Relationship marketing is a marketing theory that has gathered much focus in the marketing research area lately. The core idea of relationship marketing is to retain the existing customers of a company by establishing long-time relationships with them. The theory of brand equity is a well-known theory on brand development that deals with issues such as customer’s perceptions and the brand meaning. The main purpose of this thesis is to gain deeper understanding of what kind of role the front-line employees in terms of part-time marketers, have on the enhancing of Liseberg´s brand equity. Liseberg holds a special position for the citizens of Gothenburg, and as the biggest amusement park in the Nordic are with 3.1 million visitors in 2014, we argue that theories like relationship marketing and brand equity could be of importance for Liseberg to maintain their position in the minds of their customers. We have also been able to identify a research gap. We discovered that research about the role of part-time marketers in relation to brand equity is relatively scarce. Even more specifically, we have not been able to find studies regarding the role of part-time marketers in the enhancing of the brand equity of an amusement park. We have conducted a qualitative study in order to accomplish the purpose of our thesis. In our study, we conducted nine semi-structured interviews with managers, front-line employees and customers of Liseberg. The interviews helped us gain a deeper understanding on how the role of the front-line employees as part-time marketers was perceived both internally and externally in Liseberg. Data from different customer reports were also provided to us from Liseberg. From our qualitative studies as well as from the data provided by Liseberg, we can conclude that the role of the part-time marketers was perceived differently from the customer’s point of view, compared to what managers and front-line employees thought. Nevertheless according to our findings, we can conclude that part-time marketers have a very important role in the enhancing of Liseberg´s brand equity. Finally we have also made practical recommendations for the management of Liseberg regarding on how to work with the part-time marketer’s concept in mind to improve Liseberg´s brand equity.

La presente investigación se basó en analizar el impacto de las asociaciones de marca de los clubes de fútbol, tanto peruanos como extranjeros, en la lealtad de marca de los hinchas de Lima Metropolitana durante el año 2018. Se comprende la lealtad como la consecuencia de la interacción secuencial de dos tipos de lealtades: lealtades actitudinales y comportamentales. Asimismo, se pudo observar que el actual problema es que en el Perú son pocos los clubes que aprovechan los atributos y beneficios que estos otorgan al hincha para lograr ser más rentables en la industria futbolística. Por ello, el problema de la investigación fue resuelto mediante el uso de una entrevista en profundidad, Focus Group y la aplicación de cuestionarios al público objetivo correspondiente de la investigación con el fin de recoger la mayor información fiable y lograr un adecuado análisis que permita resolver el problema. Finalmente, los resultados que dejó la investigación sugieren que las asociaciones de marca presentes en los hinchas de clubes de fútbol nacionales y extranjeros no comprenden demasiadas diferencias en cuanto a la lógica en cómo influencian los atributos y beneficios de marca de cada uno de ellos sobre sus distintos niveles de lealtades, sino más bien, sí las comprenden en cuanto a su grado de explicación. Adicionalmente, se brindaron conclusiones respecto al fenómeno y recomendaciones pertinentes para la industria del fútbol peruano y también dirigidos a las empresas que tengan como target de sus estrategias de marketing al público objetivo de los hinchas de fútbol de Lima Metropolitana. / The present investigation was based on analyzing the impact of brand associations of soccer clubs, both Peruvian and foreign, on the brand loyalty of the fans of Lima Metropolitana during the year 2018. Loyalty is understood as the consequence of the sequential interaction of two types of loyalties: attitudinal and behavioral loyalties. Likewise, it could be observed that the current problem is that in Peru there are few clubs that take advantage of the attributes and benefits they give the fan to be more profitable in the football industry. Therefore, the research problem was solved through the use of an in-depth interview, a Focus Group and the application of questionnaires to the corresponding target audience of the research in order to collect the most reliable information and achieve an adequate analysis to resolve the problem. Finally, the results left by the research suggest that brand associations present in fans of national and foreign football clubs do not have too many differences in how they influence the attributes and brand benefits of each of them on their different levels of loyalties, but, rather, they do in terms of their degree of explanation. Additionally, conclusions were provided regarding the phenomenon and recommendations pertinent to the Peruvian soccer industry and also aimed at the companies that have as target of their marketing strategies the target audience of football fans in Lima Metropolitana. / Tesis

