssätt kan man bemöta barnen på ett bra sätt, man behöver se det enskilda barnets behov och förutsättningar och att man måste lära sig att förstå barnets olika signaler.

I denna studie intervjuades fem gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen kring att undervisa och lära utanför klassrummet. Frågeställningarna i detta arbete är; Varför skall man undervisa och lära utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lärare var positiva till att använda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillräckligt mycket.Fördelar som dessa lärare kunde se med att välja att ha undervisning på en annan plats än klassrummet var att det gav en bättre verklighetsanknytning, var lättare att arbetaämnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelseför minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lära, och slutligen att det förbättrar sociala interaktioner mellan såväl elever som mellan elever och lärare.De hinder eller nackdelar lärarna kunde se med att använda sig av undervisning på enannan plats än i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmässiga ochschemamässiga problem men de var även en tveksamhet kring den pedagogiskavinningen, karaktären på de naturvetenskapliga ämnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lärarna inte kände sig trygga och bekväma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska läge, väder, transport, riskbedömningar, saknat lärarsamarbete och saknad av lämpliga läromiljöer utanför klassrummet uttrycktes också vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet. / In this study five high school science teachers were interviewed aroundteaching and learning outside the classroom. The questions included in this work are: Why teach and learn outside the classroom? What are the obstacles or disadvantages with teaching outside the classroom? All teachers were positive about the use of teaching outside the classroom, but they all felt that they did not do it enough.Advantages these teachers could see with teaching outside the classroom were that it gave a better sense of reality, it was easier to work interdisciplinary, gave a good variety on the teaching, the place has positive significance for memory, it could increase motivation and interest among students to learn, and finally to it improves the social interaction between both students and between students and teachers.The obstacles or disadvantages teachers could see with the use of teaching outside their classroom was most rooted in time andschedule problems but they were also doubts about the pedagogical proceeds, the nature of science subjects and their syllabi, the students was inexperienced and that the teachers did not feel safe and comfortable in having classes outside classroom. The school's geographical location, weather, transportation, risk assessments, missingteacher collaboration and loss of appropriate learning places outside the classroom was also expressed be obstacles to be teaching outside the classroom.

Syftet med arbetet är att belysa hur skolor arbetar med mobbning och att få ta del av elevernas uppfattningar om mobbning. Min studie utgick från en kvalitativ undersökning som genomfördes med tio elever och sju pedagoger/skolpersonal som intervjuades utifrån halvstrukturerade frågor. Dessutom användes en kvantitativ undersökning i form av en enkät med tolv frågor som besvarades av 124 elever på högstadiet i en skola i västra Skåne. Det finns flera olika modeller för hur man ska förebygga mobbning: Olweus program, Farstamodellen, Mobbningsombud och genom t.ex. kontakt mellan skolan och hemmet och kontinuerligt värdegrundarbete.

Hur förhåller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen? / How do the educators use the pedagogical documentation?

Hållbar utveckling – hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan?Isabell AndreassonRenée NilssonVårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på:-Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling?-Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen?-Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar utveckling i Helsingborgs kommun?-Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling?I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från rapporter som kommer från bland annat skolverket och regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen. I vårt genomförande och urval finns det med hur våra intervjuer gick till och varför vi ställde de frågor vi gjorde samt forskningsetiska överväganden och vilka personer vi intervjuade. Vi använde oss av diktafon i intervjuerna med de vuxna medan eleverna ritade teckningar och intervjuades i grupp. I analysen tar vi upp våra frågeställningar och bearbetar, reflekterar och analyserar det empiriska material vi samlat in. Vi har valt att använda oss av underrubriker för att underlätta för läsaren och på detta viset blir arbetet mer strukturerat. Vår slutsats är att samtliga intervjuade tycker att det är viktigt att vi jobbar med hållbar utveckling. Men hälften av de vuxna vi intervjuade hade inte klart för sig exakt vad begreppet innebär. Slutligen har vi en sammanfattande diskussion där vi tar upp synpunkter och ytterligare frågor som kommit upp under arbetets gång. Vilka vi inte har kunnat få svar på men som kan vara intressanta att diskutera vidare i framtiden.

Vi vill med vår undersökning se hur barnen bland annat anpassar sig efter eller anpassar inomhusmiljön i sina lekar och aktiviteter under skoltid samt på fritidsverksamheten. Studie syftar även till att ge kunskaper om hur rum är laddade med värderingar samt vilka signaler de sänder. Vår studie har utgått ifrån bland annat barns perspektiv och genusperspektiv. Studien har genomförts på två skolor i deras förskoleklasser samt på deras fritidshem. Sammanlagt medverkade 26 barn varav åtta stycken gick med oss på samtalspromenader och resterande observerades. Observationerna och barnens diskussioner i studien visar både att barnen anpassar miljön samt anpassar sig efter miljön i sina lekar och aktiviteter. Studien visar även att det finns rum som regleras av bland annat tid och rum. Våra observationer visar även att det finns rum som är laddade med värderingar gällande könstillhörighet.

