Anläggningsbranschen står för den stora delen av avfall i form av schaktmassor i Sverige. För att hantera schaktmassor behövs en bra och detaljerad forskning, detta ska leda till minskning av koldioxids utsläpp som påverkar klimatet. Rapportens syfte är att skapa en mall som ska hjälpa Trafikverket att få en bättre kontroll över masshantering och att den ska funka för alla anläggningsprojekt. Syftet med rapporten är även att kunna återanvända schaktmassor som uppkommer i ett anläggningsprojekt, detta genom att optimera jordmassor samt bedömning av de massorna med hänsyn till avfallshierarkin. För att kunna komma fram till ett bra resultat har Excel programmet använts för att skapa mallen. Olika litteraturstudier, datainsamling av valda metoder och dokumentanalys har utförts för att hitta information som till exempel Trafikverkets dokument och även Trafikverkets Juridisk tolkning och tillämpning av lagstiftning för masshantering har använts för att hitta information om olika lagstiftningar om avfallshantering. Resultatet visar en mall som kan användas för att bedöma schaktmassor och klassificerar de enligt lagar och föroreningshalter, samt materialtypen och viken tjällfarlighetsklass schaktmassorna har. Med hjälp av den mallen ska den nya avfallshierarkin uppnås det vill säga att flera mängder av schaktmassor ska utgöras som resurs istället att deponera flera mängder och krossa berget för att få nya massor. De stegen som avfallshierarki består av är: Förebygga- minimera uppkomst genom resursanvändning Säkerställd avsättning, tekniskbyggbarhet och miljömässig kvalité, massorna går till närliggande projekt. Förädla i projektet → resurs till exempel makadam för infräsning i väg. Förädla på anläggning → resurs till exempel efter våtsiktning. Deponering För att massorna ska klassas som resurs skall tre viktiga krav uppfyllas enligt miljöbalken: Teknisk byggbarhet Miljömässig kvalitet Säkerställd avsättning En mängd av schaktmassor kan återanvändas, det vill säga att de massorna kan vara biprodukter och används på ett annat användningsområde, som till exempel fyllnadsmaterial. De massorna som innehåller en mängd föroreningshalt, kan återanvändas efter en handlingsprocess utförs för att få bort de föroreningar, exempel på en process som kan genomförs är våtsiktning. / The construction industry accounts for the large part of waste in the form of excavation masses in Sweden. To manage excavation masses, good and detailed research is needed, this will lead to a reduction in carbon dioxide emissions that affect the climate. The purpose of the report is firstly to create a template that will help the Swedish Transport Administration to get better control over mass handling and that it will work for all civil engineering projects. Secondly, it is to be able to reuse excavation material that occurs in a civil engineering project, this by optimizing soil masses and assessing those masses taking into account the waste hierarchy. To arrive at a good result, the Excel program has been used to create the template. Various literature studies, data collection of selected methods and document analysis have been conducted to find information such as the Swedish Transport Administration's documents and the Swedish Transport Administration's Legal Interpretation and application of legislation for mass handling have been used to find information about different legislation on waste management. The results show a template that can be used to assess excavation masses and classify them according to laws and pollution levels, as well as the material type and the bay service hazard class have the excavation masses. With the help of this template, the new waste hierarchy will be achieved, i.e. that several amounts of excavation masses should be used as a resource instead of depositing several quantities and crushing the rock to get new masses. Prevent- minimize emergence through resource use Ensured disposal, technical buildability and environmental quality, the masses go to nearby projects. Refine in the project → resource example macadam for milling in the way. Refine on site → resource specimen after wet sieving. Waste to landfill. For the masses to be classified as resources, three important requirements must be met according to the Environmental Code: Technical constructability Environmental quality Provision secured A variety of excavation masses can be reused, that is, those masses can be by-products and are used in another area of application, such as filling materials. The masses containing a variety of impurities, can be reused after an action process is carried out to remove the impurities, examples of a process that can be carried out are wet sieving.

