Inom forskningen har man dragit slutsatsen att ett begripligt och lyssnarvänligt uttal har stor betydelse för hur talaren blir bemött. Det innebär att uttal är något som bör tränas i undervisning i svenska som andraspråk. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur kunskaper om det svenska uttalet representeras i läromedel för SFI, hur dessa kunskaper förmedlas till elever, samt hur de undervisande lärarna resonerar kring uttalsundervisning med hjälp av läromedel för SFI. Undersökningen utgår från tre frågeställningar. Dessa frågeställningar berör i vilken omfattning uttalsområden finns representerade i läromedlen, vilka undervisningsmetoder som förekommer, samt lärarnas syn på dessa läromedel. Materialet består av fyra läromedel för SFI, varav tre tryckta och ett digitalt, samt fyra intervjuer med praktiserande lärare. Som metod användes både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys samt semistrukturerad intervju. Resultaten indikerar att mellan 7 till 22 procent av materialet ägnas åt uttal i de valda läromedlen. Av dessa har två läromedel en rättvis fördelning mellan prosodi och enskilda fonem medan ett läromedel ägnar en tredjedel till enskilda fonem och resten till prosodi. Det resterande läromedlet har nästan exkluderat prosodi och det är istället enskilda fonem som tränas. Vidare har det framkommit att ett läromedel behandlar väldigt få konsonantfonem och ett annat missgynnar vokaler. Bland undervisningsmetoderna är perceptionsträning och upprepning de vanligaste hos samtliga läromedel och två läromedel har mer varierande utbud av undervisningsmetoder. Lärarnas synpunkter på läromedlen har inkluderat allt ifrån att bilderna är missvisande till att läromedlen inte är kompletta. Slutsatsen är att vissa läromedel behöver ordentliga förbättringar och att dessa bör väljas med stor omsorg då valet av läromedel definitivt kan påverka undervisningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Syftet med denna studie är att undersöka unga talare av svenska som andraspråks attityder till svenska med brytning. De insamlingsmetoder som används för att uppnå detta syfte är enkät samt kvalitativa intervjuer. 37 deltagare medverkar i enkätundersökningen vilken förutsätter ett lyssnande på inspelat talspråk, av svenska utan brytning och svenska med brytning. Enkäten utformades innehållandes adjektivpar (snäll-elak osv.) med differentialskalor från 1 till 7. Utifrån adjektivparen bedömer deltagarna hur de uppfattar respektive talare.För att förstå vilka upplevda faktorer som påverkar några av deltagarnas bedömning av de båda talarna utförs även kvalitativa intervjuer med sju av deltagarna i undersökningen.Resultatet från enkätundersökningen visar att deltagarna värderar de båda talarna lika vad gäller tillskrivandet av goda respektive negativa egenskaper. Ingen signifikant skillnad hittas således. Endast gällande variabeln rolig värderas talaren av svenska med brytning högre än talaren av svenska utan brytning.Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visar att de upplevda faktorer som påverkar deltagarnas bedömning av respektive talare är: innehållet i det talarna berättade om, deras egna krav på språklig korrekthet, stereotyper samt rösten. Min slutsats är att det idag finns exempel på hur unga andraspråkstalare av svenska på en mångkulturell skola i ett mångkulturellt område har en övervägande positiv bild av den varietet de själva och många i deras omgivning talar. Resultatet säger emellertid inte någonting om huruvida det bland ungdomar med svenska som andraspråk numera råder en högre grad av tolerans mot språkliga varieteter.Ytterligare en slutsats är att de pedagogiska konsekvenser som resultatet från undersökningen medför beror på vilken tyngd man tillskriver en av intervjupersonernas, från det övriga resultatet, avvikande attityder.

