Den här studien behandlar hur de äldre småhusägarna i Ingelstad ser på sitt framtida boende. En ökande andel äldre i samhället som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörlig bostadsmarknad som har svårt att tillgodose den yngre generationens efterfrågan på bostäder. Syftet med studien var att undersöka hur småhusägare i åldern 55-70 år i Ingelstad skulle vilja bo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i så fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden. Metoden som använts är en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet ifrån studien visade att 2/3 av de äldre småhusägarna i Ingelstad vill bo kvar i sina bostäder den närmaste tioårsperioden. Vidare visade resultatet att det i framtiden finns ett intresse för nyproduktion ibland de som vill bo kvar i Ingelstad. Resultatet visade även att det finns en framtida efterfrågan på centralt belägna bostäder i Växjö. För kommunen innebär det att det finns förutsättningar för att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden i Ingelstad genom att producera fler bostäder.

<p>Den här studien behandlar hur de äldre småhusägarna i Ingelstad ser på sitt framtida boende. En ökande andel äldre i samhället som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörlig</p><p>bostadsmarknad som har svårt att tillgodose den yngre generationens efterfrågan på bostäder. Syftet med studien var att undersöka hur småhusägare i åldern 55-70 år i Ingelstad skulle vilja</p><p>bo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i så fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden. Metoden som använts är en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet ifrån studien visade att 2/3 av de äldre småhusägarna i Ingelstad vill bo kvar i sina bostäder den närmaste tioårsperioden. Vidare visade resultatet att det i</p><p>framtiden finns ett intresse för nyproduktion ibland de som vill bo kvar i Ingelstad. Resultatet visade även att det finns en framtida efterfrågan på centralt belägna bostäder i Växjö. För</p><p>kommunen innebär det att det finns förutsättningar för att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden i Ingelstad genom att producera fler bostäder.</p>

Förtätning är idag en vanligt förekommande princip om den rumsliga organiseringen inom den fysiska planeringen, inte minst inom översiktsplaneringen. Det finns dock en debatt om förtätning som inte är särskilt positiv inställd till den principen. Undersökningar av ungas boendepreferenser samt ökningen av småhuspriserna antyder tillsammans att förtätning och den täta staden inte nödvändigtvis är det som medborgarna främst efterfrågar. Gällande denna diskrepans mellan vad för samhällen som planeras och vad som tenderar att efterfrågas, är vidhållandet till förtätning som princip om den rumsliga organiseringen ett uttryck för en förtätningsdoktrin eller ett stigberoende?    Detta arbete syftade till att undersöka hur svenska kommuner förhåller sig till förtätning, medborgarnas boendepreferenser och marknaden i översiktsplaneringen. Undersökningens teori utgjordes av stigberoende och planeringsdoktriner utgjorde undersökningens centrala begrepp. Undersökningen utformades som en fallstudie där Linköping kommun, Malmö stad och Sundsvall kommun utgjorde fallen. Dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer var undersökningens datainsamlingsmetoder och kvalitativ innehållsanalys var dess analysmetod. Empirin i undersökningen utgjordes av respektive kommuns aktuella översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram samt intervjuer med översiktsplanerare från respektive kommun.    Undersökningen visade att det varken gick att påstå att det finns förtätningsdoktriner eller stigberoende i de tre kommunerna, alla kriterier uppfylldes inte. Det fanns dock tendenser till stigberoende i Linköping kommun och Malmö stad.  Undersökningen visade ytterligare att även om kommunerna hade positiva förhållningssätt till förtätning som princip, uppmärksammade två kommuner utmaningar kring principen. Det fanns även en tveksamhet bland två kommuner gällande huruvida förtätning alltid är den bästa principen. Kommunerna hade ambitioner att möta medborgarnas preferenser men hade av olika skäl svårt att möta dessa. Informanterna från kommunerna hade inlyssnande förhållningssätt till medborgarnas preferenser men de hade samtidigt svårt att beskriva vad medborgarna efterfrågar. Kommunerna förhöll sig inte direkt till marknaden och bostadspriserna. Det fanns dock en medvetenhet om prisläget, även om dess del översiktsplaneringen inte var särskilt framträdande. En bristande koppling mellan bostadsförsörjningsprogrammen och översiktsplaneringen tenderade att finnas,  följande kunde tolkas bidra till de svårigheter kommunerna hade gällande sina ambitioner att möta medborgarnas efterfrågan och behov.

