En dépit d’importants progrès dans le domaine de la thérapie anti-cancéreuse, les traitements actuels restent controversés, notamment en raison de la quantité importante d'effets secondaires induits. L'immunothérapie ciblée a récemment émergée en tant qu'alternative, afin d'améliorer les modalités de traitement des patients atteints du cancer. Malgré tout, seul un nombre limité d’approches sont aujourd’hui disponibles, et une grande partie des problèmes demeurent actuellement sans solution. C'est dans ce contexte que nous nous sommes intéressés à la conception de structures biomoléculaires innovantes et bifonctionnelles, capables de rediriger des anticorps endogènes, présents naturellement dans la circulation sanguine de l'homme, contre les tumeurs et, ce, sans immunisation préalable. Les anticorps naturels circulant étant polyspécifiques et ayant la capacité d’interagir avec des antigènes glycosylés, nous nous sommes plus particulièrement concentrés sur la conception de glycoconjugués multivalents, ligands d’anticorps endogènes. Une première partie de notre étude a consisté à synthétiser différents glycodendrimères multivalents, reposant sur des châssis peptidiques et obtenus par ligations chimiosélectives, tout en variant la nature du motif glycosylé et des plateformes, ainsi que la valence du conjugué. Puis, dans un second temps, des tests d’interaction par biopuce ont été mis en place avec une lectine modèle, la lectine Helix Pomatia Agglutinin (HPA). Des protocoles expérimentaux visant à calculer des constantes de dissociation de surface, ainsi que des IC50 ont été mis en place, permettant d’identifier de bons ligands de HPA avec des affinités de l’ordre du nanomolaire. Les tests par biopuce ont ensuite été confirmés avec d’autres méthodes d’analyses (BLI, ELLA). Finalement, afin d'identifier des architectures tri-dimensionnelles permettant une affinité optimale avec des anticorps, les tests d’interaction ont été adaptés au criblage de séra humains. Un large panel de glycoconjugués a alors été criblé par biopuce avec une vingtaine de séra, permettant la détermination de structures glycosylés prometteuses, qui pourront par la suite être utilisées dans le cadre de notre approche anti-cancéreuse. / Despite significant progress in anti-cancer therapy, current treatments are still controversial due to numerous side effects. Targeted immunotherapy recently emerged as an ideal alternative to improve treatment modalities for cancer patients. However, very limited approaches are available today and major issues remain to be addressed. In this context, we are interested in the design of biomolecular structures, innovative and bifunctional, able to hijack endogenous antibodies - which are naturally present in the human blood stream - toward cancer cells without pre-immunisation. Since natural circulating antibodies are polyspecific and have the ability to interact with multiple carbohydrate antigens, we focused on the design of multivalent glycodendrimers, as ligands for endogenous antibodies. The first part of our study consisted in synthesizing several multivalent glycoconjugates, based on peptide scaffolds and obtained by chemoselective ligations. To evaluate their influence on antibodies, the nature of both the carbohydrate and the scaffold, and the valency were varied. Then, in a second part of the study, microarray assays were developed with a model lectin, the Helix Pomatia Agglutinin (HPA). Experimental procedures were designed to determine surface dissociation constant and IC50 values, leading to the identification of high affinity ligands for HPA in the nanomolar range. Microarray assays were confirmed by other analytical methods (BLI, ELLA). Finally, the assays on slides were adapted to human sera screening, in order to identify tridimensional architectures highly affine to sera antibodies. A large panel of glycoconjugates were screened by microarray with around twenty sera, leading to the determination of promising glycosylated structures, as antibody ligands. The latter could be subsequently used for our anti-cancer approach.

GDPR och dess intåg på den europeiska marknaden år 2018 var ett stort ämne för diskussion för företag som i någon mån hanterar personuppgifter. När privatpersoner nu har tillgång till mer makt i frågan så ställer det krav på företag att uppfylla dem. Ett tydligt exempel på detta är rätten att bli bortglömd. För att fullt ut möta detta krav så innebär det att företag fått ta ställning till vad man gör med sina säkerhetskopior. Dessa är utmanande eftersom syftet med dem är att vara intakta kopior av information, och inte avsedda för att redigeras. De tekniska metoder som finns föreslagna är oftast svåra att avgöra huruvida de tillåter full efterlevnad. I denna studie har fyra svenska företag intervjuats, där de fått berätta om hur de hanterat omställningen från Personuppgiftslagen till GDPR, hur deras rutiner ser ut och hur det i praktiken har fungerat att möta kraven i och med rätten att bli bortglömd när det kommer till deras säkerhetskopior. / GDPR and its entry to the European market in the year of 2018 was a major point of discussion for companies which to some extent handles personal data. Now that private persons have access to more power in the area, more demands are put on companies to comply. A clear example of this is the right to be forgotten. To fully comply with these demands, companies have had to consider what to do with their backups. These are challenging, as the purpose for them is to be intact copies of information, and not intended for editing. The technical measures that are proposed are most often difficult to determine whether they allow for full compliance. In this study, four Swedish companies are interviewed, where they have told about how they have handled the transition from Personuppgiftslagen to GDPR, what their routines look like, and how their compliance in practice has worked out with the right to be forgotten considering their backups.

No description available.

Den här uppsatsens fokus ligger på lagstiftningen och hanteringen av sekretessbelagd information om enskilda personer gällande hälsa och sociala förhållanden. Att tolka lagar är inte lätt och vilket ansvar vilar på arkiven kring utlämnande av sådana handlingar. Med studien vill jag få fram hur arkiven praktiskt arbetar med detta för att få fram ett underlag om hur man kan tänka kring hanteringen vid utlämnande av sådana uppgifter. Appraisalmetoden som använts och sekretessen påverkar vad som finns tillgängligt från arkiven. Urvalet av det som bevaras av handlingar speciellt rörande barn som har kommit i kontakt med Socialstyrelsen har kritiserats då det framkommit att dessa har gallrats för mycket utifrån de förfrågningar som kommit till arkiven om utlämnande av dessa då de inte funnits. För att få fram detta har jag använt mig av två metoder där det ena är litteraturstudier och den andra är intervjuer av två arkivinstitutioner som har hand om sådana handlingar, ett kommunarkiv och ett landstingsarkiv. Resultatet av studien har blivit ett underlag till en vägledning utifrån rådande lagstiftning där hanteringen och frågor som kan vara bra att ha med sig för att kunna avgöra om en handling kan lämnas ut eller inte. Det har också kommit fram att sekretesstiden kan ha blivit för kort i Sverige med sina 70 år jämfört med till exempel Norge och Kanada som har 80 år och mer beroende på handlingstypen. Detta utifrån att vi lever längre än tidigare och lagen borde anpassas efter det.

No description available.

No description available.

The emergence of β-lactamase-mediated antibiotic resistance is one of the biggest threats in modern times. Combined with the discovery void of new forms of antibiotics, this sets the course toward a future where the efficacy of present-day health care will be jeopardized. To hinder the spread of β-lactamase-mediated antibiotic resistance, the development of the drug class β-lactamase inhibitors has been prioritized. The foremost candidate for development of this drug class, that has wide-spectrum inhibition of β-lactamases, is the clinically available avibactam of the diazabicyclooctane-scaffold (i.e., DBO-scaffold). However, the clinical applications of this inhibitor have been limited against one of the more rapidly spreading β-lactamases; OXA-48. In order to bolster the drug development of β-lactamase inhibitors of the DBO-scaffold, with good inhibitory activity toward OXA-48, DBO-ligands with different structure elements were analyzed for stability of the Michaelis Complex in the OXA-48 binding site using molecular dynamic simulations. The results indicate that elongation of the chain to the anionic group of the ligand combined with the addition of a methyl group to the DBO-ring was stabilizing for the productive position between the backbone hydrogens of Y211 and S70. The binding affinity was also estimated using the Linear Interaction Energy method, and an offset parameter of γ ≈ -19 kcal/mol was found and could represent the entropic differences of a flexible ligand-protein system. The results of this study may also indicate that the ligand stability of the Michaelis Complex is of minor consequence to the inhibition mechanism as a whole compared to the reaction rate.

No description available.