<p><em>The purpose</em> of this thesis is to examine whether the teacher's background affect students' approach to mathematics teaching. Characteristically, in Sweden today is that mathematics is perceived as difficult subject and that the number of foreign teachers has increased. <em>The study examines a phenomenon</em> which the relationship between the teacher's language accent and substance difficulties.</p><p><em>The method</em> used for data collection is questionnaires, in order to investigate the phenomenon as the relationship between the teacher's accent and substance difficulties.</p><p>The investigation has been carried out based on the students' point of view, both secondary and primary school pupils. What difficulties have arisen in teaching?  What is the biggest obstacle to achieve the goals of mathematics, to understand the teacher's language accent first in order to understand the subject, or that mathematics is difficult in itself to be understood as a substance.</p><p><em>The result</em> clearly shows that the teacher's accent does not affect teaching and students' view of mathematics as a subject. The students think that mathematics is a difficult subject in itself and the difficulty arises in the abstract data that is not reality linked, and that they rely too much on independent work with individual support as the teacher does not have time to. Students' learning is influenced by other factors like the socio-coherent, which Vygotskji mean. Communication is an important prerequisite in the socio-cultural interaction. It affected in turn by various factors, like cultural affinities, and how to speak and the tone used.</p>

The purpose of this thesis is to examine whether the teacher's background affect students' approach to mathematics teaching. Characteristically, in Sweden today is that mathematics is perceived as difficult subject and that the number of foreign teachers has increased. The study examines a phenomenon which the relationship between the teacher's language accent and substance difficulties. The method used for data collection is questionnaires, in order to investigate the phenomenon as the relationship between the teacher's accent and substance difficulties. The investigation has been carried out based on the students' point of view, both secondary and primary school pupils. What difficulties have arisen in teaching?  What is the biggest obstacle to achieve the goals of mathematics, to understand the teacher's language accent first in order to understand the subject, or that mathematics is difficult in itself to be understood as a substance. The result clearly shows that the teacher's accent does not affect teaching and students' view of mathematics as a subject. The students think that mathematics is a difficult subject in itself and the difficulty arises in the abstract data that is not reality linked, and that they rely too much on independent work with individual support as the teacher does not have time to. Students' learning is influenced by other factors like the socio-coherent, which Vygotskji mean. Communication is an important prerequisite in the socio-cultural interaction. It affected in turn by various factors, like cultural affinities, and how to speak and the tone used.

En anställningsintervju är en situation där språkkunskapen sätts på prov, särskilt om intervjun ska genomföras på den arbetssökandes andraspråk. Med detta arbete har jag velat undersöka hur arbetssökande akademiker med ett andraspråk respektive presumtiva arbetsgivare såg på språkkunskapen hos de arbetssökande. Jag ville också veta vilka språkliga aspekter och vilka andra dialogsituationer som gav upphov till oklarheter i kommunikationen samt vilka strategier som användes för att underlätta kommunikationen. Detta ville jag undersöka för att få en indikation vad sfi-undervisningen bör fokusera på för att gynna elevernas möjligheter att genomföra en anställningsintervju på ett bra sätt. Materialet som användes är två enkäter en för skattning av de arbetssökandes anställningsbarhet ur ett språkligt perspektiv, och en för rangordning av språkliga aspekter hos de arbetssökande. Dessutom analyserades två inspelade och transkriberade fingerade anställningsintervjuer samt monologinspelningar där de arbetssökande reflekterade över anställningsintervjuer. Resultaten visar undervisningen bör ha ett brett perspektiv på språket. Ordkunskap och uttal är två viktiga aspekter där undervisningen noggrant måste prioriteras. Mycket muntlig träning bör erbjudas, gärna i samarbete med modersmålstalare i rekryterande positioner och gärna om temat anställningsintervjuer för att medvetandegöra eleverna om vilka språkkunskaper som behöver tränas. Fingerade anställningsintervjuer liknande dem som denna studie bygger på kan vara en utmärkt utgångspunkt för temaarbete kring anställningsintervjuer.

