The real estate market is one of the biggest factors in one country's economic development. The recent years have included a pandemic known as the corona pandemic as well as a war in Europe between Russia and Ukraine. This study is targeted to contribute to a higher understanding about peoples living preferences on the Swedish real estate market and how they could have been affected by the development on the Swedish real estate market in the recent four years during the changing times in society. The study has used a qualitative method, also using semi-structured interviews to collect empirical material. The findings were that during the pandemic the demand increased, consequently leading to a higher equilibrium price on the market, the demand came from a change in the preferences where people prioritized their living situations higher due to spending more time at home since working took place at home. The preference was wanting bigger houses and apartments, as well as bigger spaces inside and outside. The war between Russia and Ukraine resulted in a decrease in the demand on the real estate market due to rising interest rates and high energy prices. This leads to living preferences where people want smaller and cheaper houses and apartments, as well as energy efficient solutions. The study also investigated the differences in living preferences between different age groups and life cycles during the period and the findings were that younger people want a more unique apartment with charming attributes, close to the city center, whereas the older generations prioritize the practical aspects. / Bostadsmarknaden är en av de största faktorerna som påverkar länders ekonomiska utveckling. De senaste åren har inneburit en pandemi som är känd som coronapandemin, samt ett krig i Europa mellan Ryssland och Ukraina. Den här studien fokuserar på att bidra med en ökad förståelse över hur människors boendepreferenser kan ha påverkats av samhällsförändringar de senaste fyra åren. Studien använder en kvalitativ metod, samt semistrukturerade intervjuer för att hämta empiriskt material. Resultatet var att under coronapandemin ökade efterfrågan, vilket ledde till ett högre jämviktspris på bostadsmarknaden, efterfrågan kom från en ändring i boendepreferenserna där människor prioriterade deras boende högre eftersom de spenderade mer tid i hemmet på grund av distansarbete. Boendepreferenserna var att man ville ha större hus och lägenheter, samt större ytor både inomhus och utomhus. Kriget mellan Ryssland och Ukraina resulterade i en minskning av efterfrågan på bostadsmarknaden eftersom räntan ökade och energipriserna ökade. Det innebar att boendepreferenserna var att människor ville ha mindre och billigare hus och lägenheter, samt energieffektiva lösningar. Den här studien undersöker också skillnaden mellan boendepreferenser mellan åldersgrupper och livscykler under perioden och resultatet var att yngre människor vill ha mer unika lägenheter med charmiga attribut, gärna nära stadskärnan, samtidigt som den äldre generationen prioriterar de praktiska aspekterna.

Sverige har under Covid-19 pandemin upplevt stora prisökning på bostadsrätter. Detta har skett till följd av förändring i vårt boende, då många har arbetat hemifrån och haft sina sociala liv förändrat av restriktionerna. därmed har folk spenderat mer tid hemma och samtidigt haft mer av sin budget att spendera på boende. Samt så har under denna period amorteringskravet slopats medans reporäntan varit vid noll.  Under dessa omständigheter har de faktorer som bestämmer värdet på våra bostäder förändrats. Denna studie menar att besvara dessa frågan om hur faktorerna för bostadspris har förändrats under pandemin, och vad det kan leda till i framtiden. Detta ska ske genom att intervjua mäklare om vad det har observerat och tror kommer hända framöver. I studien har intervjuerna analyserats och jämförts. Det kommer fram mixade åsikter och anmärkningar från mäklare. Efter att filtrerat bort det som kan vara lokala fenomen kan den troliga slutsatsen och prognosen för framtiden presenteras.  Arbetet kommer fram till att vi troligen kommer bevitta en avsäljning av bostadsrätter köpta under pandemin, då det var köpta med skenet av stora budgetar och låga avbetalningar. Dock kommer antagligen efterfrågan av större bostäder utanför Stockholms innerstad fortsätta att vara aktuellt för barnfamiljer. Då detta har varit mycket positivt i koppling till arbete på distans, som antagligen kommer fortsätta i större utsträckning i mixad form. Detta kan leda till bredare nyproduktion av större bostadsrätter i småstäder runt om Stockholms län. Samt kan även designen på lägenheterna komma att förändras då det blivit mer attraktivt med arbetsrum. / Sweden have during the Covid-19 pandemic experienced large increases in condominium prices. This has happened as a result of the change in our housing, as many have worked from home and had their social lives changed by the restrictions. Thus people have spent more time at home and at the same time had more of their budget to spend on living arrangements. During this period, the amortization requirement has been temporarily abolished while the repo rate has been around zero. During these circumstances, the factors that determine the value of our properties have changed. This study aims to answer the questions about how the factors of housing prices have changed during the pandemic, and what it may lead to in the future. This will be done by interviewing brokers about what they have observed and believe will happen in the future. In the study, the interviews were analyzed and compared. There are mixed opinions and remarks. After filtering out what may be local phenomena, a probable conclusion and forecast for the future can be presented. The work comes to the conclusion that we will probably witness a sale of condominiums bought during the pandemic, as it was bought with the temporarily larger budgets and low installments. However, the demand for larger homes outside Stockholm's inner city will probably continue to be relevant for families with children. As this has been very positive in connection with distance work, which will probably continue to a greater extent in mixed form. This can lead to broader new production of larger condominiums in small towns around Stockholm County. And the design of the apartments may also change as it becomes more attractive for workrooms.

