An efficient management of organic fertilizers (here animal manure and digestate) is of large concern in today´s agriculture. When evaluating the efficiency of alternative management systems, differences in nutrient losses (emissions) must be taken into consideration. Those can be rather specific for e.g. a geographical region and agricultural system. This literature study aimed at identifying emission factors and uncertainty ranges, that are relevant to use in comparative system studies of different organic fertilizer management systems in South Swedish climate. Emissions from manure and digestate storage, application and field losses were considered. For carbon, the sequestration of organic carbon in the soil was considered instead of the carbon dioxide emissions from manure/digestate decomposition in soils. The values were very variable, and the median value was used as the selected emission factor. From storage of liquid cow manure, the ammonia emission for storage with cover was 3 % of the ammonium content, and 10 % without cover. It was about the same for both liquid pig manure (8 %) and solid cattle manure (10 %). The methane emissions during storage were 10 % of the maximum methane potential. Ammonia emissions during application ranged from 10-20 % of ammonium-nitrogen. Two studies of manure carbon sequestration were found that was applicable for the Swedish climate. They indicated that about 8-11 % of the carbon applied as solid manure was sequestered, compared to about 4 % for liquid manure.

Tardigrades can handle extreme conditions such as heat, cold and drought, thanks to a process called cryptobiosis which can be found in a limited amount of taxa on Earth. More knowledge about such animals may help us to understand the potential and limitations of life both on Earth and possibly in space. Such knowledge may also help develop novel, useful applications for the society, such as better storage of sensitive medicine. However, our knowledge about tardigrades is limited. We know little about their distribution and diversity, especially in Sweden, and above all in northern Sweden. The aim of this study was threefold; i) to explore the biogeography of the tardigrades based on molecular data; ii) to screen for tardigrades in Umeå by examining moss samples from different locations; and iii) to explore some of the associates of tardigrades in moss (such as bacteria and micro- and meiofauna). The biogeography was explored by collecting all published ribosomal gene sequences (the small subunit 18S rRNA) from the Silva gene database. These sequences were used for plotting the locations from which these gene sequences had been retrieved on a world map and the correlation between gene sequence, country and biotope was examined. The tardigrade groups most sequenced are Macrobiotus, Ramazottius and Echiniscus, and the milieu most studied seems to be different types of soil. Other investigated isolation sources are drinking water, cryconite and church walls. However, much remains to be further explored. For example, the world map showed that the only molecular data on Swedish tardigrades have been retrieved from Öland. In the lab, tardigrades were found in some of the moss samples, together with other micro- and meiofauna. Three groups of bacteria (Betaproteobacteria, Gammaproteobacteria and Firmicutes) could be identified in one of the investigated mosses. These results suggest that tardigrades live in a diverse environment with different types of organisms both on the microbial as well as on the micro-meio-fauna level.

This study is about preschool teachers and children perceptions about hand hygiene in preschool. It also focusses on preschool teachers’ way of working when it comes to hand hygiene against children. The purpose with this study was to illuminate preschool teachers’ attitudes and working methods with hand hygiene in the preschool and how children reason about hand hygiene. Seven preschool teachers and twelve children from two different preschool participated in the study. The children were interviewed in pairs and the preschool teachers were interviewed individually. It can be read in the results that the preschool teachers think that the children know why they wash their hands and the children agree about that. All seven preschool teachers also indicate that they talk with children about hand hygiene and why it is important. The children do not think that the preschool teachers talk to them about hand hygiene. However, the children do show knowledge about why they should wash their hands and also explains what would happen if they did not do it. Maybe the preschool teachers and the children have different point of view of what ”talking” is in this context when their answers doesn’t match. The preschool teachers and children have a similar perception when it comes to what hand hygiene routines they have and what they use when they wash their hands. / Denna studie handlar om pedagoger och barns uppfattningar om handhygien i förskolan. Det fokuserar även på pedagogers arbetssätt angående handhygien i förskolan gentemot barnen. Detta område valdes på grund av egna erfarenheter då upplevelsen har varit att pedagoger i verksamheten ofta säger till barnen att de ska gå och tvätta sina händer utan att förklara innebörden med det. Syftet med denna studie var att synliggöra pedagogers syn och arbetssätt med handhygien i verksamheten och hur barn resonera om handhygien. Sju pedagoger och 12 barn ifrån två olika förskolor deltog. Barnen intervjuades i grupp om två och två, medans pedagogerna intervjuades var för sig. I resultatet går det att utläsa att pedagogerna tror att barn vet om varför de tvättar sina händer och de bekräftar barnen att de gör. Samtliga sju pedagoger anser även att de pratar med barnen om handhygien och dess betydelse vilket barnen inte tycker att det gör. Barnen visar däremot på en kunskap om varför de ska tvätta sina händer och förklarar vad som händer om de inte gör det. Det kanske är så att pedagoger och barn har olika syn på vad ”prata” är i detta sammanhang eftersom deras svar inte stämmer överens. Pedagoger och barn har liknande syn på vilka rutiner och vilka resurser som används när handtvättning sker.