No description available.

No description available.

Housing preferences are unique to each individual. Nevertheless, there are certain similarities between the residential needs within the same demographic groups. This research will focus on the students’ housing preferences. The aim is to understand the factors affecting the decision-making process regarding the choice of housing by students in Lublin, Poland. The findings provide guidelines for the future student housing (re)development in the local area. The theoretical concepts used are The Theory of Basic Human Values and The Means-End Chain Theory. They assume that when making decision, the consumer is affected by his/her core values. The research strategy uses qualitative approach. It consists of both primary and secondary data. The first includes conducting interviews with 15 students. The second is based on the literature review and the official documents available at the official local government’s website. The limitations of the research are the bias of authors’ interpretation and exclusion of the students attending smaller, private universities, which may give an inadequate picture for the generalisation of the population. The findings are that the location, finance, privacy continue to be the key determinants in students’ housing choices. Moreover, students value the ability to personalise their rooms and having no noise distractions. They are also attracted to the attributes that improve their sleeping quality. The new generations of students value happiness and have high expectations. Thus, people responsible for the future (re)developments should keep those in mind, when designing the accommodation for students. The implications and guidelines are at the end of each section of data analysis. / Bostadspreferenser är unika för varje individ. Dock, finns det vissa likheter i bostadsbehov inom samma demografiska grupper. Denna studie fokuserar på studenternas boendepreferenser. Syftet är att förstå de faktorer som påverkar beslutsprocessen kring val av bostad för studenter i Lublin, Polen. Resultaten ger ett förslag till framtidsutvecklingen för studentboende i lokalområdet. De teoretiska begreppen som används är Theorin av grundläggande mänskliga värderingar och The Means-End Värdekedja. De innebär att när beslut fattas då påverkas konsumenten av sina grundläggande värden. Forskningsstrategin är baserad på kvalitativ metodologi. Den använder både primär och sekundär data. Den första inkluderar intervjuer med 15 studenter. Den andra baseras på litteraturöversikten och de officiella dokumenten som finns på den offentliga kommunens hemsida. Forskningsbegränsningarna här bias som kommer ifrån författarnas tolkning och resultatet är begränsat med syn på eleverna som går på privata universitet, vilket kan ge inte tillräcklig bild för generaliseringen från den statistiska populationen. Slutsatser är att lokaliseringen, finansieringen och integriteten fortsätter att vara de viktigaste determinanterna i studenternas bostadsval. Dessutom värderar eleverna förmågan att anpassa sina rum på individnivå och inte ha bullerstörningar. De lockas också till de attributen som förbättrar deras sömnkvalitet. De nya studentgenerationerna uppskattar lyckan och har höga förväntningar. Således bör personer som är ansvariga för framtidsutvecklingen tillämpa dem när de utveckla studentboende. Slutsatser och förslaget på de nya riktlinjerna finns i slutet av varje dataanalyskapitel.

