AbstraktTitel: Upplevelser av att leva med en person med bipolär sjukdom - ett familjeperspektiv – En litteraturstudie. Bakgrund: Psykisk ohälsa och sjukdom är idag så vanligt förekommande att det räknas som ett folkhälsoproblem, men det finns fortfarande fördomar och stigmatisering kvar kring bilden av psykisk ohälsa. Ofta är det närstående som vårdar sina psykiskt sjuka anhöriga och sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att möta närstående i vården och ta tillvara på deras kompetens och kunskap. Inom psykiatrin har det visat sig att närstående fortfarande kan känna sig utanför och att de upplever sig inte blir sedda av personalen. Det är viktigt att alla parter blir integrerade i vårdarbetet kring den sjuke och att det krävs samarbete mellan närstående och sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att leva med en person med bipolär sjukdom ur ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomfördes med åtta artiklar, vilka alla hade kvalitativ ansats. Artiklarna valdes ut utifrån ett helikopterperspektiv, granskades och analyserades för att slutligen sammanställas. Resultat: Resultatet presenteras med tre huvudkategorier och nio subkategorier som i stort speglar närståendes upplevelser av att leva med person med bipolär sjukdom. De tre huvudkategorierna är; isolering och frustration, bemötande och stöd samt anpassning och glädje.  Konklusion: Att som närstående vårda sin närstående med bipolär sjukdom kan innebära en stor börda samtidigt som de uttrycker att de vill vara den som vårdar sin närstående. Många uttrycker djup stolthet och kärlek till sin sjuke närstående och de vill finnas där och ställa upp för denne. Negativa konsekvenser för många närstående är att de ofta upplever isolering och ensamhet. Stöd från andra närstående eller vänner ses som värdefullt för att orka med situationen och stöd från sjukvården är viktigt för att kunna stärka närståendes möjligheter att på bästa sätt hantera livssituationen och att familjen får tillgång till lämplig vård och behandling.   Nyckelord: bipolär sjukdom, upplevelse, närstående, erfarenhet, vårdgivare, syskon, föräldrar, kvalitativ, partner, familj, uppfattning / AbstractTitel: Experiences of living with a person with bipolar disorder from a family perspective - A literature review. Background: Psychiatric illness and psychiatric disease is a major part of the public disease and it´s a common health problem today, but there are still existing prejudice and stigmatization towards psychiatric health problems. Today it´s common that relatives has the role of caregivers to the mentally ill person and the mental health professionals has to become more open minded towards the relatives and see their competence and knowledge about their ill family member. Within the psychiatric care relatives often experience a feeling of exclusion from the staff and they also experience that the health caring staff doesn´t take notice of them. It´s important to integrate all concerned into the care of the mentally ill person and interaction between healthcare staff and relatives are of great importance. Aim: The aim of this literature review was to explain how relatives experience living with a person with bipolar disorder from a familyperspective. Methods: The literature review was conducted from eight articles with qualitative approach. They were chosen from a helicopter perspective, examined, analyzed and finally compiled. Results: The result was presented in three main categories and nine subcategories which represents the experiences relatives to a person with bipolar disorder has. The three main categories was; isolation and frustration, treatment and support, adaptation and happiness.     Conclusion: Taking care of a person with bipolar disorde can be a great burden for relatives, but at the same time many relatives mean that they are the ones who want to take care of them. Many relatives express feelings like love and pride to the ill person and they want to be there for them.  Negative consequences  are that they often experience isolation and loneliness. Support from other family members or friends are importent so that they may be able to cope with the situation. Professional support is also of great important to strengthen the relatives to be able to handle their life and their situation and that the family will receive proper care and treatment.  Keywords: “bipolar disorder”, “bipolar disease”, caregiver, relative*, partner, parent, sibling, family, perspective, experience*, perception, qualitative

I syfte att undersöka psykometriska egenskaper hos Affektiv självskattningsskala (AS-18) fyllde 88 patienter med diagnos bipolär typ I (N=46) eller typ II (N=42) i självskattningsskalorna AS-18 och MADRS-S vid två tillfällen med en dags mellanrum. Principalkomponentsanalys för AS-18 genomfördes med extrahering av två komponenter. Items laddade i de delskalor de tillhörde. Intern konsistens mättes med Cronbachs alfa och överensstämmelse med Cohens kappa. Test-retest-reliabiliteten beräknades. Grupperna bipolär typ I och typ II skiljde sig inte åt, vid rutinuppföljningsbesök, vad gäller skattning av mani eller depression. Studien gällande AS-18 visade att faktorstrukturen från tidigare studier kunde bekräftas, att test-retest-reliabiliteten var hög och att AS-18 är användbar även för patienter med bipolär typ II-diagnos. Skalan hade sammanfattningsvis goda psykometriska egenskaper. / <p>Psykoterapeutexamensarbete (PTU)</p>