Examensarbetet fokuserar på fysisk aktivitet och hälsa inom årskurs 1–3. Syftet är att belysa på vilka sätt pedagoger arbetar för att öka elevers förståelse kring fysisk aktivitets betydelse för hälsan och vilken påverkan detta har på eleverna. Urvalsgruppen är verksamma pedagoger. Undersökningen är en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som har kompletterats med ”critical incidents” observationer. Resultatet visar att pedagogerna ofta upprepar fysisk aktivitets betydelse för hälsan för att öka elevernas förståelse kring detta, genom samtal och fysiska aktivitets upplevelser. Kunskap om människokroppen anses även behövas. Slutsatser är att kroppsuppfattning - kunskap om människokroppen, förmåga att använda sin kropp och fysiska aktiviteter - är viktigt för barns förståelse om dess betydelse för hälsan. Studiens resultat ger idéer till pedagoger inom skolan om olika arbetssätt kring fysisk aktivitet för att skapa förståelse, främja hälsosamma vanor och bättre förutsättningar för lärande. Resultatet antyder att elevers totala skolprestationer förbättras av fysisk aktivitet.

Forskning visar att elever inte förstår innebörden av att lära sig naturvetenskap samtidigt som det framgår att ämnet är en naturlig del av människors vardag. Ämnet behöver därför göras förståeligt för att elever ska kunna verka som samhällsmedborgare. Naturvetenskap kan dock ses som svårt då det är ett abstrakt ämnesspråk som ofta uttrycks i naturvetenskapliga begrepp. Samtidigt som det framhålls att elever ska få stöd i sin språkutveckling har det visat sig vara svårt för lärare att göra naturvetenskapligt innehåll förståeligt för eleverna. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och beskriva vad forskning säger har betydelse för att möjliggöra att elever i årskurserna F-6 erbjuds kunskaper i naturvetenskaplig undervisning. Mer precist vill vi besvara frågeställningen: Vilka undervisningsmetoder forskning belyser som användbara för lärare att använda för elevers begreppsförståelse inom de naturvetenskapliga områdena? Resultatet av litteraturstudien visar att utveckla pedagogisk innehållskunskap, guidad undervisning, synliggöra ämnets innehåll, ställa frågor och kommunicera naturvetenskap med olika sinnen är undervisningsmetoder som kan tillämpas i den naturvetenskapliga undervisningen för elevers begreppsförståelse. En slutsats blir dock att ingen undervisningsmetod kan appliceras utan en väl genomtänkt stöttning av lärare och att undervisningsmetoden utveckla pedagogisk innehållskunskap kontinuerligt bör utvecklas i takt med undervisningen. Utifrån de resultat som framkommit av litteraturstudien hade det varit intressant att genomföra icke-experimentella undersökningar om lärares undervisningsmetoder för elevers begreppsförståelse i naturvetenskap.

Död ved i skogen har en viktig betydelse för den biologiska mångfalden. I Sverige är över 6000 arter knutna till död ved. När skogen utsätts för många störningar av oss människor påverkas artrikedomen relaterad till död ved. Volymen död ved har minskat och dess komposition förändrats, till följd av ett intensivt skogsbruk. Mängden död ved i framförallt brukade skogar är väsentligt mindre än vad som är hållbart för den biologiska mångfalden. Denna studie har inventerat död ved och vedlevande signalarter i barrdominerade skogar ägda av Skövde kommun. Detta för att visa på hur sambandet mellan volymen död ved och artrikedom ser ut inom och mellan naturreservat och brukade skogar. Resultatet visade att mängden död ved är större i naturreservat än i brukade skogar. Genomsnittet av volymen död ved i brukade skogar ägda av Skövde kommun är större jämfört med genomsnittet för Västra Götaland och landet som helhet. Ett starkt samband hittades mellan volymen död ved och artrikedom för mycket nedbruten ved men inte för hård ved eller mindre nedbruten ved. Detta kan delvis förklaras av de arter som användes för mått på artrikedom, mossor och lavar, främst prefererar ved i senare nedbrytningsstadie. Denna studie visar på att tillförsel av väl nedbruten ved är ger ett starkt utslag för artrikedomen i brukade skogar och framförallt i naturreservat. Det styrker vikten av att kontinuerligt tillföra död ved och låta den brytas ned, då olika arter är beroende av olika nedbrytningstadier.

The aim of this study was to illustrate what knowledge 6-year old’s in preschool have about plants. In all, ten children from two different preschools participated in the study. Qualitative interviews were used to get as much information as possible considering that 6-year old children have not developed their ability to read or write properly yet. It is easier for children to reason verbally than respond to a survey. The interviews with showing 20 images of regular Swedish plant species. The children were asked follow-up questions from what they told me about the plants on the images. The results showed that the children in the study knew very little about plant species, the most well-known plant was buttercup. The children knew more about plants living conditions and functions than species. The results also showed that some of the children in the study expressed a higher interest for interactive digital games than learning about plants.