Esport har under de senaste åren vuxit enormt snabbt och kommit att bli ett globalt fenomen. Samtidigt visar de framtida prognoserna att marknaden för esport kommer växa ytterligare, vilket har gjort det attraktivt för varumärken att sponsra lag, event och organisationer. Trots detta kommer det rapporter som menar på att sponsorer fortfarande är tveksamma till att investera inom esporten då det råder en osäkerhet kring hur effektivt det faktiskt är. Syftet med denna studie är att undersöka hur effektivt sponsorskap är inom esport. Studien har ämnat att undersöka detta från ett konsumentperspektiv i syfte att ge större verktyg till företagen för att hjälpa dem att göra medvetna val vid sponsring inom esport. Utifrån syftet har huvudfrågeställningen fastställts:  Är sponsring inom esport en effektiv marknadsföringsstrategi när sponsorer vill öka sitt varumärkeskapital? Metoden har utgått från en kvantitativ forskningsdesign där empirin består av fyra olika enkätundersökningar, två nollmätningar och två eftermätningar. Totalt ingick 442 respondenter varav 192 var svenska och 250 var internationella. Respondenterna var avgränsade till att endast inkludera esportkonsumenter som hade för avsikt att titta på och/eller tittade på Dreamhack Open Winter 2018, ett evenemang inom esport som hålls varje år i Jönköping, Sverige. Utifrån resultatet har studien tagit fram slutsatser som är kopplade till frågeställningarna som utformats. Eftermätningen visade att samtliga sponsorers varumärkeskapital ökade efter eventet, vilken visar på att esport kan vara en effektiv marknadsföringsstrategi för varumärken som vill öka sitt varumärkeskapital genom sponsring. Dock har det identifierats att olika varumärken, av olika storlekar sponsrar för olika syften. Fortsättningsvis visar studien att köpintentioner endast ökade för de sponsorer som hade en hög grad av upplevd kvalité samt lojalitet, det finns således ett samband mellan dem. Avslutningsvis visar studien att det fanns en skillnad mellan svenska och internationella esportkonsumenter i deras uppfattningar av sponsorer och att detta kan bero på att svenska respondenter håller starkare och mer gynnsamma associationer gentemot en svensk arrangör som Dreamhack. / Esports have grown rapidly over the last couple of years and have now become a global phenomenon. At the same time forecasts show that the market for esports will continue to grow, which in turn has made it attractive for brands to sponsor teams, events and organizations. Despite all of this there are concerns from several reports which suggest that there are still sponsors who are hesitant to invest in esports because there is an underlying uncertainty regarding how effective it really is. The purpose of the study is to examine how effective sponsorship within esports is. The study has intended to examine this from a consumer perspective for the purpose of providing more tools for companies to help them make conscious choices when sponsoring esports. Based on the purpose of the study, the main issue was established.  Are sponsorships within esports an effective marketing strategy when sponsors want to increase their brand equity? The method was based on a quantitative research design where the empirical data consists of four different surveys, two benchmark measurements and two measurements after the event. A total of 442 respondents participated in the study, 192 of them were Swedish and 250 of them were international. The respondents were limited to only include esports consumers who were either going to watch and/or watched Dreamhack Open Winter 2018, an event within esports that is held every year in Jönköping, Sweden. Based on the results, the study developed a set of empirical findings which were then connected to the issue that had been established. The measures after the event showed that the brand equity of all of the sponsors had increased. This indicates that esports can be an effective marketing strategy for brands that want to increase their brand equity through sponsorships. However, the results showed that brands of different sizes sponsor for different purposes. Further, the study found that purchase intentions only increased for the brands that had a high degree of perceived quality and loyalty, therefore it was concluded that there is a connection between them. In conclusion the study showed that there was a difference between Swedish and international esports consumers in their perception of sponsors. This could depend on the fact that Swedish respondents hold stronger and more favorable associations towards Swedish organizers such as Dreamhack.

