Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar och takträdgårdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgård på ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolär sjukdom. Bakgrund: Hälsofrämjande trädgårdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vård och kan främja den fysiska, psykiska och emotionella hälsan. Många städer har under de senaste årtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med takträdgårdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus är ofta byggda på höjden, inte sällan finns tak och atriumgårdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och närstående om de utformas för att bli gröna hälsofrämjande miljöer. Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom områdena hälsofrämjande trädgård, bipolär sjukdom och takodling, takträdgård, tillsammans med enkät till avdelningen och inspirationsresor till atriumgård och takodling har använts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag. Resultat: Detta arbete visar på vilka komponenter som bidragit till att det går att förena riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar med riktlinjer för takträdgårdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsättningar och delvis efter målgrupperna. Med arbetet har det också framkommit att det finns lite forskning kring takträdgårdar och hälsofrämjande trädgårdar för personer med bipolär sjukdom. Slutsats: Hälsofrämjande takträdgårdar är ett nytt outforskat område, ett växande intresse finns för både takträdgårdar och hälsofrämjande trädgårdar. Detta kommer troligtvis medföra att mer litteratur, forskning och erfarenhet tillkommer inom området.

Functioning Assessment Short Test (FAST) är ett instrument framtaget för att mäta funktion hos patienter med bipolär sjukdom. FAST fyller en potentiellt viktig funktion och både forskare och kliniker betonar betydelsen av att mäta funktion hos denna patientgrupp. Syftet med denna studie var att undersöka intern konsistens, interbedömarreliabilitet, faktorstruktur och samtidig validitet hos den svenska versionen av FAST. Datamaterialet samlades in på Affektiva mottagningen vid Psykiatri Sydväst och 219 patienter deltog i studien. Faktoranalysen gav stöd för sex faktorer. Interbedömarreliabiliteten var relativt låg och visade på signifikanta skillnader mellan olika bedömare. Även då resultaten preliminärt visade att FAST har tillfredsställande validitet och intern konsistens för att användas i det praktiska arbetet, bör de psykometriska egenskaperna hos den svenska versionen av FAST utvärderas ytterligare i kommande studier.

Bakgrund: Bipolär sjukdom innebär att den som drabbas växlar mellan förändringar i sin aktivitetsnivå i form av depression, mani eller hypomani. Sjukdomen medför svåra prövningar och utmaningar för den som som drabbas såväl som för dennes anhöriga. För att sjuksköterskor ska kunna vägleda och ge god omvårdnad till personer med bipolär sjukdom, behövs en ökad förståelse om dennes livsvärld.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom och att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder.Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och PsycINFO och resulterade i tio kvalitativa artiklar till litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att personer som lever med bipolär sjukdom beskrev sina erfarenheter av att få diagnosen som en omtumlande tid med svårigheter att acceptera diagnosen och erfarenheter av stigmatisering. Personerna beskrev att sjukdomen påverkade livet genom en känsla av förlorad autonomi, begränsningar och förändrad identitet. Hantering av sjukdomen skedde genom en god struktur, skapa medvetenhet om varningssignaler, triggers och behovet av stöd. Intervjuer som datainsamlingsmetod användes i majoriteten av artiklarna. Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom kan innebära olika svårigheter för den som drabbas. Det är av stor vikt att personer som lever med bipolär sjukdom får stöd och hjälp att veta hur de ska hantera det föränderliga sjukdomsförloppet och undvika uppkomst av nya skov. Att som sjuksköterska få kunskaper om hur personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom, underlättar för att förstå hur vården runt dessa personer kan utformas på bästa möjliga sätt. / Background: Having a bipolar disorder means to live with changes in the level of activity in the form of depression, mania or hypomania. The disease leads to difficulties and challenges for those affected as well as their families. To be able to guide and give good care to a person with bipolar disorder, the nurse has to have a good understanding of their situation. Aim: The aim of this review was to describe peoples experiences of living with bipolar disorder and to describe the methods of data collection in the included studies. Method: This review has a descriptive design. The data bases PubMed and PsycINFO were used to collect the data, which resulted in ten qualitative studies for this review. Main result: People with bipolar disorder describe their experiences of getting the diagnosis as a turbulent time with difficulties to accept the diagnosis. Stigma was experienced. They described an effect on life as feelings of lost autonomy, limitations and a change of identity. A good daily structure, awareness of signs of warning, triggers and the need of support were important to cope with the disease. Interviews were mostly used as a method of collecting data in the included studies. Conclusion: To live with a bipolar disorder means difficulties. It is important for people with bipolar disorder to receive support and to know how to handle the changing course of the disease to avoid a new episode. Nurses need knowledge about people’s experiences of having a bipolar disorder to be able to give the best possible care.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom, sjukdomen utmärks av återkommande depressiva- och maniska perioder som påverkar upplevelser av människors livsvärld och hälsa. Sjuksköterskan har en betydande roll när personer med bipolär sjukdom är i kontakt med hälso-och sjukvården. För att öka förståelse kring upplevelser av att leva med bipolär sjukdom, behövs mer forskning. Syfte: Syfte är att belysa människors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ metod användes. Narrativer i form av sex självbiografier analyserades, datamaterialet har analyserats utifrån Dahlborg-Lyckhage beskrivning av att analysera narrativer/berättelser. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman; Sjukdomens berg- och dalbana; Den eviga psykiska smärtan och dess konsekvenser; Upplevelser av nära relationer och betydelsen av stöd; När diagnosen blir ett faktum och vården brister. Diskussion: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som innefattar både patient och anhöriga. Upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom är att leva i både hälsa och ohälsa beroende på i vilken period de befinner sig i förhållande till sjukdomen. Konklusion: Människor som lever med bipolär sjukdom upplever att symtomen påverkar hela personens livsvärld. Sjuksköterskan har en stor inverkan på personens mående och upplevelser. / Background: Bipolar disorder is a mental illness, the disease is characterized by recurrent depressive and manic periods that affect the experiences of human life and health. The nurse has a valuable role when people with bipolar disorder are in contact with healthcare. To increase understanding of experiences of living with bipolar disorder, more research is needed. Aim: The aim is to illustrate people's experiences of living with bipolar disorder. Method: A qualitative method was used. Narratives in the form of six autobiographies were analyzed, the data has been analyzed based on Dahlborg-Lyckhage's description of analyzing narratives / stories. Result: During the analysis, four themes emerged; The roller coaster of the disease; The eternal mental pain and its consequences; Experiences of close relationships and the importance of support; When diagnosis becomes a fact and health is lacking. Discussion: Bipolar disorder is a mental illness involving both patient and relatives. The experience of living with bipolar disorder is to live with both health and illness, depending on which disease period they are in. Support from care and nurses is perceived often as lacking. Conclusion: People living with bipolar disorder experiences that the symptoms affect the entire life as a person. The nurse has a major impact on the person's mood and experiences.