The purpose of this study is to visualize similarities and differences in how preschool teachers work with environmental issues at preschools in country-sides and cities. I want to examine in what way preschool teachers experience and interest effect their environmental work. My method for this study is a web survey that was sent out to preschool teachers at different counties in Sweden and a total of 51 preschool teachers answered the survey. The results showed that there are some similarities and differences between the country-side and city. The proximity to nature area is important to how and what preschool teachers work and teach about. Preschool teachers worked in similar ways to get children to participate in environmental work and the educational tools that they used in their teaching. The study also showed that preschool teachers interest in environmental issues is of great importance to how they appreciate their knowledge and skills. Most preschool teachers in the different areas haven’t been offered or have had any education in environmental issues.

The purpose of the study was to investigate preschool teachers´views of recycling in preschool. Eight preschool teachers were interviewed. Four of them worked in relatively newley-started prescools and four teachers in preschools that have existed for several decades. The result showed that the preschool teachers do not work so much intentionally with recycling, but still some recycling were included in their work. The teachers in the newer preschools work less with recycling than the older ones. There were shared opinions among the educators regarding their own interest in recycling and the attitude towards it. However, all prescools teachers agreed that recycling is important for the preschool, since it is in preschool that all learning begins. Lack of time and lack of conditions were some of the reasons the educators stated for not working with recycling. It might as well be a lack of intrest among preschool leaders. / Studiens syfte var att undersöka vad pedagogerna anser om återvinning i förskolan. För att ta reda på detta intervjuades åtta förskollärare. Fyra av förskollärarna arbetade i relativt nystartade förskolor och fyra arbetade på förskolor som funnits i många årtionden. Förskollärarna var i olika åldrar och hade olika lång erfarenhet i yrket. Resultatet visade att på de förskolor jag gjort min undersökning arbetar de inte mycket på ett medvetet sätt med återvinning, däremot gör de det utan att tänka på att det är återvinning. De nyare förskolorna arbetar mindre med återvinning än de äldre. Det var delade meningar bland pedagogerna angående deras eget intresse för återvinning samt arbetslagets inställning till det. Däremot var samtliga pedagoger överens om att återvinning är viktigt att ha med i förskolan, då det är förskolan som lägger grunden för allt lärande. Tidsbrist och brist på förutsättningar var några av anledningarna pedagogerna uppgav till att de inte arbetar med återvinning. En annan orsak kan vara brist på intresse hos förskolecheferna.

Den här studien handlar om pedagogers förutsättningar och möjligheter för att skapa lärande om mat och näringsinnehåll i samband med måltid på förskolan. Anledningen till valt område grundar sig på mina erfarenheter av att bordssamtalen vid måltid på förskolan kan te sig olika mellan pedagog och barn. Frågeställningarna i studien handlar om att ta reda på vilka förutsättningar och möjligheter pedagoger har för att skapa lärande om maten- och dess näringsinnehåll vid måltider, samt vilket stöd pedagogerna upplever sig behöva för detta. Totalt nio pedagoger från tre avdelningar från olika förskolor i Sverige deltog i studien och pedagogerna har intervjuats individuellt. Av resultaten framgår det att förutsättningarna för att skapa lärande om mat och näringsinnehåll varierar mellan pedagogerna, och påverkas av deras egen kunskap, intresse och utbildning inom området. Det framgår även att majoriteten av pedagogerna anser sig ha möjlighet för att skapa lärande om ämnet men möjligheten kan begränsas utifrån barnens åldrar. Mer än hälften av pedagogerna i studien upplever sig behöva någon form av stöd för att skapa lärande om mat och näringsinnehåll, varav utbildning är ett. I diskussionen dras slutsatser att pedagogers egna kunskap och intresse för ämnet medför att de har enklare, och en större möjlighet för att skapa lärande om mat och näringsinnehåll. Pedagogerna saknar riktlinjer för hur de ska skapa lärande om mat och näringsinnehåll, och alla pedagoger har inte kunskaper och intresse inom området. Insatser som utbildning vore ett alternativ för att öka pedagogernas förutsättningar för att skapa lärande. / This study is about educators’ conditions and possibilities to create learning about food and nutrition in mealtime situations in preschool. According to my experience, the interaction between educators and children may vary in the mealtime situation. The aim of this study was to find out how educators describe their conditions and possibilities to create learning about food and nutrition and what kind of support they need to create a learning situation. Nine educators, working at three different preschools in Sweden, were interviewed individually. The results show that the educators’ knowledge, interest, and education in nutrition are factors that influence if and how they create learning situations. It also shows that the opinion of a majority of the educators are that they have opportunities to create learning about food and nutrition, but it can depend of the age of the children. Most of the educators in this study say that they need some kind of support to teach in the mealtime situation, where one of the suggestions is further education. In conclusion the educators who have knowledge and interest in food and nutrition are more prone to create learning in mealtime situations. The educators are lacking guidelines on how to create learning about food and nutrition, and some of the educators does not have knowledge or interest of it. Efforts such as education would be an alternative to help them.