Introduktion: Bipolär sjukdom är en av flera olika psykiatriska diagnoser som bidrar till en psykisk ohälsa. Bipolär sjukdom kännetecknas av manier och depressioner som kan bli så allvarliga att det kan behövas vård på sjukhus. Bemötandet och omhändertagandet mellan vårdpersonal och personer med bipolär sjukdom är därför särskild viktig för att säkerställa att personer med bipolär sjukdom får den vård de behöver. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka personers erfarenheter av vårdpersonals bemötande och omhändertagande vid bipolär sjukdom inom både öppen- och slutenvård. Metod: En strukturerad litteraturstudie har använts, där kvalitativa artiklar har studerats och analyserats. Resultat: Tio vetenskapliga artiklar inkluderades för analys och resulterade i fem olika teman enligt följande: vikten av att vårdpersonal lyssnar på personer med bipolär sjukdom, tidsbrist som hinder i omhändertagandet och bemötandet, vikten av stöd och förståelse från vårdpersonalen, behov av information för personer med bipolär sjukdom och behov av personcentrerad vård till personer med bipolär sjukdom. Slutsats: Denna studie för med sig kunskap inom olika aspekter som anses viktiga vid både bemötande och omhändertagandet för personer med bipolär sjukdom. Studiens resultat kan stödja vårdpersonalens bemötande respektive omhändertagande till personer med bipolär sjukdom. / Introduction: Bipolar disorder is one of many other psychiatric diagnoses which contributes to mental illness. Bipolar disorder is characterized by mania and depressions that can become so severe that hospitalizing might be needed. The care and treatment between health professionals and people with bipolar disorder are therefore particularly important to ensure that people with bipolar disorder receive the care they need. Purpose: The aim of this literature review was to investigate people’s experiences from health professionals for care and treatment of bipolar disorder in both open and closed care. Method: A structured literature study has been used, where qualitative articles have been studied and analyzed. Results: Ten scientific articles were included for analysis and resulted in five different themes as follows: the importance of health professionals listening to people with bipolar disorder, lack of time as an obstacle to care and treatment, the importance of support and understanding from health professionals, the need of information for people with bipolar disorder and the need of person-centered care for people with bipolar disorder. Conclusion: This study brings knowledge in various aspects that are considered important in both care and treatment for people with bipolar disorder. The results of this study can support health professionals care and treatment for people with bipolar disorder.

Bakgrund: Bipolär sjukdom orsakar ett stor lidande för individen med återkommande återfall i depression eller hypomani/mani. Omvårdnad som stödjer individen till att aktivt bedriva egenvård kan stärka individen till att bli mer självständig och aktiv i behandlingen av bipolär sjukdom. Det saknas en systematisk översikt över kvalitativa studier om individers erfarenheter av att genomföra egenvård vid bipolär sjukdom. Syfte: Belysa individers erfarenheter av att genomföra egenvård relaterat till bipolär sjukdom. Metod: Den kvalitativa metoden metaetnografi användes vid studien. Sökning i databaser resulterade i 22 kvalitativa artiklar. Syntetisering av artiklarna resulterade i tre metaforer med en modell över hur metaforerna är sammanlänkade. Resultat: Studiens resultat består av metaforerna "Egenvård som balansakt", "Sjukvårdens erbjudande av en balanspinne" samt "Risker för fall av linan". Slutsats: Resultatets tre metaforer skapar tillsammans en metaforisk modell som visar att egenvård vid bipolär sjukdom kan ses som att individen behöver "balansera på en lina" för att inte "falla ner från linan" i depression eller mani. Den metaforiska modellen åskådliggör att egenvård vid bipolär sjukdom är ett komplext fenomen som sträcker sig längre än utförandet av egenvård. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrin bör aktivt uppmuntra individer med bipolär sjukdom till att aktivt bedriva egenvård för att stärka deras självständighet och inge en ökad möjlighet att erhålla en förbättrad hälsa och välbefinnande. Studiens resultat stärks av att det går teoretisk anknytas till Orems egenvårdsteori. / Background: Bipolar disorder causes a great deal of suffering for the individual with recurrent depression or hypomania/mania. Nursing that supports the individual to actively pursue selfcare can strengthen the individual to become more independent and active in the treatment of bipolar disorder. There is no systematic review of qualitative studies on individuals' experiences of performing self-care in bipolar disorder Aim: Highlight individuals' experiences of conducting self-care related to bipolar disorder. Method: The qualitative method of meta-ethnography was used in the study. Searching databases resulted in 22 qualitative articles. Synthesizing the articles resulted in three metaphors with a model of how the metaphors are interconnected Results: The study's results consist of the metaphors "Self-care as a balancing act", "Health care's offering of a balancing stick" and "Risks for falls of the line". Conclusion: The three metaphors of the result together create a metaphorical model that shows that self-care in bipolar disorder can be seen as the individual having to "balance on a line" so as not to "fall off the line" in depression or mania. The metaphorical model illustrates that self-care in bipolar disorder is a complex phenomenon that goes beyond self-care. The specialist nurse in psychiatry should actively encourage individuals with bipolar disorder to actively pursue self-care to strengthen their independence and to provide an increased opportunity to grant improved health and well-being. The study's results are strengthened by the fact that it is theoretically linked to Orem's self-care theory.

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka upplevelserna av att ha vuxit upp med en förälder som har bipolär sjukdom, med hjälp av intervjuer från sex deltagare. Med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv har resultatet från intervjuerna analyserats tillsammans med begreppen ”risk- och skyddsfaktorer”. Det som framkom genom resultat och analys var att tiden som barn tillsammans med en förälder som har bipolär sjukdom präglades av ambivalenta känslor och instabilitet, samtidigt som det fanns trygghet i form av annan vårdnadshavare. Sällan eller aldrig fanns det stöd utöver den andra föräldern och inga insatser från samhället erbjöds dessa barn varken under tidig barndom eller tonår. Alla som deltog i studien uttryckte dock att de hade behövt fångas upp på ett eller annat sätt och att de som vuxna önskade att de fått någon typ av samtalsstöd för att kunna förstå och bearbeta sin förälders sjukdom, då detta påverkade deras barndom kraftigt. Upplevelserna var även att barndomen hade påverkat intervjupersonernas vuxenliv på olika sätt och ofta i negativ riktning. Under intervjuerna uttryckte dock intervjupersonerna att de i dagsläget befann sig på en plats i livet som kändes bra för dem, och att en del dessutom kände sig stärkta av sin barndom. / This qualitative study aimed to examine the experiences of what it is like to have grown up with a parent who has bipolar disorder, with help from interviews of six people. Together with Bronfenbrenners ecological systems theory the results have been analysed with the concept “risk- and protective factors”. What came out of the result and analysis was that being a child of a parent with bipolar disorder was featured by ambivalent emotions and instability, at the same time as there was safety in the shape of another guardian. Rarely or never were there any support beyond the other parent and no help from society was offered these children during either their childhood or youth. Everyone who participated in the study expressed that they felt the need to have been seen somehow and that as adults they wished that they had gotten some sort of counselling to be able to understand and process their parent´s disorder, since this affected their childhood vigorously. The experiences were also that the childhood had affected the participants adulthood in different ways and often in a negative direction. During the interviews though, the participants expressed that they were now in a place in life where they wanted to be and that some of them even felt strengthened by their childhood.