Bakgrund: Bipolär affektiv sjukdom är en kronisk psykisk sjukdom som drabbar cirka 2-3% av befolkningen. Etiologin till bipolär sjukdom är okänd, dock spelar både miljö och genetik en viktig roll. Sjukdomen kännetecknas av perioder med depression omväxlande med perioder av mani. Symptomen uppkommer i skov som då behandlas akut, men det är långtidsbehandling som är essentiell för bipolärt sjuka patienter då den i viss mån förhindrar uppkomsten av nya affektiva episoder. Vid bipolär sjukdom används profylaktiskt stämningsstabiliserande läkemedel såsom litium och antiepileptiska läkemedel som valproat. Dessa mediciner kan användas som monoterapi, i form av kombinationsbehandling med varandra eller med andra läkemedel. Sedan mer än 60 år tillbaka är litium förstahandsvalet för profylaktisk behandling av bipolär sjukdom, dock har litium en rad besvärliga biverkningar. Näst mest använda läkemedlet för långtidsprofylax är valproinsyra som har en mildare biverkningsprofil. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att jämföra litiumbehandling med valproinsyrabehandling som profylax vid bipolär sjukdom. Metod: Detta examensarbete är en litteraturstudie där kliniska studier och andra vetenskapliga artiklar granskades. Sökandet efter artiklar skedde i databasen PubMed, där fyra kliniska studier och en epidemiologisk kohortstudie valdes. I artiklarna jämfördes litium med valproat som profylaktisk behandling av bipolär sjukdom. Resultat: Endast den epidemiologiska kohortstudien konstaterade att litium var överlägsen valproat som profylaktisk behandling vid bipolär sjukdom. Kliniska studier fann däremot inga signifikanta skillnader mellan profylaktisk behandling med litium eller valproat. Slutsats: Lättare läkemedelshantering, inte lika täta blodkontroller, mildare biverkningar samt likvärdig effekt med litium bidrar till att valproat kan utgöra ett bättre alternativ än litiumbehandling som profylaktisk behandling av bipolär sjukdom. / Background: Bipolar affective disorder is a chronic mental illness that affects approximately 2-4% of the population. The etiology of bipolar disorder is unknown, nevertheless both environment and genetics play important roles. The disease is characterized by periods of depression alternating with periods of mania. Patients get symptoms now and then but between these periods act as normal. When being in a mood episode patients get treatment to deal with this, but the most essential treatment for bipolar patients is the long-term treatment. Prophylactic treatment is very important because it prevents to some extent the occurrence of new affective episodes. Medications that are commonly used to treat bipolar disorder include mood stabilizers such as lithium and anticonvulsants such as valproate/valproic acid. These drugs can be used as monotherapy, in combination therapy with each other or with other medications. Lithium has been used for more than 60 years and it is still the first choice medication to treat bipolar disorder. Indeed, lithium is frequently used as prophylaxis to treat bipolar disorder, however it can have potentially serious side effects. These side effects include for instance deterioration in the functioning of the thyroid gland and kidneys. The second most commonly used drug for long-term treatment is valproic acid which does not have such severe side effects. Objective: The aim of this study was to compare the efficiency of lithium with that of valproate and find out whether or not valproate is superior to lithium for maintenance monotherapy of bipolar disorder patients.  Method: This study is a literature review in which clinical studies and other scientific articles were analyzed. The PubMed database was used to search for articles. Four clinical studies and one observational register-based cohort study were selected. In these articles lithium was compared with valproate for prophylaxis of bipolar disorder. Results: Only the epidemiological observational cohort study found that lithium was superior to valproate as maintenance monotherapy treatment of bipolar disorder. Clinical studies, however, found no significant differences between prophylactic treatment with lithium or with valproate. Conclusions: Valproate can be a better option than lithium as a maintenance treatment of bipolar disorder because of a variety of reasons. Valproate is easier to dose, requires not as frequent blood checks as for lithium, has a less severe side effects profile and is as good as lithium as a prophylactic treatment of bipolar disorder patients.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska ge vård med respekt för människors lika värde. Sjuksköterskans omvårdnad är till för att lindra symptom och att patienten skall fungera i vardagen. Patienter med allvarlig psykisk ohälsa avlider i genomsnitt 20 år tidigare än övriga befolkningen, de avlider ofta av behandlingsbar fysisk ohälsa. Att närma sig lidande är svårt, när patienter inte uttrycker sitt lidande, har sjuksköterskan svårt att identifiera det. Tvångsvård och tvångsmedicinering skapar starka känslor, regelsystemet prioriteras före patientens autonomi. Patienter avstår behandling på grund av bemötandet. Men ett bra socialt nätverk, bra erfarenheter, liksom positiva tankar och attityder kring behandlingen, påverkar följsamheten positivt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande vid psykisk ohälsa. Metod: Metoden var litteraturöversikt. Tio artiklar valdes ut. De lästes, översattes, analyserades med hjälp av färgkodning och sammanställdes under olika huvudteman och subteman. Databasen Cinahl plus Full Text användes uteslutande för att det visade sig att sökorden gav samma träffar på Pub Med, även att Chinahl plus Full Text är en stor vårdvetenskaplig databas. Resultat: Resultatet presenteras som en tillfriskningsprocess med tre huvudteman; Livet som ohälsa, Livet som hälsa och Livet som framtid. Diskussion: I diskussionen används Travelbees (1966/2012) omvårdnadsteori Interpersonal human to human relationship och konsensus-begreppet vårdande.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med bipolär sjukdom upplever att diagnosen har påverkat deras liv, samt hur de hanterar sjukdomen i det vardagliga livet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats med narrativa intervjuer med fem kvinnor som alla fått diagnosen bipolär sjukdom. Resultatet visar att diagnosen har hjälp de diagnostiserade individerna till att acceptera och lära känna sin sjukdom, och därefter kunnat göra nödvändiga förändringar anpassade för att må så bra som möjligt. Informanterna beskriver olika strategier som de använder för att hantera sin sjukdom på ett vardagligt plan. Exempel på strategier som lyfts fram är sömn, rutiner, mediciner, inte företa sig för många göromål samma dag, lyssna på kroppen, mindfulness, terapisamtal och motion. Resultatet av intervjuerna har analyserats med begreppen stigma och identitet samt i relation till tidigare forskning. / The aim of this study was to investigate how people with bipolar disorder experience that the diagnosis has affected their lives, and how they handle the disease in everyday life. The study has been conducted with a qualitative approach with narrative interviews with five women who have all been diagnosed with bipolar disorder. The result has shown that the diagnosis has helped the diagnosed individuals to accept and gotten to know their illness, and then how to make the necessary changes adapted to feel as good as possible. The informants describe the different strategies they use to manage their illness on a daily basis. Examples of strategies presented are sleep, routines, medication, do not undertake for many purposes the same day, listen to the body, mindfulness, therapy and exercise. The results of the interviews have been analyzed with the terms stigma and identity as well as in relation to previous research.

No description available.

Psykisk ohälsa ökar allt mer i samhället och påverkar inte bara personen med sjukdomen utan hela omgivningen. Anhöriga till personer med psykisk ohälsa drabbas hårt då de får uppleva symtomen och de livsförändringar som medföljer. Närstående till personer med bipolär sjukdom påverkas av sjukdomens skovvisa karaktär. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en person med bipolär sjukdom. Arbetet utgår från Fribergs (2017) metod för att göra en litteraturöversikt och grundar sig i nio kvalitativa artiklar. Analysen resulterade i huvudtemat “en förändrad livsvärld” med fyra kategorier: “känsla av ensamhet”, “anhörigas känsla av ansvar”, “behov av stöd” och “syn på framtiden”. Resultatet påvisar att närstående till personer med bipolär sjukdom upplever en hög nivå av belastning. De hamnar även i riskgruppen för att utveckla depression och ångest eller andra psykiatriska symtom. Resultatet visar att många upplever en avsaknad av adekvat stöd och hjälp från hälso- och sjukvårdspersonal. De anser att de inte delaktiggörs i vårdandet och saknar ofta kunskap om hur de ska hantera situationen. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete ingår även anhöriga. Sjuksköterskan kan med gott bemötande och god vårdkontakt stötta dem till en bättre tillvaro och förståelse för sjukdomen. Sammanfattningsvis bör sjuksköterskan se till patientens anhöriga för ett vårdande ur holistiskt perspektiv. Genom att stötta de närstående kan de vara en resurs för patienten i behandlingen av sjukdomen.