The aim of the study was to through a qualitative method with two focus groups investigate how young women percieve that their identity creation is influenced by them reading celebrities Blogs and in that case, whether this type of Internet activity affect their autobiographical memory, the foundation for personal identity. Since the main task of the autobiographical memory is to give the ego and its social mode a foundation by sharing memories with others, the Internet activity should be seen as an important factor for the identity formation of young people. Today, the young spend equally mauch time being connected to various media as they do socializing with family and friends. The results indicate that young women view the world and lifestyle that known Bloggers expose intheir Blogs as a kind of ideal. The young women got an aha reaction when they realized that what the Bloggers expose is not always equal to the real life.

Tidigare forskning har visat att det finns kulturskillnader i det självbiografiska minnets uppbyggnad och att byte av socio-kulturell kontext kan påverka det självbiografiska minnet. Självbiografisk minnesspecificitet har dock inte tidigare studerats i ett kulturellt perspektiv. I denna studie jämfördes självbiografisk minnesspecificitet hos 19 iranier som migrerat till Sverige och 19 iranier i Iran. En variant av Autobiographical Memory Test användes, där hälften av ledorden var relaterade till iransk kultur och hälften var mer allmänna. Hälften av orden i vardera kategorin var positiva och hälften negativa. Resultaten visade att gruppen som var bosatt i Sverige återkallade fler specifika minnen till kulturspecifika negativa ledord än vad gruppen i Iran gjorde. Sverigegruppen återkallade också fler specifika minnen till kulturspecifika negativa ledord än till någon annan ordkategori. Irangruppen återkallade tvärtom fler specifika minnen till positiva kulturspecifika ledord, än till negativa kulturspecifika ledord. Båda grupperna hade fler specifika minnen till kulturspecifika ledord än till icke-kulturspecifika ledord. Det fanns ingen skillnad mellan gruppernas förmåga att plocka fram specifika minnen för alla ledord totalt.

<p>Tidigare forskning har visat att det finns kulturskillnader i det självbiografiska minnets uppbyggnad och att byte av socio-kulturell kontext kan påverka det självbiografiska minnet. Självbiografisk minnesspecificitet har dock inte tidigare studerats i ett kulturellt perspektiv. I denna studie jämfördes självbiografisk minnesspecificitet hos 19 iranier som migrerat till Sverige och 19 iranier i Iran. En variant av Autobiographical Memory Test användes, där hälften av ledorden var relaterade till iransk kultur och hälften var mer allmänna. Hälften av orden i vardera kategorin var positiva och hälften negativa. Resultaten visade att gruppen som var bosatt i Sverige återkallade fler specifika minnen till kulturspecifika negativa ledord än vad gruppen i Iran gjorde. Sverigegruppen återkallade också fler specifika minnen till kulturspecifika negativa ledord än till någon annan ordkategori. Irangruppen återkallade tvärtom fler specifika minnen till positiva kulturspecifika ledord, än till negativa kulturspecifika ledord. Båda grupperna hade fler specifika minnen till kulturspecifika ledord än till icke-kulturspecifika ledord. Det fanns ingen skillnad mellan gruppernas förmåga att plocka fram specifika minnen för alla ledord totalt.</p>

Syftet med studien har varit att redogöra för och undersöka korrelationen mellan öppenhet för nya erfarenheter och självbiografiskt minne samt att narrativ identitet agerar som en förklaringsmodell. Hypotesen var att det totala värdet av självbiografiskt minne ska korrelera högre med öppenhet än med andra personlighetsvariabler samt att öppenhet ska korrelera högre med självbiografiskt minne än med andra minnesförmågor. Självbiografiskt minne består främst av episodiskt minne och berör mentala representationer (bilder, koncept, principer och idéer) av en individs livshändelser. Studien bestod av en enkät med ett cued-recall-test, ett självbiografiskt minnestest och ett personlighetstest (Mini-IPIP). Det självbiografiska minnestestet mäter den upplevda tydligheten hos självbiografiska minnen och varje deltagare bedömde sina egna minnen genom en självskattningsskala. Totalt var det 255 deltagare, varav 14 av dessa exkluderades från datamaterialet. Resultatet visade på följande: Öppenhet hade en svag icke-signifikant korrelation med det totala värdet av Självbiografiskt minne (r = .149, p = .068). Öppenhet korrelerade signifikant med äldre självbiografiska minnen (r = .204, p = .006) men inte med yngre självbiografiska minnen. Detta samband kvarstod efter allmän minnesförmåga (cued-recall), kön och andra personlighetsvariabler kontrollerades mot öppenhet. Både öppenhet och samvetsgrannhet är signifikanta prediktorer av äldre självbiografiska minnen, vilket beror på att de har unika och oberoende samband med dessa minnen. Samvetsgrannhet var en signifikant prediktor av det totala värdet av självbiografiskt minne. När andra personlighetsvariabler kontrollerats för kvarstod dock bara sambandet för samvetsgrannhet.

Denna essä beskriver hur motståndet blir ett verktyg för att kunna uppnå färdiga resultat som konstnären själv förväntar av sig, men även för att fullfölja Konstfacks kandidatutbildning. Problematiseringen ligger i att kunna släppa på kraven som finns för att kunna ta vara på sin egen intuitiva kraft i processen, vilket är det mest centrala för Caroline Nords konstnärskap. Men även hur viktigt det fysiska arbetet har varit för att kunna bearbeta trauman.

The study investigated aspects of self-rated autobiographical memory between young and middle-aged adults, as well as examined sex differences. A Swedish version of a self-rating questionnaire was used online to assess autobiographical memory. The Survey of autobiographical memory assesses autobiographical memory abilities in episodic, semantic, spatial, and future domains. Forty-one healthy volunteers were included. The youngest group (Mage=26), had 70% women and middle-aged adults (Mage=44) had 50 % percent women. The mean age for women was (M= 30, range = 30) and the mean age for men was (M=34, range= 30). Univariate General Linear Model was performed to determine whether there is a significant mean difference between the age-groups and sex, while a repeated-measures multivariate analysis of variance assessed the interaction between age group and memory type. It was hypothesized that there would be no difference between young and middle-aged adults in semantic autobiographical memory, but that episodic autobiographical memory would be rated lower by the middle-aged adults. The two dependent variables were semantic and episodic scores. No significant effects were found for age-group or sex on the total, episodic, and semantic scores. The age-group by memory-type interaction showed that semantic and episodic memories were not rated differently by the two age-groups. One reason for these non-significant outcomes could be the overall small sample sizes. Further elaboration is needed to assess the aspects of self-rated AM changes from young to middle adulthood, including sex differences in the self-assessment since not many studies have addressed such questions. / Studien undersökte aspekter avsjälvskattat självbiografiskt minne mellan unga vuxna och individer i medelåldern samt även könsskillnader. En svensk version av ett självsskattningsfrågeformulär användes online för att undersöka självbiografiskt minne. Frågeformuläret bedömer autobiografiska minnesförmågor inom episodiska, semantiska, rumsliga och framtida domäner. Fyrtio friska deltagare medverkade i undersökningen. Den yngsta gruppen (M ålder=26), hade 70% kvinnor, medan medelålders vuxna (M ålder =44), hade 50% kvinnor. Medelåldern för kvinnor var (M = 30, intervall = 30) och mäns var (M = 34, intervall = 30). Univariata allmänna linjär modeller utfördes för att bestämma om det finns en signifikant genomsnittlig skillnad mellan åldersgrupperna och kön, medan en multivariat variansanalys med upprepade mätningar bedömde interaktionen mellan åldersgrupp ochminnestyp. Det antogs att det inte skulle finnas någon skillnad mellan unga och i det semantiska självbiografiska minnet, men att episodiskt självbiografiskt minne skulle skattas lägre efter medelåldern. De två beroende variablerna var semantiska och episodiska poäng. Inga signifikanta effekter hittades för åldersgrupp eller kön på den totala, episodiska och semantiska poängen. Interaktionen mellan åldersgrupp och minnestyp visade att semantiska och episodiska minnen inte bedömdes annorlunda av de två åldersgrupperna.