According to the standard model, the size of CP violation in the weak decay Λ → pπ- is predicted to be ∼ 10-5. This means that a very high precision is needed if we want to be able to measure it. It turns out that the precision mainly depends on three factors: if the decay already has a large parity-breaking effect, if we take more measurements, or if the Lambda baryon has a large polarization. The uncertainty is inversely proportional to the root mean square of the polarization, √⟨P2⟩, of Λ. Polarization is a measurement of the fraction of particles with parallel spin. In this project, we simulated the kinematic properties of the three-body decay of the charmed lambda baryon Λc+  → Λπ+ π0 by assuming that Λ+ c decays 100% of the times via the ρ+-resonance, i.e. Λc+ decays like Λc+ → Λρ+ , and ρ+ subsequently decays ρ+ → π+π0. The invariant masses of the daughter particles were then plotted in a so-called Dalitz plot. The fact that the ρ+-meson is a vector meson is exploited to compute the helicity amplitudes HλΛ,λρ, where λ is the helicity of respective particle, meaning the projection of the spin in the direction of the ρ+-mesons momentum. The helicity amplitudes describe the helicities of the particles involved before and after the decay. These are then used to compute the polarization of Λ. After doing the simulation, the invariant masses are plotted in the Dalitz plot and the polarization in each point is computed. The root mean square polarization of Λ was √⟨P2⟩ = 0.81 ± 0.08. This result gives a large polarization and points to this process being a good baryon polarizer. When conducting more research into the three-body decay of Λc+ as a potential source of Λ with large polarization, the contributions of other resonances should be taken into account. In light of these results, it would also be interesting to investigate if three-body decays could work as a baryon polarizer for other baryons. / CP brytning i sönderfallet Λ → pπ-, via den svaga växelverkan, kommer enligt standardmodellen att ha en storlek runt ∼ 10-5. Det betyder att en väldigt hög precision är nödvändig om man ska kunna observera denna effekt. Det visar sig att precisionen av mätningarna främst beror på tre faktorer: om sönderfallet redan har stor paritestbrytande effect, om man tar fler mätningar, eller om Lambdabaryonerna har stor polarisation. Osäkerheten är proportionerlig mot inversen av det kvadratiska medelvärdet, √⟨P2⟩ av Lambdabaryonerna. Polarisationen av en mängd partiklar är ett mått på andelen partiklar med parallellt spinn. I detta projekt kommer vi simulera de kinematiska egenskaperna hos trekroppssönderfallet av den charmade Lambdabaryonen Λc+ → Λπ+π0 genom att anta 100% sönderfall via ρ+-resonansen, dvs att Λc+ först sönderfaller som Λc+ → Λρ+, och att ρ+ sedan sönderfaller som ρ+ → π+π0. De invarianta massorna av dotterpartiklarna plottades sedan i en s.k Dalitz-plot. Vi utnyttjade att ρ+-mesonen är en vektormeson för att beräkna helisitetsamplituderna HλΛ,λρ, där λ är helisiteterna av respektive partikel, dvs projektionen av partiklarnas spinn längst ρ+-mesonens rörelsemängdsriktning. Helisitetsamplituderna beskriver helisiteten hos partiklarna före och efter sönderfallet. Dessa användes sedan för att beräkna polarisationen av Λ. Efter att simuleringen gjorts, plottades de invarianta massorna i en Dalitz-plott och polarisationen beräknades i varje punkt. Det kvadratiska medelvärdet av polarisationen hos Λ var √⟨P2⟩ = 0.81 ± 0.08. Detta är en stor polarisation som indikerar att trekroppsönderfall kan vara en bra baryonpolarisator. För vidare forskning om trekroppssönderfallet av Λc+ som en källa av Λ med stor polarisation, borde bidragen från andra resonanser också medräknas. Vidare skulle det även vara intressant att undersöka om trekroppssönderfall kan fungera som en baryonpolarisator för andra baryoner.