For the last decades, numerous researchers have studied housing preferences of populations. However, very few researchers put highlight on young adults in Sweden and their housing preference. From a Swedish perspective, it is worthwhile to investigate housing preferences of young adults as the populationof young adults is consistently growing and their roles as dynamic consumers are crucial in the housing market. This thesis aims to examine housing preference of young adults aged 18 to 30 in largest cities in Sweden by comparison to older age groups. By identifying housing attributes highly valuedby the young adults, the research shall provide guideline to practitioners withfuture housing development to attract the young generation. The research is a quantitative study with application of a survey method. Analytic hierarchy process (AHP) method forms a foundation of thequestionnaire design, enabling to observe young adults’ trade-off decisionsamong multiple housing attributes. Total 767 responses are collected and the responses with valid consistency ratio (CR) are selectively used in the analysis.The result demonstrates that young adults have high preference for ‘low price’,‘proximity to public transportation’, ‘balcony’, ‘feeling of safety’ and ‘proximity to work or school’ in a housing decision. On the contrary, they show little interest in ‘neighborhood environment’ and ‘sustainable aspects’ of an apartment in general. In comparison with older age groups, young adults have higher preference for the proximity of an apartment and having a dishwasher;yet their preferences for ‘cleanliness’, ‘green space’ and ‘separate kitchen’ of adwelling are lower than the older generation. The practitioners shall keep these findings in mind when planning and designing apartments for the young consumers. / De senaste decennierna har åtskilliga forskare undersökt boendepreferenser hos befolkningen i ett flertal olika länder. Trots detta finns det väldigt fåforsknings-rapporter som sätter fokus på unga vuxna i Sverige och derasboendepreferenser. Ur ett svenskt perspektiv är det viktigt att undersökaboendepreferenserna för denna folkgrupp. Detta eftersom unga vuxnas befolkningen konstant växer och deras dynamiska roll som konsumenter är livsviktiga för bostadsmarknaden. Denna rapport siktar på att, genomjämförelse med äldre åldersgrupper, undersöka boendepreferenser hos unga vuxna mellan 18 och 30 som bor i Sveriges största städer. Genom att identifierade egenskaper som är högt värderade av de unga vuxna, ämnar forskningen attge riktlinjer till framtida bostadsutveckling för att attrahera den unga generationen. Denna studie är av typen kvantitativ forskning, med surveyundersökning som vetenskaplig metod. Den metod som utformningen av frågeformulären bygger på är analytic hierarchy process (AHP). Metoden används för att observera unga vuxnas avvägning kring många olika boendeegenskaper. Totalt är 767 svarinsamlade varav de svar som har en giltig consistency ratio används i analysen.Resultatet visar att unga vuxna starkt föredrar egenskaper som ‘lågt pris’,‘närhet till kollektivtrafik’, ‘balkong’, ‘säkerhetskänsla’ och ‘närhet till skola eller jobb”. Vidare visar undersökningen att egenskaper som ”grannskapsmiljö”och ”hållbarhetsaspekter” generellt inte prioriteras högt. Vid jämförelse medäldre åldersgrupper har unga vuxna större intresse av lägenhetens läge samt ifall lägenheten har diskmaskin. Unga vuxnas preferenser för ‘renhet’, ‘grönaytor’ och ‘separat kök’ är däremot lägre än preferenserna kring sammaegenskaper hos de äldre generationerna. Bostadsutvecklare borde väga in dessa upptäckter vid planering och design av lägenheter för unga konsumenter.