I Sverige uppskattas att 10-15 % av den kvinnliga befolkningen lever med UI(urininkontinens). Endast en minoritet av drabbade kvinnor söker hälso- ochsjukvård för sina symtom. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilkafaktorer som hindrar kvinnor med UI från att söka hjälp. Goodmans metodtillämpades som modell för att strukturera förfaringssättet i litteraturstudien.Sammanställd data är baserat på tio vetenskapliga artiklar av både kvantitativ ochkvalitativ art från Sverige, Norge, Storbritannien och USA. Resultaten påvisar attfaktorer som begränsar kvinnors hjälpsökande är förknippade med bristandekunskap, läkarens karakteristika, känslomässiga aspekter, förhållningssätt till UI,ålder, grad av symtom och inverkan på livskvalitet. Ytterligare studier efterlysesutifrån kulturella aspekter för att öka förståelsen för de behov som kvinnorupplever i samband med UI.Nyckelord: hjälpsökande, kvinnor, sjuksköterska, urininkontinens / In Sweden, 10-15 % of the female population is estimated to be living with UI(urinary incontinence). Only a minority of affected women seek health care fortheir symptoms. This literature review aims to examine the factors that limitwomen with UI from seeking help. Goodman’s method was applied as a model tostructure the procedure in the literature review. The compiled data is based on tenscientific articles of either quantitative or qualitative nature from Sweden,Norway, the UK and USA. The results indicate that factors restricting womenfrom seeking help are associated with lack of knowledge, physiciancharacteristics, emotional aspects, attitudes toward UI, age, degree of symptomsand the impact on quality of life. Further studies are called for on the basis ofcultural aspects to enhance understanding of the needs that women experience inrelation to UI.Keywords: help-seeking, nurse, urinary incontinence, women

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på vad läsförståelse innebär enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i skolan. Min avsikt har också varit att ta reda på hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förståelseprocess. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs tre till årskurs sju. Jag har valt att använda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet från samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie är att för de intervjuade pedagogerna så innebär elevers läsförståelse att eleven skall kunna läsa mellan raderna och det är viktigt att utveckla ett stort ordförråd. Det är främst genom samtalet och i diskussioner som pedagogerna utvecklar elevernas läsförståelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar läslusten när pedagogerna utmanar och möter den enskilde eleven utifrån dennes olika behov i sin förståelseprocess.

Syftet med min undersökning var att ta reda på elevers uppfattning om datorspel och hur ett specifikt datorspel, Lasarus, påverkar elevernas kunskaper om människokroppen och hälsa. Anledningen till undersökningen bottnar i ett försök att hitta nya vägar att nå eleverna inom naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass 5, på en mindre skola i en större svensk stad. Eleverna som spelade datorspelet Lasarus svarade också på enkäter, en innan de spelat som kartlade deras datorspelsvanor och förkunskaper i ämnet människokroppen och hälsa och en efter som undersökte elevernas uppfattning om datorspelet och deras kunskaper efter spelet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas attityd till och uppfattning om Lasarus är mycket god. Dessvärre visar resultaten på en mycket liten kunskapsutveckling hos eleverna efter att de spelat Lasarus. / The purpouse of my research is to learn about pupil´s apprehension about computergames and how a specific computergame, Lasarus, affect the pupil´s understandings with the human body and a healthy livstyle. The study was made with fifth graders. The pupil´s played Lasarus and also answered questionnaires, about their computergames habbits, knowledge about the human body and their opinion about Lasarus, before and after they played. The study show that the pupil´s opinion of Lasurus is good, but the understandning about the human body and a healthy lifestyle has not been affected or developt in any significant extent.

The purpose of this report was to determine whether the environmental support in the agricultural landscape has influenced the presence and spread of vascular plants. The study was performed by revisiting a total of 50 grasslands located in Västra Götalands county. The grasslands were last monitored in 2002-2008. Half of the grasslands had been given environmental support for special values during 2021 and half had not been given environmental support during 2020. Each grassland was searched for indicator species. The collected data was compared with the data collected in 2002-2008. Initial findings show that the presence and spread of positive indicator species had decreased for grasslands with environmental support. For grasslands without environmental support no significant change could be observed regarding the presence or spread of positive indicator species. The presence and spread of negative indicator species had increased for grasslands with and without environmental support. Further comparison of these findings suggests that grasslands without environmental support had a higher increase of the spread of negative indicator species compared with grasslands with environmental support. These findings suggests that the environmental support is not truly enough to preserve the biodiversity in flora at Västra Götalands county’s grasslands over time. However, the findings also show that the environmental support slows down the spreading of negative indicator plants.