Tailings storage facilities (TSFs) serve as structures for storing tailings, i.e., waste materials generated by the mining industry. In recent years, tailings dam failures and collapse of these constructions have been reduced due to the establishment of regulations to control these structures, nevertheless, the consequences are catastrophic when tailings dam failures occur. There are some different construction methods for tailings dams. One common construction method is the upstream method; where the dam is raised by constructing embankments on top of the tailings stored in the impoundment. Thus, it is essential to understand the mechanical and geochemical behavior of deposited tailings to be able to perform safety assessments of tailings dams.  Material properties must be assessed for the present time as well as over a longer time since aging and continuous deposition might change the mechanical behavior over time. Continuous deposition leads to continuous increased vertical stress on particles, and there is a need to study if increased vertical stress can lead to a possible change of the mechanical properties of tailings. Therefore, this study has investigated the characteristics of tailings particles after being subjected to vertical stepwise loading. This study focuses on investigating the impact of particle breakage (or crushing) on tailings by analyzing material recovered from a tailings dam in Sweden. The research was performed on disturbed tailings material from a borehole of approximately 40 m depth. The study was conducted on four samples recovered 10 m apart, developing a characterization of the material and laboratory tests on each of them. The characterization consisted of the determination of intrinsic properties such as particle size distribution, particle shape, and mineralogy before and after testing; while the laboratory tests were conducted by means of the odometer test. The laboratory tests employed the oedometer test, which applies a vertical load in slow increments under K0 conditions to simulate the behavior of tailings consolidated in the impoundment. The results obtained from the oedometer tests showed interesting observations regarding changes in particle size distribution (PSD) before and after testing. Based on this study it is hard to conclude if the change in PSD solely is caused by crushing. Three samples show a PSD after oedometer which have slightly more fines than before oedometer, while the last sample has neglectable change in PSD. Theoretically, this small change in PSD indicates that larger tailings particles exhibited a higher susceptibility to some degree of crushing, but since the change is so small it cannot be excluded that the changes origins from the accuracy of determining the PSD.  The samples taken at different depths were prepared using the tamping method, and the oedometer testing indicated minimal differences in their compression characteristics, and since the soil fabric was destroyed under sampling and then reconstituted through tamping this is expected. To investigate the influence of particle arrangement on the compression and potential crushing, one of the samples was tested in a slurry configuration. This test demonstrated that particle arrangement appears to be a contributing factor to crushing, as it showed less deviation in particle size distribution compared to the tamped sample. To contextualize and validate the findings, the results were correlated, evaluated, and compared with previous studies conducted on tailings from the same tailings storage facility (TSF). Although future research on crushing in correlation of mineralogy respectively and changes in particle shape are needed, this comparative analysis has provided input that can contribute to enhanced understanding of tailings behavior under increased vertical load.

There is a lot of research made on second language (L2) learning (Jesney, 2004). However the relationship between foreign accent, intelligibility and acoustics within pronunciation tutoring is quite an unresearched area (Thorén, 2008). The aim of the study was to analyze how a course in Swedish pronunciation affected foreign accent, intelligibility and acoustics among L2-learners of Swedish. A total of 41 people participated in the study: 16 L2-learners, 4 native Swedish speakers consisting a control group and 21 perceptual assessors with Swedish as native language. The L2-learners foreign accent and intelligibility were rated by the listeners before and after a course in Swedish pronunciation on an eight-point Likert-scale. The listeners also answered a questionnaire on factors potentially affecting the ratings. The acoustic measurements were made on ten words that were read aloud consisting of long and short allophones of five Swedish vowels. Formants, vowel duration and fundamental frequency were measured for the three closest and the three furthest from native pronunciation rated L2-learners. The results indicate that a class in Swedish pronunciation significantly decreased the L2-learners foreign accent. A strong correlation between the foreign accent and intelligibility ratings was found. Despite a strong correlation, no significant improvement concerning intelligibility could be established. The only factor that affected the intelligibility ratings were the assessor’s geographic affiliation. People from the western part of Sweden rated the intelligibility as less intelligible than raters from the eastern part of Sweden. The results from some of the acoustic measurements corresponded with the assessors ratings of foreign accent and intelligibility. The L2-learner rated as closest to native pronunciation was also the one with acousticly measured results close to the reference values regarding vowel duration (Elert, 1964; Gårding et al, 1974; Kügler, 2007; Thorén, i.d.) and fundamental frequency (Pegoraro Krook, 1988). The conclusion is that Swedish pronunciation tutoring should be focused on exercises that increase intelligibility because exercises that improve the foreign accent not necessarily increase the intelligibility. / Det finns en hel del forskning kring andraspråksinlärning (Jesney, 2004). Dock är förhållandet mellan brytning, förståelighet och akustiska variabler ett område som inte är lika väl beforskat inom uttalsundervisning i svenska (Thorén, 2008). Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur en kurs i svenskt uttal påverkade brytning, förståelighet och akustiskt mätbara parametrar hos personer med svenska som andraspråk. Totalt medverkade 41 personer i studien varav 16 stycken var andraspråkstalare, 4 stycken var kontrollpersoner och resterande 21 var modersmålstalare av svenska som agerade lyssnarbedömare. Lyssnarbedömarnas skattningar baserades på två inspelningar av andraspråkstalarnas spontantal före och efter en kurs i svenskt uttal. Bedömningen gjordes på en åttagradig Likert-skala gällande grad av brytning samt förståelighet. Bedömarna fick även fylla i ett frågeformulär gällande vilka faktorer som potentiellt kunde påverka skattningen av brytning och förståelighet. De akustiska mätningarna gjordes på tio upplästa ord innehållande fem av svenskans vokaler. Formanter, vokalduration samt grundtonsfrekvens undersöktes hos sex andraspråkstalare, där de tre närmst respektive tre längst ifrån ett modersmålslikt svenskt uttal analyserades. Resultaten i föreliggande studie visade att kursen i svenskt uttal signifikant minskade andraspråkstalarnas brytning. Det fanns dessutom en tydlig korrelation mellan brytning- och förståelighetsskattningarna. Trots detta kunde ingen signifikant förbättring gällande kursdeltagarnas förståelighet påvisas. Den enda faktor som visade sig påverka förståelighetsskattningarna var bedömarnas geografiska tillhörighet där personer från västra Sverige bedömde förståeligheten som sämre jämfört med personer från östra Sverige. Resultaten från några av de akustiska mätningarna överensstämde med bedömarnas uppfattning av kursdeltagarnas grad av brytning och förståelighet. Det betydde att den som skattats närmast ett modersmålslikt svenskt uttal av lyssnarbedömarna också låg närmast referensvärdena vid den akustiska analysen gällande vokalduration (Elert, 1964; Gårding et al, 1974; Kügler, 2007; Thorén, i.d.) och grundtonsfrekvens (Pegoraro Krook, 1988). Slutsatsen i denna studie är att uttalsundervisning i svenska bör fokuseras på övningar som förbättrar förståelighet då övningar som förbättrar brytning inte nödvändigtvis gynnar förståeligheten.

Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andraspråksinlärare. Många studier använder sig av modersmålstalare som har skattat brytning hos andraspråksinlärare på en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mål med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andraspråk uppfattar utländsk brytning i svenska på samma sätt som en modersmålstalare gör och om det fanns något samband mellan förmågan att uppfatta brytning och förmågan att utrycka sig på svenska.  Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andraspråksinlärare. Designen på studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 språk . Två av grupperna innehöll andraspråksinlärare och den tredje gruppen bestod av modersmålstalare. Samtliga andraspråksinlärare studerade eller hade studerat svenska som andraspråk vid ett universitet eller SFI. Alla deltagare med svenska som andra språk spelades in, när de uttalade ett antal meningar samt beskrev två bilder. Andraspråksinlärarna i den första gruppen och modersmålstalarna i den tredje gruppen fick sedan skatta brytning utifrån det inspelade materialet. Skattningarna utfördes på en 8-gradig Likert-skala där 1 stod för ”ingen brytning” och 8 för ”mycket stark brytning”. Det utfördes även en intervju för att kartlägga olika språkliga och sociala bakgrundsfaktorer hos andraspråksinlärarna i den första gruppen. Under intervjun fick andraspråksinlärarna även göra en självskattning av sin egen brytning. Resultaten visade att andraspråksinlärarna skattade både sin egen och andra andraspråksinlärares brytning högre än modersmålstalarna. Det fanns även tendenser till samband mellan brytningsgrad i det egna uttalet och likhet i skattning av brytning jämfört med modersmålstalare. Resultaten visade också att andraspråksinlärarna och modersmålstalarna i viss mån uppfattade olika fenomen i svenska språket som brytning. Det märktes tydligast då accenter förekom i meningarna vilket andraspråksinlärarna tycktes vara känsliga för i skattning av brytning. Slutsatsen av föreliggande studie är att olika faktorer i svenska språket ger upphov till grad av uppfattad brytning och att andraspråksinlärare och modersmålstalare delvis uppfattar brytning på olika sätt. / The results showed that the second language learners were more critical in their ratings of foreign accent of other second language learners than the native speakers. The results also indicated a correlation between native-like rating of foreign accent and the rating of one’s own perceived foreign accent among the second language learners.  Correlations between gender and native-like rating and correlation between friendship with native speakers and native-like rating showed no significant results. Second language learners and native speakers perceived different factors in Swedish as foreign accent. This was most distinct when word stress occurred in the sentences, which the second language learners appeared to be more sensitive to in perceived foreign accent rating than the native Swedish speakers. The conclusion of this study is that a variety of factors in Swedish affect perceived foreign accent and that second language learners and native speakers of Swedish to some extent perceive foreign accent in similar ways, and to some extent deviate from each other.

Cold mix asphalt (CMA) emulsion technology could become an attractive option for the road industry as it offers lower startup and equipment installation costs, energy consumption and environmental impact than traditional alternatives. The adhesion between bitumen and aggregates is influenced by diverse parameters, such as changes in surface free energies of the binder and aggregates or the presence of moisture or dust on the surface of aggregates, mixing temperatures, surface textures (including open porosity), nature of the minerals present and their surface chemical composition, as well as additives in the binder phase. The performance of cold asphalt mixtures is strongly influenced by the wetting of bitumen on surfaces of the aggregates, which is governed by breaking and coalescence processes in bitumen emulsions. Better understanding of these processes is required. Thus, in the work this thesis is based upon, the surface free energies of both minerals/aggregates and binders were characterized using two approaches, based on contact angles and vapor sorption methods. The precise specific surface areas of four kinds of aggregates and seven minerals were determined using an approach based on BET (Brunauer, Emmett and Teller) theory, by measuring the physical adsorption of selected gas vapors on their surfaces and calculating the amount of adsorbed vapors corresponding to monolayer occupancy on the surfaces. Interfacial bond strengths between bitumen and aggregates were calculated based on measured surface free energy components of minerals/aggregates and binders, in both dry and