Syftet med denna studie är att kontextualisera gentrifiering begreppet i tre områden iStockholm. Att tillämpa gentrifiering begreppet och förstå vilka parametrar som är avbetydelse i dessa områden. Metoden har bestått av en litteratur och dokumentstudie för attundersöka tidigare forskning kring gentrifieringsoch bostadspolitik. För att förstå bakgrundenoch orsakerna till gentrifieringsprocessen och hur gentrifiering kommer till uttryck idag. Detär en kvalitativ fallstudie av tre utvalda områden i Stockholm. Inom ramen av fallstudienutfördes en analys av dokument, statistik och tidningsartiklar. Vidare genomfördes en intervjumed områdesstrategen för Östra Söderort.Resultatet redovisar den historiska stadsutvecklingen av dessa områden och dess värdefullakulturhistoriska byggnader och arkitektur. Det redovisar statistik som ger en övergripandeförståelse av områdena och i resultatet redogörs det angående förändringar i bostadspriser ochombildningsprocesser.Slutsatserna i denna studie redogörs av identifierade värden som är viktiga i engentrifieringsprocess. Kvaliteter som främjar gentrifiering. De identifierade värden utgår frånindividers boendepreferenser samt värden som identifierats i områdena av litteraturen. Detfinns universella värden som tillgång till en fungerande kollektivtrafik och dess geografiskaläge. Grönska är ett universellt värde och uppfattas som viktigt och attraktivt. Småskalighetenav bebyggelse är av betydelse då det bidrar till autenticitet och identitet. Arkitektur är av storvikt och vilken tidsperiod det är byggt, då den besitter ett kulturellt och socialt värde. Studienvisar att större lägenheter till ett förmånligt pris har främjat gentrifiering. Ägandet av bostäderär av betydelse i en marknadsstyrd bostadsmarknad. I gentrifieringsprocessen omvandlashyresbostäder till bostadsrätter vilket medför att har råd att bo kvar och att en annan klass harmöjlighet att ta över. / The purpose of this study is to contextualize the concept of gentrification in three areas inStockholm. To apply the gentrification concept and understand what parameters are ofimportance in these areas. The method has consisted of a literature and document study toexamine previous research on gentrification and housing policy. To understand the backgroundand the reasons for the gentrification process and how gentrification is expressed today. Theis a qualitative case study of three selected areas in Stockholm. Within the framework of the case studyanalysis of documents, statistics, and newspaper articles was performed. An interview was also conductedwith the area strategist for Östra Söderort.The results report the historical urban development of these areas and their valuablecultural-historical buildings and architecture. It reports statistics that provide an overallunderstanding of the areas and the result it is reported regarding changes in housing prices andtransformation processes.The conclusions of this study are presented by identifying values ​​that are important in agentrification process. Qualities that promote gentrification. The specified values ​​are based onindividuals' housing preferences as well as values ​​determined in the areas of the literature. Thenthere are universal values ​​such as access to a functioning public transport and its geographicallocation. Greenery is a universal value and is perceived as necessary and attractive. The small scaleof buildings is important as it contributes to authenticity and identity. Architecture is a greatweight and what period it is built, as it possesses a cultural and social value. The studyshows that larger apartments at a favorable price have promoted gentrification. Homeownershipis important in a market-driven housing market. The gentrification process is transformedrental housing into condominiums, which means that you can afford to stay and that another class hasan opportunity to take over.

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin påverkat människors boendepreferenser, vilka effekter det fått på intresset för att bo på landsbygden och om trenden för en ny grön våg uppstått, likt den på 1970-talet. Detta för att erhålla ett bredare perspektiv på hur pandemin påverkat samhället, med utgångspunkt i betydelsen av hemmets egenskaper och närmiljö. Studien besvarar följande frågor: ● Hur har boendepreferenserna i Värmland förändrats under coronapandemin? ● Har coronapandemin blivit ett startskott för en ny utflyttningstrend till landsbygden, likt den gröna vågen som inträffade under 1970-talet? Studien grundar sig primärt i en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning riktad till urvalsgruppen Värmlandsbor över 18 år, för att undersöka frågeställningarna. Den bygger dessutom på en sekundäranalys av kommentarer till P4 Värmland Sveriges Radios Facebookinlägg om varför folk väljer att bo kvar på glesbygden. Perioden som studerats har avgränsats till åren 2020 och 2021. Utifrån studiens presenterade litteraturbakgrund visar analysen av det empiriska materialet påökad attraktivitet för landsbygden och mindre orter. Större boyta har efterfrågats i högre grad under pandemiåren än tidigare. Även betydelsen av närhet till natur- och grönområden samt tillgång till trädgård, uteplats eller balkong har ökat betydligt under coronapandemin, jämfört med innan. Samtidigt har viljan att bo citynära sjunkit. Under 1970-talets gröna våg var politiken det främsta motivet till utflyttning till landsbygden. Idag är det snarare längtan till naturen och lugnet som ligger bakom, men också att flytta närmare familj och vänner som redan bor där. Dessutom har intresset för odling ökat under pandemin, vilket delvis lockar till ett liv på landsbygden. Det finns även en trygghetsfaktor i att odla sin egen mat och vara självförsörjande i osäkra tider, såsom under coronapandemin. Övergången till distansarbete har för många gjort det möjligt att ta steget att flytta till landsbygden, eftersom arbetsplatsen inte längre kräver fysisk närvaro i samma utsträckning som innan pandemin. Det har dessutom visat sig att majoriteten vill fortsätta arbeta hemifrån i viss mån i även i framtiden. Det är dock för tidigt att säga om trenden kommer bestå. / The purpose of this study is to investigate how the corona pandemic has affected people's housing preferences, how it has affected the interest in living in rural areas and whether the trend for a new green wave has emerged, similar to the one that occurred in the 1970s. This to obtain a broader perspective on how the pandemic has affected society, based on the valuation of different characteristics of homes and their local environment. This study has answered the following questions: ● How housing preferences in Värmland have changed during the corona pandemic? ● Has the corona pandemic become the starting point for a new emigration trend to rural areas, like the green wave that occurred in the 1970s? The study is primarily based on a quantitative method in the form of an internet-based survey aimed at the selection group of residents in Värmland over the age of 18, to investigate the research questions. The study is also based on a secondary analysis of comments to a Facebook post published by the Swedish radio channel P4 Värmland Sveriges Radio about why people choose to stay in rural areas. The examined period has been limited to the years 2020 and 2021. Based on what is presented in the literature background, the analysis of the empirical material shows increased attractiveness for rural areas and smaller towns. Larger living space has been in greater demand during the pandemic years than before. The importance of closeness to nature and green areas as well as access to garden, patio or balcony increased significantly during the corona pandemic, compared with before. At the same time, the desire to live close to a city has declined. During the green wave of the 1970s, political motives were the main reason for moving to rural areas. Today, it is rather the longing for nature and tranquillity that lies behind the decision, but also to move closer to family and friends who already live there. Moreover, the interest in cultivation has increased during the pandemic, which in part attracts people to the countryside. In addition, there is a security factor in growing your own food and being selfsufficient during uncertain times, such as during the corona pandemic. The transition to teleworking has made it easier for people to take the step of moving to rural areas, as many workplaces no longer require physical presence to the same extent as before the pandemic. Besides, the majority want to continue working from home to some extent in the future as well. However, it is too early to say whether the trend will continue.

This study aims to investigate how people's housing preferences changed during the Corona Pandemic. To achieve the purpose of the study, three questions have been formulated: Have housing preferences changed for people during the pandemic in Northeast Scania? How did real estate agents experience the housing market and their customers' housing preferences? Did the pandemic cause greater concern for young adults on the housing market? To answer these questions, a qualitative method has been used in the form of semi-structured interviews with both customers and real estate agents in Northeast Scania. The results of the study shows that people's housing preferences did change during the pandemic, where a larger living space was considered the most desirable. The real estate agents shared this view and saw a trend toward the interest of moving out of the city. Finally, the results of the study showed that young first-time buyers did not find it more difficult to enter the housing market than usual, but their feelings about working from home and involuntary isolation were affected to almost the same extent as ordinary people during the pandemic. / Denna studie syftar till att undersöka hur människors boendepreferenser förändrades under Corona-pandemin. För att uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: Har boendepreferenser förändrats för människor under pandemin i nordöstra Skåne? Hur upplevde fastighetsmäklare bostadsmarknaden och deras kunders bostadspreferenser? Har pandemin orsakat större bekymmer för unga vuxna på bostadsmarknaden? För att besvara dessa frågor har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med både kunder och fastighetsmäklare i nordöstra Skåne. Resultaten av studien visar att människors boendepreferenser förändrades under pandemin, där ett större bostadsutrymme ansågs vara det mest önskvärda. Fastighetsmäklarna delade denna uppfattning och såg en trend mot intresset att flytta ut ur staden. Slutligen visade studiens resultat att förstagångsköpare inte hade svårare att ta sig in på bostadsmarknaden än vanligt, men deras känslor kring att arbeta hemifrån och ofrivillig isolering påverkades i nästan samma utsträckning som gemene man under pandemin.