Spelling suggestions: "subject:"bostadspolitik"" "subject:"bostadspolitisk""
21 |
Drömmen om det egna huset : från bostadsförsörjning till livsprojekt /Almqvist, Annika, January 2004 (has links)
Diss. Uppsala : Univ., 2004.
|
22 |
EU, hyresmarknaden och nya allbolagen : Strategi och förändring i ett korporativt systemElisson, Fredrik January 2016 (has links)
No description available.
|
23 |
Analys av bruksvärdessystemet : En undersökning i UppsalaGelotte, Elisabet January 2019 (has links)
Det svenska hyressättningssystemet, bruksvärdessystemet, har under flera år varit föremål för kritik. Detta till följd av en påtaglig bostadsbrist i storstadsregionerna, som främst tagit sig uttryck i form av brist på hyresrättsbostäder i allmänhet och billiga sådana i synnerhet. Enligt vissa har denna bostadsbrist kunnat kopplas till bruksvärdessystemet och dess effekter på hyresnivåerna. Denna studie syftade därför till att undersöka bruksvärdessystemets eventuella påverkan på det svenska hyresrättsbeståndet idag med utgångspunkt i Uppsala, en svensk storstad där bostadsbrist och brist på hyresrättsbostäder förekommer. Vidare syftade studien till att utreda hur och om bruksvärdessystemet kan anses ha någon påverkan på investeringsviljan när det kommer till att producera nya hyresrättsbostäder. De frågeställningar som studien grundade sig på var gällande hur hyressättning enligt bruksvärdessystemet påverkat dagens bestånd av hyresrätter i Uppsala, hur byggherrars och fastighetsägares investeringsvilja ser ut när det kommer till byggandet av nya hyresrätter i Uppsala samt vilka tänkbara alternativ till bruksvärdessystemet eller övriga åtgärder som finns för att öka investeringsviljan. Frågeställningarna besvarades med hjälp av intervjuer och en litteraturstudie. Av resultatet i studien kunde främst konstateras att det inte råder några entydiga meningar kring om eller hur bruksvärdessystemet bör förändras, vara kvar eller bytas ut helt. Bruksvärdessystemet tycks förvisso ha haft en negativ påverkan på hyresrättsbeståndet och hyresmarknaden, bland annat genom att ha bidragit till att en stor del av hyresrättsbeståndet ombildats till bostadsrätter, men det fyller även en viktig funktion när det kommer till hyresgästers trygghet och besittningsskydd. Trots att meningarna kring bruksvärdessystemets fortlevnad går isär framkom av resultatet i studien att det inte räcker med att enbart förändra hyressättningssystemet för att lösa problemen med bostadsbrist, utan det tycks krävas åtgärder och förändringar på bostadsmarknaden i stort och även inom den förda bostadspolitiken. Resultatet i studien talade även för att en stor del av lösningen kring bostadsbristen bör grunda sig på att staten tar ett större ansvar när det kommer till att producera bostäder till den del av marknaden som inte har möjlighet att betala för sin bostad.
|
24 |
Försäljning av kommunal allmännytta : är en viktig del av välfärdspolitiken på väg att försvinna?Bolinder, Anna January 2009 (has links)
No description available.
