Purpose – The purpose of this report is to find out how to design a social media strategy with the purpose of increasing the number of followers and exposure of a mobile restaurant on selected platforms. Two different campaigns have been designed and the effects between them have been compared. Method – In order to answer our research questions, two comparative studies and a survey have been conducted. The first comparative study processes an analyzis of past viral campaigns to find common feautures for their successes. The second comparative study processes the selected variables on the client’s profiles on their social media againts their competitors. The survey has been conducted to get an understanding of which of the platforms, Facebook or Instagram, produced most customers to the restaurant. Findings – The result of this report designed a marketing strategy on social media for the client. In addition, two video campaigns was also produced. A social media strategy is in need of several essential components, and its success depends on continuous optimization because of the fact that social media is forever changing. Furthermore, the two campaigns showed that emotions influenced the impact on people. There are also other various features that may lead to greater opportunities for the campaigns to spread on social media. However, we cannot forget that a clear branding is essential in order to value the campaigns successfulness for the specific organization. Implications – The consequences the work should have led to indicate that the client's social media were faced with continued steady growth in terms of followers and engagement. This, assuming they will follow the report results. Limitations – The main limitation work has been affected by was time. We believe that the studies result could have been more refined if the extent of work was enlarged. It would also be interesting to apply the strategy to the client early on and evaluate the result for a better optimization. Furthermore, we did not have a complete control of the client’s social media, which led them to upload their own posts without our / Syfte – Syftet med arbetet är att ta reda på hur man skapar en strategi för marknadsföring på sociala medier med avsikten att öka följarantalet och exponering av en mobil restaurang på utvalda plattformar. Till detta kommer två olika kampanjer att utformas för att mäta och jämföra effekten mellan dem. Metod – För att besvara frågeställningarna har vi genomfört två jämförande studier samt en enkätundersökning. En jämförande studie av tidigare virala succéer för att hitta gemensamma faktorer för deras framgång samt en av ett antal utvalda variabler på uppdragsgivarens profiler på sociala medier gentemot deras konkurrenter. Enkätundersökningen har genomförts för att få en uppfattning om vilken av plattformar, Facebook eller Instagram, som bidrog mest till att användarna kom till restaurangen. Resultat – Arbetet resulterade i en strategi för sociala medier för arbetets uppdragsgivare samt två kampanjer i form av video. En social mediestrategi är i behov av flera väsentliga komponenter och dess framgång är beroende av ständig optimering eftersom sociala medier ständigt förändras. Resultatet kring de två kampanjerna visade att känslor spelade en stor roll för kampanjernas inverkan på människor. Det finns även egenskaper som kan leda till större möjligheter till att kampanjer sprids på sociala medier. Det som dock inte fick glömmas var att en tydlig varumärkeslänk är avgörande för om kampanjen kan ses som framgångsrik för det specifika företaget. Implikationer – De följder vi kunde arbetet bör ha lett till talar för att uppdragsgivarens sociala medier stod inför fortsatt stadig tillväxt när det gäller följare och engagemang förutsatt att de följt arbetets resultat. Begränsningar – Den största begränsningen arbetet har påverkats av är tiden. Undersökningarnas resultat anser vi hade kunnat förfinas om deras omfattning hade förstorats. Det hade även varit intressant att implementera strategin och bedöma dess resultat samt optimera den utefter det. Ännu en begränsning var att vi inte fick fullständig kontroll av uppdragsgivarens sociala medier vilket medförde att uppdragsgivaren publicerade egna inlägg. Det orsakade även att

Problemformulering och syfte: Första gången de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. Då tv ännu är ett av de starkaste medierna är det ett effektivt sätt för partierna att nå ut med sina budskap. Därför är det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling då vi nu har två Riksdagsval bakom oss där valfilmer har sänts i tv. Genom att undersöka filmerna på djupet ämnar vi ta reda på hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga väljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumärke. Teori: I vår studie har vi utgått från den politiska kommunikationen som grund och därefter gjort djupdykningar i såväl varumärkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys. Metod och material: Vi har använt två kvalitativa metoder i vår studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valår 2010 samt 2014. Riksdagspartierna har själva fått definiera vilken film som de anser vara deras officiella valfilm för respektive år. Slutsats: De viktigaste resultaten som framkom av undersökningen är att vänsterpartierna tenderar att använda sig mer av logos och informerande budskapsstrategier mer än Allianspartierna.  Negativt kampanjande förekommer heller inte i någon större utsträckning förutom hos Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Endast tre partier håller kvar vid samma varumärkesbyggande profilfrågor i de två valfilmerna, övriga skiftar profilfråga mellan valen. Högerpartierna använder sig också i en högre grad av personifikation genom att använda sig av partiledaren i bild mer än vad vänsterpartierna gör.

Att blanda matrester med vanligt hushållsavfall har negativ inverkan på miljön. Men trots detta visar den senaste statistiken att enbart 25,5 % av matavfallet från svenska hushåll sorteras ut. Det verkar bland annat bero på en negativ inställning, och kan indikera ett behov av information som övertygar om vikten att sortera ut. Därför efterfrågade Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö ett material som motiverar boende till en ändrad attityd. Studiens syfte var att komma fram till hur information om att sortera ut matavfall kan utformas för att positivt påverka mottagarnas inställning. Arbetet utgick från teori inom retorik, budskapsstrategier och användarcentrerad design, vilket tillsammans med empirisk data blev grunden för ett gestaltningsförslag. Empirisk data samlades in genom fyra metoder: en intervju med en ämnesexpert för att rama in problemet, en retorisk textanalys för att resonera kring om befintlig information bidragit till att problemet kvarstår, en enkätundersökning för att definiera målgruppens informationsbehov, attityd och mediepreferens samt två utvärderande tester för att undersöka om gestaltningsförslaget fick avsedd inverkan. Genom detta kunde flera slutsatser dras. Bland annat att en blandad budskapsstrategi, metaforer, bilder och att tilltala läsaren som ”du” kan ha positiv inverkan på mottagarens inställning, utifrån vilka en slutgestaltning skapades. / The environment is impacted in a negative way when food waste is commingled with other waste from the household. Still, the latest statistics show that only 25,5 % of the food waste from Swedish households is sorted out. This seems to be caused by a negative attitude among other things, and can indicate a need for convincing information about the importance of sorting out. Therefor, Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö requested a material meant to motivate residents to change their attitude. The study’s purpose was to find out how information about sorting out food waste can be formed to make a positive impact on the receiver’s attitude. The study emanated from theories within rhetoric, message strategies and human centered design, which along with empirical data became the foundation for a design proposal. Empirical data was collected through four methods: an interview with a expert within the subject to frame the problem, a rhetorical text analysis to discuss if existing information have contributed to that the problem still remain, a questionnaire survey to define the target group’s information need, attitude and preferred medium, and two evaluative tests to examine if the design proposal had the intended impact. Through this, multiple conclusions could be drawn. For instance that a combined message strategy, metaphors, images and addressing the reader as “you” can have a positive impact on the receiver’s attitude, by which a final design was created.