Den här uppsatsen avhandlar ”populariteten” hos de vanliga hyresbostäder i Uppsalahems ägo per 2010-12-31 som förmedlades med kontraktsformen tillsvidarekontrakt under de fem åren 2006 till och med 2010. De ”popularitetsmätningar” som utförts inom ramarna för uppsatsens undersökning, baseras på ett faktiskt aktivt agerande, i aggregerad form, av de aktivt bostadssökande individerna i bolagets bostadskö under perioden, i förhållande till ovan nämnda bostäder. Den för författaren initialt tillgängliga variabeln avseende det undersökta agerandet är antalet intresseanmälningar, alltså intressefrekvensen, för var och en av de vanliga hyresbostäder som under perioden utbjudits för förmedling, enligt normalt förfarande, via Uppsalahems ordinarie publiceringskanal på bolagets webbplats. Ingen direkt redovisning av dessa intressefrekvenser sker dock. Istället fokuseras den relativa intressefördelningen samt den inverkan på bostädernas ”popularitet” som tycks ha följt av dessas egenskaper. Den relativa intressefördelningen redovisas utifrån de förmedlade bostädernas klasstillhörighet för var och en av dessa egenskapsvariabler, medan graden av inverkan undersöks för varje egenskap med kontroll för de övriga. Egenskapernas absoluta bakomliggande variabelvärden var antingen direkt eller indirekt observerbara för de bostadssökande då dessa gjorde intresseanmälningarna. De aktuella egenskaperna valdes på basis av att de enligt författaren är jämförbara, kvantifierbara och i någon mening möjliga att ha en objektiv uppfattning om. De klassindelade egenskapsvariablerna utgör undersökningens oberoende variabler, det vill säga de som ska förklara variationerna i utfall i undersökningens beroende variabel; relativ intressefördelning/”popularitet”. Egenskapsvariablerna speglar bostädernas klassindelade avstånd till innerstaden, grund- och relativhyra, storlek samt typ. Klasstillhörigheterna för de förmedlade bostäderna är i sin tur härledda utifrån varje bostads förhållande, för egenskapsvariablerna, till preciserade bakomliggande bostadsbestånd. Dessa utgörs av ett sammanlagt bestånd innehållande bolagets bostäder, som i sin tur består av fem underliggande (typ-)delbestånd om 1-5 rum, utifrån bostädernas rumsantal exklusive kök. På ovan beskrivna sätt används alltså de förmedlade bostädernas relativa förhållande till bolagets övriga bostäder inom respektive typbestånd för att tillskriva dem dess egenskaper. Även förmedlingarna delas in i sex kategorier; en för samtliga förmedlingar och fem kategorier efter bostadstyp, utifrån medianantalet intresseanmälningar för varje enskild kategori, dels för att varje kategori då får en ”populär” och en ”mindre populär” hälft, och dels utifrån tanken att skillnader i ”populariteten” mellan de olika förmedlingskategorierna är intressanta att utröna.Utifrån upplägget visas, i författarens mening, på åtminstone någon dimension av dessa bostäders ”popularitet” i de bostadssökandes ögon, och hur dessas ”popularitet” skiljde sig åt.De mer centrala resultaten av undersökningen är, för det första, att bostäder med färre antal rum i större utsträckning var ”populära”. Undersökningen av egenskapernas inverkan visar överlag på en betydande sådan ifrån främst variablerna avstånd till innerstaden respektive grundhyra, då de andra egenskaperna kontrolleras för. Övriga variablers påvisade inverkan överskuggas dock närmast av den mycket stora inverkan på sannolikheten att en förmedlad bostad var ”populär” vilken uppvisas beroende på dennas avstånd till innerstaden. Utifrån resultaten för samtliga förmedlingar skulle en i alla avseenden ”populär” bostad ha få rum, ligga nära innerstaden, ha en låg grundhyra och medellåg relativhyra samt en liten boyta.