Behovet av att minska klimatpåverkan genom optimering av armerade betongkonstruktioner har på senaste årtiondet väckt stort intresse. I traditionell dimensionering av betongkonstruktioner övervägs endast ett fåtal utformningar. På senare tid har en metod där flera möjliga lösningar genereras och som möjliggör sena förändringar växt fram, metoden är en så kallad set-based design (SBD). För att utvärdera implementeringen av denna typ av designprocedur utvecklades ett beräkningsskript.  Det primära syftet med denna studie är att med hjälp av ett beräkningsscript, baserat på SBD och parametrisk optimering kunna identifiera den bästa utformningen för ett påldäck med hänsyn taget till kriterierna klimatpåverkan och viljan att standardisera konstruktionen och underlätta produktionen. En del av syftet i studien kommer också vara att på en detaljerad nivå undersöka hur man kan implementera armeringsutformningen i beräkningsscriptet och vilken effekt det ger på optimeringen mot det undersökta kriteriet. På grund av att beräkningsskriptet begränsas av ofullständiga funktioner hos programutvecklaren resulterade det i att en del av datagenereringen fick ske manuellt för att uppnå önskat resultat. Resultatet genererades genom en manuellt genomförd parametrisk studie där utvalda modeller med olika kombinationer av variabler analyserades. Parametrar av betydelse för konstruktionens armeringsutformning och utvärderingskriterier identifierades genom jämförelse av data för olika beräkningsfall. Dessutom jämfördes resultat från flera olika kombinationer av variabler för att se vilka som var av betydelse. De genomförda undersökningarna visade att god armeringsutformning uppnås genom att tillåta parametrar variera fritt. Att erbjuda en lösning där valmöjligheter på ingående parametrar definieras för varje studerad riktning och tillåta variationer i armeringsutformningen för konstruktion leder till en mer noggrann armeringsutformning utifrån önskat resultat. Med parametrisk optimering och dataanalys kan olika lösningar identifieras för effektiv användning av material och bidra till god byggbarhet. Genom studien har det konstaterats att det finns ett stort intresse hos programutvecklare att hjälpa dess användare med att ta fram de funktioner som efterfrågas, och ta åt sig av den input som kommer från dess användare. Detta tyder på en vilja att implementera nya funktioner i dimensioneringsprocessen och en vilja att föra utvecklingen av automatiserade beräkningar vidare.

As many tasks considering structural design in civil engineering become digitalised, the possibility of creating a more effective workflow increases. The development of computer programs that can handle large amounts of data and assist the decision making during design process increases the requirement of the data management to fully utilize the potential of a digital workflow. The design of reinforcement layout of concrete structures is time demanding and often performed manually. These characteristics of a workflow indicates that it may be suitable to be subject to automation. The aim of this thesis is to highlight the potential and the difficulties of using automated design procedures in civil engineering with focus on reinforcement layout design. Specifically, the selection of straight rebars and their placement within concrete structures has been studied with respect to buildability and the amount of reinforcement used. A computer program has been developed to select rebar diameters and arrangement, satisfying the required amount of reinforcement as well as some of the rules according to the Eurocode standard. In order to find feasible solutions, an optimization of the amount of reinforcement as well as different measures of buildability is performed, using a genetic algorithm. The result from two case studies showed that the program managed to perform tasks similar to an engineer and create design solutions which reduced the amount of reinforcement and the number of rebar types. Furthermore, it was shown that consideration to the identified buildability parameters played an important role in finding an optimal solution. The findings indicate that the design of reinforcement layout may be automated and that a more effective workflow can be achieved. / I takt med att fler delar av projekteringen av anläggningskonstruktioner blir digitaliserade ökar möjligheterna för att effektivisera arbetet. Utvecklandet av datorprogram som kan hantera mycket information och ge stöd till beslutsfattande ställer också krav på hanterandet av denna data för att utnyttja den fulla potentialen av ett digitaliserat arbetsflöde. Arbetsprocessen vid armering av betongkonstruktioner är tidskrävande och utförs idag ofta helt eller delvis för hand. Sådana processer bär karaktärsdrag som tyder på att de är lämpade för automatisering. Målet med studien är att undersöka problematiken kring att automatisera arbetsprocesser vid projektering av anläggningskonstruktioner med inriktning på armering av betongkonstruktioner. Specifikt, så har valet av raka armeringsjärn och dess placering i betongkonstruktioner studerats med avseende på byggbarhet och armeringsmängder. Ett datorprogram har utvecklats för att välja armeringsjärn och dess placering för ett givet behov och ett antal krav som ställs enligt Eurokod. För att hitta en möjlig lösning är problemet formulerat som en optimering av armeringsmängd och olika mått på byggbarhet. Optimeringen genomfördes med en genetisk algoritm. Resultatet från två fallstudier visar att programmet lyckades genomföra konstruktörens arbetsuppgifter och skapa lösningar som minskade mängden använd armering och antalet olika typer av armeringsjärn samtidigt som de identifierade måtten på byggbarhet främjades. Vidare visade resultatet att de identifierade byggbarhetsparametrarna spelade en viktig roll för att finna en optimal lösning. Detta indikerar att det är möjligt att automatisera denna process och att ett effektivare arbetsflöde kan erhållas.