Bakgrund: Vid bipolär sjukdom är de framträdande symtomen perioder av manier och depressioner och risken för suicid kan vara hög. Forskning har visat att när en person drabbas av bipolär sjukdom påverkas inte bara individen utanäven deras närstående. I familjefokuserad omvårdnad inkluderas närstående i vården och ses som en viktig resurs i återhämtningen. Det behövs mer kunskap inom den psykiatriska vården om närståendesupplevelser och deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med personer som har bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats där Thomas och Hardens metod för tematisk analys använts vid datanalysen. Primärpublikationer söktes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Fjorton artiklar med kvalitativ ansats inkluderades i resultatet. Resultat: Analysen av inkluderade studier utmynnade i tre teman med tillhörande subteman. Teman var ”Ett förändrat liv, ”Kontakten med sjukvården” och ”Att överleva själv”. Slutsats: Slutsatsen är att närstående till personer med bipolär sjukdom upplever att livssituationen påverkas av sjukdomen. En ständig oro, känsla av ensamhet och att sätta sina egna behov åt sidan kan leda till att den egna hälsan riskeras. För att minska på bördan har närstående behov av att känna sig delaktiga i vården och behöver stöd från både sjukvården och andra i deras omgivning. Sjukvården behöver därför bjuda in närstående och ge adekvat information och erbjuda anpassat stöd. / Background: The prominent symptoms in bipolar disorder are periods of mania and depression, and the risk of suicide can be high. Research has shown that when someone suffers from bipolar disorder, others close to them are also affected. In family-focused nursing relatives are included and are seen as an important resource in the recovery process. More knowledge is needed in psychiatric care about family experiences and their needs. Aim: The aim was to describe family experiences of living with people who have bipolar disorder. Method: Qualitative literature review with a systematic approach where Thomas and Harden's method for thematic analysis was used. Primary publications were searched in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. 14 qualitative studies were included in the result. Results: The analysis of included studies resulted in three themes and associated subthemes. The themes were “An altered life”, “The contact with healthcare” and “To survive oneself”. Conclusion: The conclusion is that family to persons with bipolar disorder experience that the disease can have a substantial impact on life. Constant worry, a feeling of loneliness and putting one's own needs aside can lead to one's own health being risked. To reduce the burden, family members need to feel involved in the care and need support from both health services and others around them. Therefore, healthcare professionals need to invite those close to the patient and provide adequate information and offer customized support.

Syftet med arbetet är att undersöka vuxna barns upplevelser av att växa upp med en förälder som har bipolär sjukdom. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med åtta vuxna deltagare för att undersöka deras upplevelser under uppväxten, påverkan över vuxenlivet och skyddsfaktorer under uppväxten. Tematisk analys användes för att analysera respondenternas utsagor och de teman som identifierades var: utmaningar under uppväxten, trauma, skyddsfaktorer och uppväxtens påverkan på vuxenlivet. Resultatet visar att sju av åtta respondenter upplevt uppväxten som mer eller mindre traumatisk samt att de upplever att uppväxten på olika sätt påverkat dem i deras vuxenliv, både gällande deras psykiska hälsa och i deras relationsskapande. Särskilt framträdande för alla respondenter har varit deras upplevelser av skam, tabu och isolering till följd av förälderns diagnos, vilket har medfört att inga respondenter erhållit stöd från myndighet eller skola trots de trauman som uppstått i barndomen. Slutsatsen är att uppväxten med en förälder som har bipolär sjukdom påverkar barn på flertalet sätt, de barn som har ett stort skyddsnät mår ofta bättre i vuxen ålder medan för de barn som levt mer isolerat har det ofta påverkat deras psykiska mående på ett negativt sätt. / The aim of the work is to investigate adult children's experiences of growing up with a parent who has bipolar disorder. The study has been based on a qualitative approach and semi-structured interviews with eight adult participants to investigate their experiences during childhood, impact over adulthood and protective factors during childhood. Thematic analysis was used to analyze the respondents' statements and the identified themes were: challenges during growing up, trauma, protective factors and the childhood’s impact on adulthood. The results show that seven out of eight respondents experienced their upbringing as more or less traumatic and that their upbringing has affected them in different ways in adulthood, both in terms of their mental health and in their relationship building. Particularly prominent for all respondents have been their experiences of shame, taboo and isolation as a result of the parent's diagnosis, which has meant that none of the respondents received support from authorities or schools despite the traumas that occurred in their childhood. The conclusion is that growing up with a bipolar parent affects children in several ways. Children who have a large safety net more often feel better in adulthood, while for those children who have lived more isolated, it has often affected their mental well-being in a negative way.