wet conditions. In addition, a new experimental method has been developed to study bitumen coalescence by monitoring the shape relaxation of bitumen droplets in an emulsion environment. Using this method, the coalescence of spherical droplets of different bitumen grades has been correlated with neck growth, densification and changes in surface area during the coalescence process. The test protocol was designed to study the coalescence process in varied environmental conditions provided by a climate-controlled chamber. Presented results show that temperature and other variables influence kinetics of the relaxation process. They also show that the developed test procedure is repeatable and suitable for studying larger-scale coalescence processes. However, possible differences in measured parametric relationships between the bitumen emulsion scale and larger scales require further investigation. There are several different research directions that can be explored for the continuation of the research presented in this thesis. For instance, the rationale of the developed method for analyzing coalescence processes in bitumen emulsions rests on the assumption that the results are applicable to large-scale processes, which requires validation. A linear relationship between the scales is not essential, but it is important to be able to determine the scaling function. Even more importantly, qualitative effects of the investigated parameters require further confirmation. To overcome the laboratory limitations and assist in the determination of appropriate scaling functions further research could focus on the development of a three-dimensional multiphase model to study coalescence processes in more detail, including effects of surfactants, pH and other additives such as mineral fillers and salts. Additionally, better understanding of the breaking process and water-push out could help significantly to optimize CMA mix design. Different methods, both numerical and experimental could be explored for this. / Cold mix asphalt (CMA) eller kall asfaltbetong med hjälp av emulsionsteknik kan vara ett attraktivt alternativ för vägbyggnadsindustrin då det möjliggör lägre uppstart- och investeringskostnader, lägre energiförbrukning och mindre miljöpåverkan än traditionella alternativ. Adhesionen mellan bindemedel och stenpartiklarna påverkas av ett flertal parametrar, så som förändring i fri ytenergi hos både bindemedel och partiklar i närvaro av fukt eller damm på stenytorna, blandningstemperatur, yttextur (inklusive ytporositet), mineralegenskaper och ytornas kemiska sammansättning lika väl som tillsatsmedel i bindemedlen. Beteendet hos kall asfaltbetong är starkt påverkad av vätningsegenskaperna hos bindemedlet när det kommer i kontakt med stenmaterialet och detta i sin tur är beroende på bitumenemulsionens brytegenskaper och förmåga att blandas. Bättre förståelse av dessa processer är av största vikt. I detta arbete är avhandlingen baserad på fri ytenergi hos både mineraler/aggregat och bindemedel, baserat på kontaktvinkel och på ångabsorptionsmetoder. Den exakta specifika ytan hos fyra typer av aggregat och sju mineraler undersöktes med en metod baserad på BET (Brunauer, Emmett och Teller):s teorier genom att mäta den fysiska adsorptionen av utvalda gaser på ytorna och beräkna mängden adsorberad ånga som korresponderade mot ytlagret. Styrkan hos kontaktytornas bindning mellan bindemedlet och stenaggregaten beräknades baserat på mätningar av den fria ytenergin hos bägge ingående komponenterna, dels i torrhet dels i våta omgivningar. Som tillägg har en ny experimentell metod utvecklats för att studera bitumens blandbarhet genom att studera bitumendroppars relaxation i en emulsionsmiljö. Genom att använda denna metod har korelationen mellan sväriska droppar av bitumen undersökts mot förändringen i ytans area under blandningsprocessen. Testprotokollet utformades för att studera blandningsprocessen i varierande miljöer i en klimatkammare. Presenterade resultat visar att temperatur och andra variabler påverkar de kinetiska förhållandena vid relaxationsprocessen. De visar även att den utvecklade testmetoden är repeterbar och passar för studier av storskaliga blandningsprocesser. Det bör dock påpekas att vidare studier krävs för att påvisa skillnaderna mellan bitumenemulsionsskalan och större skalor. Framtida forskning kommer att koncentreras på utveckling av tredimensionella multifas­modeller för att studera blandningsförlopp på en mer detaljerad nivå, inkluderande effekter på ytaktiva ämnen, pH-värden och andra additativ så som mineralfiller och salt. Som tillägg kommer nyttan av nya karaktäriseringsmetoder att utvärderas, så som lågvikelspridning av neutroner eller kombinationer av röntgen, neutronradiologi och datortomografi, för att studera brytmekanismer hos bitumenemulsioner vid kontakt med mineraler och aggregat. / <p>QC 20160901</p>