Purpose: The purpose of this study is to do a brand survey of Metro in Karlstad. The study will originate from the terms ”brand identity” and ”brand associations”, where the brand identity is the organization’s desired view of the brand, and the brand associations define the associations held by the consumers. Issues: What is Metro’s brand identity? What are the brand associsations of Metro in Karlstad? How well do the brand identity and the brand associations correspond? Theoretical framework: The study is done from the perspective of media and communication studies, where the theoretical terms are defined from literature regarding brands. Method: The study is carried out using a qualitative document analysis, interviews, and a quantitative survey. The document analysis was made on Metro’s own documents regarding values and target audience. The interviews were carried out with three interviewees from the organization of Metro. The survey was made as a group survey with 200 respondents where eight were removed as they did not qualify for the target audience. Results: The qualitative studies showed that the brand identity towards Metro’s readers is simple. Metro’s desire is that the the newspaper is seen as free, accessible, and that it summarizes the news. The survey showed that the readers of Metro in Karlstad choose Metro because it is free and accessible. They also gave Metro a good grade regarding summarizing of news. Conclusions: Metro keeps their brand identity towards readers simple, as the brand awareness is high and thereby don’t need a complex brand identity. The readers choose Metro because it’s free and accessible, and also think that Metro summarizes the news well. This is exactly what Metro wants to accomplish, and do so by keeping the brand identity simple. The correspondence between brand identity and brand associations is strong, and thereby contributes to a strong brand for Metro. Keywords: Metro, free newspaper, brand survey, brand identity, brand associations, brand, customer perceived value, brand positioning, brand equity, brand awareness. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en varumärkesundersökning på gratistidningen Metro i Karlstad. Undersökningen sker utifrån profil och image, där profilen är ledningens syn på hur varumärket ska se ut och imagen hur publiken uppfattar varumärket. Frågeställningar: Hur ser profilen ut för Metro? Hur ser imagen ut för Metro i Karlstad? Hur väl stämmer profil och image överens? Teoretiskt ramverk: Undersökningen genomförs ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv, där begreppen profil och image definieras utifrån litteratur om varumärken. Metod: Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ dokumentanalys, samtalsintervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning. Dokumentanalysen gjordes på Metros egna dokument rörande värderingar och målgrupp. Intervjuerna skedde med tre respondenter från Metros organisation. Enkätundersökningen genomfördes som en typ av gruppenkät med 200 respondenter där åtta plockades bort på grund av att de inte tillhörde målgruppen. Resultat: De kvalitativa undersökningarna visade att Metro har en enkel profil mot sina läsare. De vill att tidningen ska ses som gratis, lättillgänglig och nyhetssammanfattande. Enkätundersökningen visade att Metros läsare i Karlstad väljer tidningen för att den är gratis och lättillgänglig. Läsarna gav också ett bra betyg gällande nyhetssammanfattandet. Slutsatser: Metro håller profilen mot läsare enkel, då de har en hög varumärkeskännedom och inte behöver någon komplex profil. Läsarna väljer Metro för att den är just gratis och lättillgänglig och tycker även att tidningen sammanfattar nyheter bra. Detta är just det Metro vill åstadkomma och gör det genom att hålla profilen enkel. Överensstämmelsen mellan profil och image är därför stark och bidrar till ett starkt varumärke för Metro. Nyckelord: Metro, gratistidning, varumärkesundersökning, profil, image, varumärke, customer perceived value, positionering, brand equity, varumärkeskännedom.

Bakgrund: Den ökade användningen av sociala medier har lett till att de i allt större utsträckning används som varumärkesbyggande verktyg för företag och organisationer. Den ökade kommersialiseringen som skett inom elitidrott har lett till att även elitidrottsklubbar avser att stärka sina varumärken. Tidigare forskning visar att elitidrottsklubbar bör utnyttja sociala medier för att främja och stärka relationen med supportrar och kunder, eftersom det på lång sikt bidrar till ökade intäkter för klubben. I en svensk kontext är forskningen om elitidrottsklubbars varumärkesbyggande i sociala medier däremot ytterst begränsad. Med anledning av denna kunskapslucka krävs ytterligare studier om hur svenska idrottsklubbar använder sociala medier för att stärka sina varumärken. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur och varför svenska elitidrottsklubbar använder sociala medier som varumärkesbyggande verktyg. Vilka syften har användningen av sociala medier för en svensk elitidrottsklubb och hur uppfylls dem? Vilka förtjänster och utmaningar medför användningen av sociala medier som varumärkesbyggande verktyg i kontexten av svensk elitidrott? Vad för innehåll publicerar en svensk elitidrottsklubb på sociala medier och hur påverkar det klubbens fans? Genomförande: Studien har kombinerat en kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi. Innehållsanalyser av en fallorganisations publicerade material på sociala medier, samt en kvalitativ semistrukturerad intervju har utförts för att fylla studiens syfte. Resultat: Sociala medier är viktiga verktyg för att bygga och fördjupa relationen, samt skapa lojalitet mellan klubben och dess fans och kunder. Sociala medier fyller också direkta ekonomiska syften. Studien har även påvisat tydliga utmaningar som klubbar ställs inför. Utmaningar som till stor del grundar sig i brist på enhetlig syn på hur och varför socialamedier ska användas. / Problem definition: The emergence of social media has resulted in that companies to a bigger extent uses them as brand management tools. The increased commercialization in professional team sports led to the fact that professional sports clubs aim to strengthen their brands. Previous research shows that professional sports clubs should take advantage of social media to promote and strengthen relationships with fans and customers, since it will result in increased revenues for the club in the long term. In a Swedish context, however, the research about professional sports clubs’ brand management in social media is extremely limited. Due to this research gap, further research studying Swedish professional sports club’s brand management in social media is eligible. Aim and research questions: The purpose of this study is to examine how and why Swedish professional sports club use social media as a brand management tool. What are the purposes of using social media as a brand management tool for a Swedish professional sports club and how are they fulfilled? What benefits and challenges entails he use of social media as brand management tool in the context of professional Swedish sports? What content is published by professional Swedish sports club on social media and how does it affect its fans? Methodology: This study has combined a quantitative and qualitative research strategy. Content analysis of a case organization's material published on social media, as well as qualitative semi-structured interviews have been conducted to fulfil the purpose of this study. Findings: Social media are important tools for building and deepening the relationship, as well as creating loyalty, between the club and its fans and customers. Social media also fills direct economic purposes. This study has also highlighted clear challenges that sports clubs face when using social media. These challenges are to a big extend due to lack of unanimous views on how and why social media should be used.