As current environmental challenges are gaining increased attention, development of clean energy solutions is becoming one of the essential strategies to keep within the boundaries of established environmental policies. Solid oxide cell (SOC) technology can provide clean energy conversion and storage when hydrogen is the energy carrier. The high total energy conversion efficiency resulting from the high operation temperature of SOCs make the technology promising, but material costs must be reduced to make it commercially viable. Therefore, this thesis aims to study the long- term performance of a novel cost-optimized cell interconnect at 650 and 850 °C. At high temperatures, chromium evaporation from the interconnect result in electrode poisoning, which may be mitigated by application of a protective coating. The studied interconnect is an AISI 441 steel with some different pre-oxidized copper and iron spinel coatings. Sample analysis was made mainly with scanning electron microscopy coupled with energy dispersive X-ray spectroscopy and X-ray diffraction. It was found that the most promising pre-oxidation treatment was 24 h at 750 °C and that chromium migration was restrained at 650 °C long-term treatment but not at 850 °C where it wasfound available for evaporation at the surface. / När samtida milljöutmaningar får ökad uppmärksamhet blir gröna energilösningar en av de viktigaste strategierna för att hålla sig inom satta gränser från etablerade miljöriktlinjer. Teknologin bakom fastoxidceller, eller solid oxide cells (SOCs), kan bidra med grön omvandling och lagring av energi när energibäraren är väte. Den höga totala omvandlingseffektiviteten, som kommer med den höga verkningstemperaturen, gör SOC till en lovande teknologi, men materialkostnaderna måste först reduceras innan den blir komersiellt gångbar. Därför syftar detta examensarbete till att undersöka prestandan av en ny, kostnadsoptimerad cellinterkonnektor på lång sikt i 650 och 850 °C. Vid höga temperaturer förångas krom från interkonnektorn, vilket leder till elektrodförgiftning, men kan mildras genom applicering av en skyddande beläggning. Den undersökta interkonnektorn är ett stål som betäcknas AISI 441 belagt med några olika föroxiderade beläggningar av koppar- och järnspinell. Proverna analyserades i huvudsak genom svepelektronmikroskopi kobinerat med energidispersiv röntgenspektroskopi och röntgendiffraktometri. Det visades att den mest lovande föroxideringsbehandlingen var 24 h i 750 °C och att krom förblev återhållet vid 650 °men inte vid 850 °C då det fanns tillgängligt för förångning vidytan.

Argumentation framework is a common technique in Artificial Intelligence and related fields. It is a good way of formalizing, resolving conflicts and helping with defeasible reasoning. This thesis discusses the exploration of the quantitative bipolar argumentation framework applied in multi-agent systems. Different agents in a multi-agent systems have various capabilities, and they contribute in different ways to the system goal. The purpose of this study is to explore approaches of explaining the overall behavior and output from a multi-agent system and enable explainability in the multi-agent systems. By exploring the properties of the quantitative bipolar argumentation framework using some techniques from explainable Artificial Intelligence (AI), the system will generate output with explanations given by the argumentation framework. This thesis gives a general overview of argumentation frameworks and common techniques from explainable AI. The study mainly focuses on the exploration of properties and interactive algorithms of quantitative bipolar argumentation framework. It introduces explanation techniques to the quantitative bipolar argumentation framework. A Graphical User Interface (GUI) application is included in order to present the results of the explanation. / Argumentationsramar är en vanlig teknik inom artificiell intelligens och relaterade områden. Det är ett bra sätt att formalisera, lösa konflikter och hjälpa till med defekta resonemang. I den här avhandlingen diskuteras utforskningen av den kvantitativa bipolära argumentationsramen som tillämpas i fleragentsystem. Olika agenter i ett system med flera agenter har olika kapacitet och bidrar på olika sätt till systemets mål. Syftet med den här studien är att utforska metoder för att förklara det övergripande beteendet och resultatet från ett system med flera agenter och möjliggöra förklarbarhet i systemen med flera agenter. Genom att utforska egenskaperna hos den kvantitativa bipolära argumentationsramen med hjälp av vissa tekniker från förklaringsbara AI kommer systemet att generera utdata med förklaringar som ges av argumentationsramen. Denna avhandling ger en allmän översikt över argumentationsramar och vanliga tekniker från förklaringsbara AI. Studien fokuserar främst på utforskandet av egenskaper och interaktiva algoritmer för det kvantitativa bipolära argumentationsramverket och introducerar tillämpningen av förklaringstekniker på det kvantitativa bipolära argumentationsramverket. En GUI-applikation ingår för att presentera resultaten av förklaringen.

Genom att personifiera symptomen av min bipolära sjukdom i form av karaktärer från den Grekiska mytologin så berättar jag om mina känslor och erfarenheter av psykiatri, slutenvård, mani och depression i narrativ poesi och illustration. Min text går igenom processen, både i tanke, metod och resultat.