|
25 |
Ägande som medicin mot utanförskap? : Beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitikKlasson, Hilde January 2007 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker också hur KD motiverar omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som ett led i att bryta utanförskapet.</p><p>Min slutsats är att KD betonar ägandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD står också för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krävs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skäl.</p><p>KD för fram att det är viktigt att värna om hyresrätten av framförallt bostadssociala skäl och betonar samtidigt att det måste gå att kombinera med en utförsäljning av hyresrätter inom allmännyttan för att kunna öka individens möjligheter att äga sin bostad.</p><p>Statens del i bostadspolitiken ska begränsas till att garantera långsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahålla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lånegarantier för individer och hushåll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat säga att KD förespråkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag.</p><p>Den bostadspolitiska översikten pekar på svårigheten med just detta; att på en och samma gång ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgår det att ägandet av bostaden och omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt på detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplåtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mängd andra saker, där frågan om arbete, sysselsättning är viktiga inslag för att bryta utanförskapet. Vidare ger översikten en klar bild av att Sverige rent allmänt är på väg att lämna den generella bostadspolitiken mot en mer selektiv sådan. Det innebär i sig att det som varit en av de bärande delarna i den svenska välfärdsmodellen är på väg att raseras. I detta är KD delaktig genom de bostadspolitiska idéer man för fram. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter är ett tecken, motviljan mot allmännyttans hyresreglerande roll en annan.</p><p>KD har ett relativt tydligt inslag av välgörenhetstänkande i sin bostadspolitik och man poängterar de selektiva inslagen man vill införa i förhållande till den politik som råder idag. Vad som inte framgår av det politiska materialet, men väl av det som framkommer i den bostadspolitiska översikten är att det under framförallt 1990-talet har varit den dåvarande borgerliga regeringen som format den politik som sedan verkställs av socialdemokrater. Motivet att bryta utanförskapet genom omvandling av hyresrätter till bostadsrätter verkar vara sekundärt, men i den politiska retoriken lyfts det fram som det primära. I stället menar jag att det handlar om att KD vill minska statens inblandning i bostadspolitiken och syftet är att reducera statens och kommunernas inblandning på bostadsmarknaden så mycket som möjligt.</p><p>Jag menar också att KD:s politiska retorik med betoning på människovärde, etik och moral förvillar och bakom detta döljer sig en vilja att reducera den svenska välfärdsmodellen sådan den sett ut de senaste decennierna. Att angripa bostadspolitiken är ett grundskott som får långt vidare konsekvenser än utförsäljningen av allmännyttan.</p><p>Jag menar att utanförskapets uppkomst ser ut att hänga samman med huruvida bostadspolitiken är dualistisk, liberal och selektiv eller enhetlig, socialdemokratisk och generell. I det förstnämnda finns en större grogrund för utanförskap och möjligheterna att förändra och bryta det är små. Därför ser jag inte att en omvandling mot bostadsrätter har någon större effekt på att bryta utanförskapet så länge bostadspolitiken följer den nu inslagna vägen. Jag menar att både diagnosen och behandlingen mot hur utanförskap uppkommer och hur det bryts, som Kristdemokraterna framställer det, är i grunden felaktigt.</p>
|
26 |
Ägande som medicin mot utanförskap? : Beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitikKlasson, Hilde January 2007 (has links)
Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker också hur KD motiverar omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som ett led i att bryta utanförskapet. Min slutsats är att KD betonar ägandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD står också för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krävs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skäl. KD för fram att det är viktigt att värna om hyresrätten av framförallt bostadssociala skäl och betonar samtidigt att det måste gå att kombinera med en utförsäljning av hyresrätter inom allmännyttan för att kunna öka individens möjligheter att äga sin bostad. Statens del i bostadspolitiken ska begränsas till att garantera långsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahålla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lånegarantier för individer och hushåll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat säga att KD förespråkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag. Den bostadspolitiska översikten pekar på svårigheten med just detta; att på en och samma gång ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgår det att ägandet av bostaden och omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt på detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplåtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mängd andra saker, där frågan om arbete, sysselsättning är viktiga inslag för att bryta utanförskapet. Vidare ger översikten en klar bild av att Sverige rent allmänt är på väg att lämna den generella bostadspolitiken mot en mer selektiv sådan. Det innebär i sig att det som varit en av de bärande delarna i den svenska välfärdsmodellen är på väg att raseras. I detta är KD delaktig genom de bostadspolitiska idéer man för fram. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter är ett tecken, motviljan mot allmännyttans hyresreglerande roll en annan. KD har ett relativt tydligt inslag av välgörenhetstänkande i sin bostadspolitik och man poängterar de selektiva inslagen man vill införa i förhållande till den politik som råder idag. Vad som inte framgår av det politiska materialet, men väl av det som framkommer i den bostadspolitiska översikten är att det under framförallt 1990-talet har varit den dåvarande borgerliga regeringen som format den politik som sedan verkställs av socialdemokrater. Motivet att bryta utanförskapet genom omvandling av hyresrätter till bostadsrätter verkar vara sekundärt, men i den politiska retoriken lyfts det fram som det primära. I stället menar jag att det handlar om att KD vill minska statens inblandning i bostadspolitiken och syftet är att reducera statens och kommunernas inblandning på bostadsmarknaden så mycket som möjligt. Jag menar också att KD:s politiska retorik med betoning på människovärde, etik och moral förvillar och bakom detta döljer sig en vilja att reducera den svenska välfärdsmodellen sådan den sett ut de senaste decennierna. Att angripa bostadspolitiken är ett grundskott som får långt vidare konsekvenser än utförsäljningen av allmännyttan. Jag menar att utanförskapets uppkomst ser ut att hänga samman med huruvida bostadspolitiken är dualistisk, liberal och selektiv eller enhetlig, socialdemokratisk och generell. I det förstnämnda finns en större grogrund för utanförskap och möjligheterna att förändra och bryta det är små. Därför ser jag inte att en omvandling mot bostadsrätter har någon större effekt på att bryta utanförskapet så länge bostadspolitiken följer den nu inslagna vägen. Jag menar att både diagnosen och behandlingen mot hur utanförskap uppkommer och hur det bryts, som Kristdemokraterna framställer det, är i grunden felaktigt.
|
27 |
Försäljning av kommunal allmännytta : är en viktig del av välfärdspolitiken på väg att försvinna?Bolinder, Anna January 2009 (has links)
No description available.
|
28 |
Gentrifieringens konsekvenser i UppsalaHallberg, David Eugen, Flora, Lantto Heldebro January 2018 (has links)
Bostadsmarknaden för hyresrätter i Uppsala är svår, speciellt för vissa utsatta grupper. Det handlar inte bara om att ta sig in på marknaden utan även att lyckas hålla sig kvar. Detta blir extra tydligt när områden renoveras och hyresnivåerna därefter blir oöverkomliga för en stor del av dess invånare. Processen då ett område byggs om och uppgraderas på ett sätt som exkluderar socioekonomiskt utsatta grupper kallas gentrifiering. Renoveringarna av hyresrätter i bostadsområdet Gränby, Uppsala, är ett exempel på detta. I denna studie undersöker vi om socialarbetare upplever att gentrifiering och social exkludering kan ha fått sociala och ekonomiska konsekvenser för hyresgäster i Gränby, samt för bostadssituationen i Uppsala i stort, och vilka eventuella konsekvenser som kan ses i de sociala insatserna. Vi har funnit att det finns ett flertal riskgrupper som påverkats extra märkbart av förändringarna i området, bland annat låginkomsttagare, ensamkommande och nyanlända samt äldre och pensionärer. Vidare vittnar socialarbetare om att ansvaret att tillförsäkra sig en trygg boendesituation i slutändan ofta hamnar hos individen då privata och samhälleliga aktörer nödvändigtvis längre har samma skyldigheter som tidigare. Sammantaget visar uppsatsens resultat på att människor i redanutsatta positioner på olika sätt exkluderas från en hyresmarknad som allt mer styrs av nyliberala ideal.
|
29 |
Blandning av upplåtelseformer : Ett medelmåttigt mål eller ett medel mot ett målGustavsson, Olof January 2021 (has links)
Denna uppsats undersöker Uppsala kommuns arbete med blandning av upplåtelseformer vid nyproduktion av bostäder. Flera metoder används i studien: en kvalitativ textanalys av policydokument, en intervju med en tjänsteman samt en kvantitativ metod som ligger till grund för deskriptiva kartor över upplåtelseblandningen i Uppsala centralort. Resultaten visar på att upplåtelseblandning är en aktiv policy i Uppsala kommun, tongivande motiveringar för blandningen är social sammanhållning och hållbarhet. Det finns mål för att minst 30 procent av nyproduktion samt 37 procent av bostadsbeståndet i kommunen ska utgöras av hyresrätter. Kommunens medel för upplåtelseblandning är främst prisdifferentiering vid markanvisning. Hos tjänstemän finns en viss tveksamhet mot upplåtelseblandning som ett mål, då det snarare anses vara ett medel för social blandning och mer jämlik bostadsmarknad än ett mål i sig. Studien kommer även fram till att förändringar av andelen upplåtelseformer i olika delar av Uppsala centralort och kringliggande områden lett till både ökad blandning och homogenisering. Nyproduktion kan sägas vara en av de bakomliggande orsakerna till förändringarna, men även ombildning av upplåtelseformer kan antas vara orsaken till förändrad blandningsgrad.
|
30 |
Helt, rent och snyggtRakar, Fredrik January 2000 (has links)
Uppsatsen jämför bilden av underklassfamiljen i det svenska folkhemmet med bilden av den invandrade förortsfamiljen. Har invandrarna bildat en etnifierad underklass i Sverige och därmed övertagit den undre arbetarklassens roll som de andra i välfärdssamhället.
|
Page generated in 0.061 seconds