Modeindustrin har historiskt sett låtit människor uttrycka sin kreativitet och personlighet genom kläder, men den har också bidragit till överkonsumtion och negativa miljö- och sociala konsekvenser. För att skapa en mer hållbar modeindustri har cirkulära affärsmodeller utvecklats, där återanvändning och återvinning av kläder spelar en viktig roll. Second hand-försäljning möjliggör att kläder får ett nytt liv och minskar efterfrågan på nya produkter. Idag finns olika alternativ för second hand-försäljning, inklusive traditionella välgörenhetsorganisationer, second hand-butiker och digitala peer-to-peer plattformar. Studiens syfte är att fylla en viktig kunskapslucka genom att undersöka vilken varumärkesbyggande potential det finns med second hand-försäljning av sitt eget varumärke. I studien har både Aakers och Kellers varumärkesmodeller använts som en guide för den analysmodell som legat till grund för analys av resultatet. En tematisk analys har utförts för att analysera transkriberingen av de semistrukturerade intervjuerna som genomförts med både konsumenter samt medelstora svenska modeföretag. Resultatet av denna studie visar på att det finns betydande varumärkesbyggande potential med second hand-försäljning hos svenska modeföretag. Genom att fokusera på hållbarhet, kvalitet och bekvämlighet kan företagen skapa positiva varumärkesassociationer och attrahera olika kundsegment. Genom att involvera kunderna i cirkulära affärsmodeller kan företagen bygga och upprätthålla varumärkeslojalitet och skapa en stark gemenskap med sina kunder. / The fashion industry has historically allowed people to express their creativity and personality through clothing, but it has also contributed to overconsumption and negative environmental and social consequences. To create a more sustainable fashion industry, circular business models have emerged, where clothing reuse and recycling play a crucial role. Second hand sales give clothes a new life and reduce the demand for new products. Today, there are various options for second hand sales, including traditional charities, thrift stores, and digital peer-to-peer platforms. The purpose of the study is to fill a significant knowledge gap by investigating the brand building potential that could be achieved through second hand sales. Both Aaker's and Keller's brand models have been used as a guide for the analysis framework based on the thematic analysis of semi-structured interviews conducted with both consumers and medium-sized Swedish fashion companies. The results of this study demonstrate significant brand-building potential through second hand sales for Swedish fashion companies. By focusing on sustainability, quality, and convenience, companies can create positive brand associations and attract different customer segments. By involving customers in circular business models, companies can build and maintain brand loyalty and create a strong community with their customers.

Background: All brands need to keep moving and to keep building their stories by bringing new and exciting products or experiences. During the last twenty years, companies have been more and more convinced that their brands are among their most valuable resources and today we see an increasing trend of brand extension attempts, however with a significant number of failures, as well.The strategies of how a brand extension should be done, have been published in several books during the last decades. Despite of this, some companies still do not see the link between brand extension and business development. There seem to be a certain lack of knowledge and understanding of the underlying factors that affect a brand extension. In this study, we would therefore like to examine and identify these different factors in order to create a greater understanding of branding strategies.Purpose: The purpose of this study is to research, describe and analyse the nature of horizontal brand extensions in order to create a theory regarding the essential key factors to take into consideration before considering an extension. Based on the theory, the hypothesis will be tested empirically in order to strengthen- or reject it.Methodology: This study is made with a deductive approach, where the theoretical framework, based on previous presented theories, has led to the conformation of our hypothesis, which has later on been applied to the findings from the empirical researches in order to confirm or discard our hypothesis.The empirical basis consists of qualitative interviews with respondents from two companies with experience from horizontal brand extension: Craft of Scandinavia and Peak Performance.Conclusion: Our conclusion from this research is that for a horizontal extension to be successful it must:‐ Be a part of a brand with a clear brand image and plan, for the brand ­‐ Fit the brand ‐ Live up to the original brand promise - Fit with the old associations and generate new, positive associations to the brand ­‐ Have high perceived quality and trust in the mind of the customer- Be a part of a risk evaluation in order to limit the risks and obtain a more realistic view of the extension. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning