Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom där individen pendlar mellan episoder av maniska/hypomaniska och depressiva skov som kan resultera i funktionella och kognitiva förändringar. Sjukdomen är mycket komplex och påverkar både den drabbade och omgivningen i hög utsträckning. Syftet: Att undersöka närståendes erfarenhet av att leva nära någon som har bipolär sjukdom. Metod: En litteraturstudie baserat på elva kvalitativa studier. Pubmed och Cinahl användes vid databassökningar. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och 10 underkategorier. Kategorierna var: “Bli psykologiskt och fysiskt påverkad”, “Bli socialt isolerad och balansera tillvaron”, “Använda hanteringsstrategier” och ”Samarbeta med hälso- och sjukvården”.  Konklusion: Närstående till personer med bipolär sjukdom upplevde många svårigheter kopplat till sjukdomens oförutsägbara natur. De kände ett ensamt ansvar och upplevde ett bristfälligt stöd från samhället, det sociala nätverket och vården. Det är därför av stor vikt att hälso- och sjukvården inkluderar närstående och erbjuder dem ett anpassat stöd. / Background: Bipolar disorder is a mental illness where the individual oscillates between episodes of manic/hypomanic and depressive episodes that can result in functional and cognitive impairments. The disease is highly complex and affects both the affected individual and their surroundings to a high extent. Aim: To investigate the experience of relatives living with individuals who have bipolar disorder. Method: A literature study based on eleven qualitative studies. Pubmed and Cinahl were used for database searches. The analysis was conducted using Friberg's analysis model. Result: The literature study shows that bipolar disorder has a significant impact on the lives of relatives. The results are presented in four categories; 1) Being psychologically and physiologically affected, 2) Becoming socially isolated and balancing life, 3) Using coping strategies and finally 4) the role of health care. Conclusion: Relatives of individuals with bipolar disorder experienced many difficulties related to the disease's unpredictable nature. They felt a lonely responsibility and experienced inadequate support from society, social networks, and health care. It is therefore essential that health care includes relatives and offers them tailored support.

Sammanfattning Bakgrund: Att leva med bipolär sjukdom är besvärligt för många. Sjukdomen ger upphov till allvarliga förändringar i känsloläget. Medicinering är en viktig del i behandlingen av bipolär sjukdom men när detta ger upphov till allvarliga biverkningar som viktökning kan det leda till lidande hos denna patientgrupp. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bipolär sjukdom upplever mediciners biverkningar i samband med viktuppgång och deras erfarenheter av att hantera det samt upplevelser av stödet och deras förväntningar på sjukvården inom aktuellt området. Metod: En kvalitativ och deskriptiv design användes.  Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnliga och en manlig patient från ett sjukhus i Mellansverige. Huvudresultatet visade att deltagarna upplevde en stark påverkan på välbefinnande och hälsa av medicinbiverkningar i form av viktökning. Genomgående led deltagarna av biverkningar som påverkade både det fysiska och psykiska måendet. Samtliga deltagare hade gått igenom svåra kamper för att hantera viktökning och det krävdes mycket av deras egna krafter. Vidare betonade de att de inte blivit sedda av sjukvården och deras viktproblem inte tagits på allvar. Deltagarna upplevde starka känslor och lidanden av medicinbiverkningar och viktökning och det framkom förväntningar på att få stöd och information samt kontinuerlig vård för att kunna känna sig trygg i behandlingen och få uppleva en bättre livskvalitet. Slutsatsen visar att personer med bipolär sjukdom lider mycket av viktökning i samband med medicinbiverkningar. Det belyser att viktproblem är svårhanterbart och förbisett av sjukvården, vilket gör att livskvalitén blir svår att bevara. Att problem tas på allvar och att få information samt stöd inom det aktuella området ansågs vara nödvändigt för att kunna lindra vårdlidande Nyckelord: Bipolär sjukdom, Medicin biverkningar, Patientupplevelse, Stöd, Viktökning. / Abstract. Background: Living with bipolar disorder is difficult for many. The disease causes severe changes in emotional state. Medication is an important component in the treatment of bipolar disorder, but when this gives rise to serious side effects such as weight gain, it can lead to suffering of this population. The purpose of the study was to describe how bipolar patients experienced the medication's side effects associated with weight gain and their experience of dealing with it and the experiences of support as well as their expectations of health care within the current range. Method: A qualitative and descriptive design was used. The study group consisted of five women and one male patient from a hospital in central Sweden. The main result showed that participants experienced a great impact on the wellbeing and health of medication side effects such as weight gain. Through the participants suffered from the side effects that affected both the physical and mental health. All participants had gone through difficult struggles to manage weight gain and it took a lot of their own powers. Furthermore, they stressed that they had not been seen by the healthcare and their weight problems were not taken seriously. The participants experienced strong feelings and suffering from the medication side effects and weight gain, and there were expectations of getting support and information as well as continuous care to be able to feel safe in the treatment and experience and to have a better quality of life. The conclusion shows that people with bipolar disorder suffer a lot of the weight gain associated with medication side effects. It highlights that weight problems are difficult to manage and overlooked by the healthcare, making the quality of life of the patient difficult to maintain. That the problems are taken seriously and to get information and support in the area concerned was considered necessary in order to alleviate the suffering of care. Keywords: Bipolar disorder, Medicine side effects, Patient experience, Support, Weight gain.

Bakgrund: Flera studier har visat att personer med bipolär sjukdom har en sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Som sjuksköterska inom psykiatrisk vård är det viktigt att ha kunskap om sjukdomen för att ge bästa möjliga behandling med mål att stabilisera symtom, förebygga återfall och främja livskvalitet. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans uppfattning beskriva vilka omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ innehållsanalys som baserades på åtta semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet visade tre huvudteman: Kunskap om sjukdomen: betydelsen av att både patient och anhöriga fick kunskap om sjukdomen; Trygghet och kontinuitet i vården: veta var och till vem man vänder sig i vården hade stor betydelse samt Personcentrerad vård: att bli sedd och bemött som en unik person. Slutsats: Patientutbildning där man tar upp vikten av regelbundna levnadsvanor, att undvika stress samt att bli medveten om sina tidiga tecken kan hjälpa att stabilisera symtom och förebygga återfall. / Background: Several studies have shown that persons with bipolar disorder have a poorer quality of life compared to the rest of the population. As a nurse in psychiatric care it is important to have knowledge about the disease in order to provide the best possible treatment with the goal to stabilize symptoms, prevent relapse and promote quality of life. Objective: Based on the nurse's perception, describe the nursing interventions promoting quality of life in bipolar disorder. Method: A qualitative content analysis based on eight semi-structured interviews. Results: The results showed three main themes: Knowledge about the disease: the importance of that both the patient and family members gain knowledge about the disease; Safety and continuity of care: knowing where and who to contact in care was of great importance and Person-centered care: be seen and treated as a unique person. Conclusion: Patient education which highlights the importance of regular habits, to avoid stress and to become aware of early signs can help stabilize symptoms and prevent relapse.

The aim is to highlight women's experience of living with bipolar disorder. Mental health is one of Sweden's largest public health problems and women are more often affected. Bipolar disorder is chronic and involves commuting in different forests in the form of mania and depression. The disease causes great suffering, constant concern and anxiety about ending up in a new forest or losing control of itself. Person-centered nursing is used in healthcare to highlight the importance of reflecting on the life-world perspective that involves seeing the person behind the disease. Through knowledge of the patient's experience, thoughts, experiences and interpretations about the disease, the nurse can individually adapt the nursing care to fit the patient in the best way. A qualitative content analysis was chosen based on three pathographies. Based on Graneheim and Lundman's description of content analysis, analysis of data was performed. The analysis resulted in three categories and nine subcategories. The women who lived with bipolar disorder described that they experienced commuting feelings, they ended up in forests and felt a need for relief. The women experienced a changing world of life, as it was difficult to distinguish between reality and not. An altered self-esteem saw the women because the disease meant they were not the same person anymore. The women experienced shame and powerlessness.Living with bipolar disorder involves commuting emotions, a changing world of life and changing self-esteem. In order to provide a person-centered nursing, it is an essential part as a nurse to have knowledge of the affected women living with bipolar disorder.

En betydande andel individer med bipolär sjukdom upplever kvarvarande, subkliniska symtom mellan egentliga sjukdomsepisoder. Sådana restsymtom är förenade med sänkt livskvalitet och förhöjd risk för återfall i sjukdomsepisoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida en kort, internetadministrerad behandling är genomförbar och kan ge en minskning av depressiva restsymtom, genom interventioner riktade mot sömn och emotionsreglering. För detta syfte användes en single-subject design med upprepade mätningar (n=4). Studiens resultat visar att behandlingen är genomförbar och att den, för vissa individer, kan ge en minskning av depressiva restsymtom. Vidare forskning kring behandlingen är motiverad. / A significant proportion of persons diagnosed with bipolar disorder experience subclinical, residual symptoms between major episodes. Residual symptoms are associated with poor quality of life and increased risk of relapse. The current study aims at investigating whether a time limited, internet-based treatment targeting disturbed sleep and emotion regulation is feasible and successful in reducing residual depressive symptoms. Pertaining to this purpose, a single-subject design with repeated measures was used (n=4). Results show that the treatment is feasible and, for some individuals, can lead to a decrease in depressive symptoms. Future studies regarding this treatment are warranted.

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där personen upplever maniska och depressiva perioder. Under manin får personen en ökad energinivå, tankarna flödar samt omdömet försämras. Depressionen kännetecknas av nedstämdhet och en dyster sinnesstämning. Syftet med denna studie var att beskriva vilka erfarenheter en person har av att leva med bipolär sjukdom. En narrativ analys har använts. Denna bygger på fyra självbiografier. I resultatet framkom det att det kan ta lång tid innan diagnosen ställs och därmed rätt behandling sätts in. Samtidigt är det vanligt att patienterna slutar ta sina mediciner på grund av biverkningar. Personer med bipolär sjukdom känner ofta oro och ångest inför att insjukna i nya maniska eller depressiva perioder. Känslor som oro och ångest kan i kombination med depressiva perioder leda till självskadebeteende. Till exempel att de skär sig. Den som drabbas av bipolär sjukdom kan ha stor nytta av familjen som skyddsnät. Även andra personer som är i en likande situation kan vara ett stort stöd. / Bipolar disorder is a chronic disease where the person experiencing manic and depressive episodes. During mania has the person an increased energy level, the thoughts flow and impaired reviewed. Depression is characterized by sadness and a gloomy mood. The purpose of this study was to describe the experience a person has to live with bipolar disorder. A narrative analysis was used. This is based on four autobiographies. The results showed that it can take a long time before getting diagnosed and therefore the appropriate treatment. While it is common that patients stop taking their medications because of side effects. People with bipolar disorder often feel anxiety before falling ill with manic or depressive episodes. Emotions such as worry and anxiety can be combined with depressive episodes lead to self-injury. For example, they cut themselves. Those who suffer from bipolar disorder can benefit greatly from their family as a safety-net. Even other people who are in a similar situation can be a great support.

No description available.

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov. Upplevelser av motsatsen kan i stället utgöra en merbelastning (hinder) för föräldrarna vilket riskerar att försvåra samarbetet med vårdpersonalen. De kliniska implikationerna av resultaten diskuteras avslutningsvis.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk psykiatrisk sjukdom som innefattar maniska, hypomaniska, och depressiva episoder. Fler kvinnor än män drabbas av sjukdomen. Med en vardag som i en känslomässig berg- och dalbana står patienterna inför flera utmaningar och självmordsrisken är hög. Okunskap om sjukdomen i samhället försvårar situationen för patienterna och tidigare forskning visar att närstående och sjuksköterskan är ett viktigt stöd som kan bidra med välbefinnande.   Syfte: För att få en ökad förståelse och inblick i kvinnornas liv var syftet med studien att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats som utgick från fem självbiografier. Självbiografierna analyserades med en kvalitativ manifest analysprocess. Resultat: Kvinnorna upplevde lidande i sin maktlöshet att hantera sjukdomen och hur sjukdomen påverkade livet. Kvinnorna upplevde att de inte fick någon förståelse från omgivningen för sina ipulsiva beslut i maniska och hypomaniska episoder eller sina isolerande och negativa perioder under depressionens episoder. Omgivningen har för lite kunskap om bipolär sjukdom.  Välbefinnande och energi hämtade kvinnorna genom närståendes stöd och de kände en trygghet i att ha den psykiatriska sjukvården att tillgå.  Slutsatser:Kvinnornas livsvärld med bipolär sjukdom är en ständig kamp för att minska lidande och uppnå välbefinnande. Det är främst vardagen som innebär den största utmaningen. För att bemötandet inom sjukvården ska optimeras för patienterna och att deras närstående på bästa möjliga sätt ska kunna finnas som stöd, krävs ökad och utvecklande kunskap för sjuksköterskan och omgivningen om sjukdomen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp personer med bipolär sjukdom upplever att de blivit bemötta av socialsekreterare på socialtjänsten samt undersöka om det fanns något enligt dessa personer som kunde förändras i bemötandet. Den insamlade datan är från fyra fokuserade, semistrukturerade chattinterjvuer, där urvalet bestått av personer med bipolär sjukdom som har haft kontakt med socialtjänsten. Det viktigaste resultatet som framkommit från den insamlade datan i relation till syfte och frågeställningar, är att stigmatisering gentemot vissa intervjupersoner förekommer i deras möten med socialsekreterare. Dock har en del intervjupersoner också upplevt ett professionellt bemötande där en öppen dialog har funnits. Intervjupersonerna tycker att bemötandet kan förändras genom bättre lyhördhet, förberedelser, mer personlig stöttning och bättre individanpassade åtgärder. / The purpose of this study was to investigate how a group of people with bipolar disorder finds that they have been treated by social security officers in the social services and investigate if there were any things that could change in the treatment. The collected data is from four focused, semi structured, chat interviews, where the selection consisted of people with bipolar disorder who have had contact with social services. The most important result from the collected data in relation to purpose and questions is that stigmatization towards certain interviewees occurs in their meetings with social security officers. However, some interviewees have also experienced a professional response where an open dialogue has existed. Those who have been interviewed think that the response can change through better responsiveness, preparation, more personal support and better individualized actions.