Syftet med studien var att undersöka våra viktigaste positiva och negativa självbiografiska arbetsplatsminnen hos chefer och ej-chefer relaterade till arbetsrelaterad identitet och arbetsplatsminnens fenomenologi. Totalt deltog 194 personer, 124 män och 70 kvinnor i åldern 25 - 65 år i studien. Mätinstrumentet för studien bestod av en enkät i tre delar vilken innehöll frågor baserat på tidigare forskning. De positiva arbetsplatsminnena (80%) innehöll i huvudsak två teman, arbetsmiljö och mina arbetsuppgifter medans de negativa arbetsplatsminnena (20%) visade mer tydligt att en majoritet av minnena var kopplade till ledarskap följt av arbetsmiljö. Designen för analyserna av den kvantitativa datan var en mellanpersondesign, med två oberoende variabler Arbetsplatsminnen (positiva/negativa) och Position (chef/ej-chef) och två beroende variabler Arbetsidentitet (emotion/kognition) samt de tio fenomenologiska dimensionerna i det självbiografiska minnet. Resultaten visade att chefer jämfört med ej-chefer upplevde en starkare arbetsidentitet gällande både de emotionella och kognitiva banden. Vidare visade resultaten på signifikanta skillnader av positiva och negativt arbetsplatsminnena i tre utav de totalt tio fenomenologiska dimensionerna. Även en interaktion mellan Positiva/Negativa arbetsplatsminnen och Chef/Ej-chef på tre utav de tio fenomenologiska dimensionerna gick att utläsa. / The purpose of the study was to investigate our most important positive and negative autobiographical work-related memories of managers and non-managers related to work-related identity and workplace memory phenomenology. The study included 194 people, 124 men and 70 women in the age span 25-65. Measuring instruments for the study consisted of a survey in three parts which contained questions based on previous research. The positive work-related memories (80%) mainly contained two themes, work environment and my working duties, while the negative workplace memories (20%) showed more clearly that a majority of the memories were linked to leadership and work environment. The design for the analyzes of the quantitative data was a between-subject-design, with two independent variables Work-related memories (positive/negative) and Position (manager/non-manager) and two dependent variables Work-related self (emotion/cognition) as well as the ten phenomenological dimensions of the autobiographical memory. The results showed that managers compared to nonmanagers experienced a stronger work-related self on both the emotional and cognitive components. Furthermore, the results showed significant differences between the positive and negative work-related memories in three out of the total ten phenomenological dimensions. An interaction between Positive/Negative work-related memories and Manager/Non-manager on three out of the ten phenomenological dimensions was also red out.

Genom att personifiera symptomen av min bipolära sjukdom i form av karaktärer från den Grekiska mytologin så berättar jag om mina känslor och erfarenheter av psykiatri, slutenvård, mani och depression i narrativ poesi och illustration. Min text går igenom processen, både i tanke, metod och resultat.

The ability to imagine negative or positive future events is associated with psychological well-being. The present thesis deals with depressed individual’s ability to imagine negative or positive future events. It consists of three quantitative studies (I-III) and one qualitative study (IV). Participants in studies I-III were assessed in connection with a randomized controlled trial of two ways to deliver Internet-based treatment for major depressive disorder (MDD). Their ages ranged between 19-65 years. In addition to receiving treatment participants completed the Controlled Word Association Test; the Autobiographical Memory test (AMT) and the Future Thinking Task (FTT). Participants in study IV were recruited from a psychiatric clinic in Sweden. The sample sizes varied between study I (N=40), II (N=88), III (N=47) and IV (N=15). The aim of the first study was to compare positive and negative future thinking in a group of depressed individuals (n=20) who were compared with a matched group of non-depressed persons (n=20). The results showed that depressed persons report lower scores regarding anticipated future positive events, but that they do not differ in terms of future negative events. The aim of the second study was to examine the association between FTT and AMT in a depressed sample. The results showed that positive future thinking was significantly correlated with retrieval of specific positive autobiographical memories (r = 0.23). The results only gave weak support for an association between FTT and AMT. The aim of the third study was to investigate if scores on the FTT would change following two forms of Internet-delivered cognitive behaviour therapy for major depression (guided self-help and e-mail therapy). A second aim was to study if changes in depression scores as measured by the Beck Depression Inventory would correlate with changes in future thinking. The results showed that FTT index scores for negative events were reduced after treatment. There was no increase for the positive events. Change scores for the FTT negative events and depression symptoms were significantly correlated. The aim of the fourth study was to investigate representations of the future in depressed individuals by using open-ended methodology inspired by grounded theory. The results showed that depressed individuals experienced a state of “ambivalence”. Ambivalence and its negative emotional and cognitive effects were substantially reduced in strength when participants were asked about their distant future. The conclusions drawn from these studies are that depressed persons report lower scores regarding anticipated future positive events (Study I). There is some support for a positive association between FTT and AMT, but the association is weak and only concern positive FTT and positive AMT (Study II). Negative future thinking may be reduced after Internet-delivered treatment, and changes in depressive symptoms correlate to some extent with reductions in negative future thinking (Study III). The concept of ambivalence may be an important feature of depression which deserves more attention from both a theoretical and clinical perspective (Study VI). / Förmågan att föreställa sig negativa eller positiva framtida händelser är förknippad med vårt psykiska välbefinnande. Denna avhandling fokuserar deprimerade individers förmåga att föreställa sig negativa eller positiva framtida händelser. Den består av tre kvantitativa studier (I-III) och en kvalitativ studie (IV). Deltagare i studie I-III rekryterades i samband med en randomiserad kontrollerad studie av två sätt att ge Internet-baserad behandling för egentlig depression (vägledd självhjälp och e-postterapi) . Deltagarnas ålder varierade mellan 19-65 år. Förutom att gå igenom behandling fick deltagarna genomföra olika tester ( Controlled Word Association Test (COWAT), Autobiographical Memory test (AMT) och Future Thinking Task (FTT)). Deltagarna i studie IV rekryterades från en vuxenpsykiatrisk klinik i Sverige. Sampelstorleken varierade mellan studie I (n = 40), II (n = 88), III (n = 47) och IV (n = 15). Syftet med den första studien var att undersöka positiva och negativa framtidstankar hos deprimerade individer (n = 20) vilka jämfördes med en matchad grupp av icke-deprimerade individer (n = 20). Resultaten visade att deprimerade individer rapporterade färre förväntade framtida positiva händelser, men att de inte skiljer sig åt vad gäller framtida negativa händelser. Syftet med den andra studien var att undersöka sambandet mellan FTT och AMT hos deprimerade individer. Resultaten visade att positivt framtidstänkande var signifikant korrelerat med specifika positiva självbiografiska minnen (r = 0.23). Dock visade resultaten enbart ett svagt stöd för ett statistiskt signifikant samband mellan FTT och AMT. Syftet med den tredje studien var att undersöka om poäng på FTT ändrades som en följd av två former av Internetbaserad kognitiv beteendeterapi hos deprimerade individer. Ett andra syfte var att studera om förändringar i depressionspoäng mätt med Beck Depression Inventory skulle korrelera med förändringar i FTT. Resultaten visade att FTT indexpoäng för negativa händelser minskade efter behandling. Det fanns ingen ökning gällande positiva händelser. Ändrade poäng för FTT negativa händelser och depressionssymtom var signifikant korrelerade. Syftet med den fjärde studien var att undersöka representationer av framtiden hos deprimerade individer genom att använda en ”open-ended” metodik inspirerad av grundad teori. Resultaten visade att deprimerade individer upplevde ett tillstånd av "ambivalens". Ambivalensen och dess negativa emotionella och kognitiva effekter minskade betydligt i styrka när de tillfrågades om en mer avlägsen framtid. Slutsatserna från dessa studier är att deprimerade individer rapporter färre förväntade framtida positiva händelser, men att de inte skiljer sig från en kontrollgrupp avseende antal negativa framtida händelser (Studie I). Det finns visst stöd för ett positivt samband mellan FTT och AMT, men sambandet är svag och avser endast positiva FTT och positiva AMT (Studie II). Negativt framtidstänkande kan reduceras efter Internetbaserad behandling, och förändringar i depressionssymtom korrelerar till viss del med minskning av negativt framtidstänkande (studie III). Koncepten ambivalens vid depression kan vara ett viktigt inslag av depression som förtjänar mer uppmärksamhet från både ett teoretiskt och kliniskt perspektiv (Studie VI).

Abstract The relationship between emotion and memory has been the subject of several fascinating investigations for decades now. From a developmental perspective, research has demonstrated that episodic/autobiographical memories improve in typically developing children from an early age through adulthood. This is because of their nature in relation to processing emotional regulation strategies and recollection of traumatic or past experiences. The current systematic literature review sought to further explore the relationship between emotion regulation and episodic/autobiographical memories from a developmental perspective. The relationship was investigated using a systematic literature review in accordance with guidlines from the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. The quality of included studies was evaluated using the Study Assessment Tool for Observational Cohort and Cross-Sectional studies from the National Institute of Health. The search for empirical peer-reviewed articles yielded n=686 participants from various countries who qualified for inclusion from six databases. Due to the heterogeneity of the studies included a meta-analysis could not be done. In terms of emotion regulation strategies, emotional situation knowledge, and sensitive guidance of parental reminiscing, the results show a significant association between emotion regulation and episodic/autobiographical memories. Children as young as three years demonstrated emotional understanding and were able to recall past events, however, older children (4-older) performed better on all memory tasks, indicating that they have developed their cognition strategies well enough to outperform the younger children. Despite the positive association addressed, this systematic review observed some vaiations in the results which were noted due to the study designs included. Although few studies have advanced our understanding of the relationship between emotion regulation, episodic, and autobiographical memories, and traumatic life events, additional study is still required to better understand how these relationships develop and change over time utilizing longitudinal studies. / Sammanfattning Sambandet mellan känsla och minne har varit föremål för flera fascinerande undersökningar i decennier nu. Ur ett utvecklingsperspektiv har forskning visat att episodiska/självbiografiska minnen förbättras i typiskt utvecklande barn från tidig ålder till vuxen ålder. Detta beror på deras natur i sambandet till bearbetning av emotionella regleringsstrategier och minne av traumatiska eller tidigare upplevelser. Den aktuella systematiska litteraturöversikten försökte ytterligare att utforska sambandet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen ur ett utvecklingsperspektiv. Sambabdet undersöts med hjälp av en systematisk litteraturöversikt i enlighet med riktlinjerna från Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. Kvaliteten på inkluderade studier utvärderades med hjälp av studiekvalitetsbedömningsverktyget för observationskohort-och tvärsnittsstudier från National Institute of Health. Sökningen efter empiriska peer-reviewed artiklar gav n=686 deltagare från olika länder som kvalificerade sig för inkludering i sex databaser. På grund av de ingående studiernas heterogenitet kunde en metaanalys inte göras. När det gäller strategier för känsloreglering, kunskap om känslöreglering situationer, känslig vägledning av förälders reminiscens, visar resultaten en signifikant samfällighet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen. Barn så ung som tre år visade känslomässig förståelse och kunde återkalla tidigare händelser., dock äldre barn (4 äldre) presenterade bättre på alla minnesuppgifter, vilket tyder på att de har utvecklat sina kognitivs strategier tillräckligt bra för att överträffa de yngre barnen. Trots den positiva samfällighet som adresserades, observerade denna systematiska översikt några av de flesta variationer i resultaten och noterades på grund av studiedesign som inkluderades. Även om få studier har förbättrat vår förståelse av sambandet mellan känsloreglering, självbiografiska och episodiska minnen och traumatiska livshändelser, krävs ytterligare studierna för att bättre förstå hur dessa relationer utvecklas och förändras övertiden med hjälp av longitudinella studierna.