Typdetaljer för olika byggnadsdelar som finns tillgängliga på internet och i böcker är idag begränsade i sin utformning. Terrasstak och källarväggar har båda en utmanande konstruktion där det ställs höga krav på utformning då de är husets skydd mot det yttre klimatet. Uppdragsgivaren WSP hade upplevt ett problem med att konstruktörer på företaget ritade olika vid projektering av dessa typer av detaljer. Företaget ville därför hitta en metod där konstruktörerna kunde utgå från samma typdetaljer. Syftet med detta arbete var att underlätta kvalitetssäkringen av konstruktionsdetaljer vid projektering av terrasstak och källarväggar genom att skapa ett underlag att utgå ifrån. Målet blev då att framställa tydliga typdetaljer med tillhörande teknisk beskrivning. Genom litteraturstudier, projektgranskningar, samtal med konstruktörer och experter på och utanför företaget har underlag insamlats. Ett underlag som sedan legat till grund för analys och slutsats. Analys och slutsats genomfördes utifrån ett livslängdsperspektiv med fokus på aspekterna; byggbarhet, fuktsäkerhet, robusthet och kostnad. Resultatet visade tydligt att konstruktörerna ritat dessa detaljer olika och att de inte alltid har kunnat motivera sina val. Resultatet visade också att gällande terrasstak är det omvända konceptet det bästa ur livslängdssynpunkt och för källarväggar är det viktigt att väggen hålls varm och torr. För både källarväggar och terrasstak råder flera olika förutsättningar som påverkat framtagningen av typdetaljer. Slutligen resulterade arbetet i två typdetaljer för terrasstak och tre för källarväggar. / Construction details available on the Internet and in books for various building components are today limited in their design. Terraces and cellar walls both have a challenging construction where high demands are made, as they are the house's protection against the external climate.   The initiator WSP had experienced a problem that designers at the company designed differently when designing these types of details. The company therefore wanted to find a method where the designers could use the same type details as guidance.   The purpose of this work was to facilitate the quality assurance of design details when designing terrace roofs and cellar walls by creating a basis for starting. The goal was then to produce clear construction details with an accompanying technical description.   Through literature studies, project reviews, conversations with designers and experts on and outside the company, information has been collected to a sufficient extent as a basis for analysis and conclusion. Analysis and conclusion were conducted based on a longevity perspective focusing on the aspects; constructability, moisture safety, robustness and cost. The result clearly showed that the designers at the office designed these details differently and that they could not always justify their choices. The result also showed that the terrace roof as per the reverse concept is the best solution according to the longevity perspective, and for cellar walls is the important aspects to keep the wall dry and warm. For both cellar walls and terraces, there are different conditions that affect the production of construction details. This eventually led to two types construction details of terrace roofs and three for cellar walls.

Topics on the environment and sustainability attracts ever more attention today, especially in the construction sector. In Sweden, the building- and housing industry answers for a significant share of the total energy consumption, waste production and greenhouse gas emissions. The construction sector is often depicted as conservative with a low rate of productivity and innovation. Sweden’s National Board of Housing, Building and Planning suggests that errors and damages in construction causes expenses corresponding to tens of thousands new housing units each year in Sweden. In a time of climate action and pursuit of more circularity in resource use this issue becomes a burning question. There is no doubt that the industry has adopted the increasing awareness on sustainability issues. Carbon emission levels and renewable energy is being measured as any other key performance indicator. The strive for increased sustainability in construction becomes relevant for any actor who wants to remain relevant on the market. Considering recent studies emphasizing errors, damages, and inadequacies in construction a relevant question to ask would be if the reality lives up to the ambitions of a sustainable building industry. This study investigates underlying factors causing errors and damages in construction. Development on sustainability matters is plotted in relation to how it has affected the industry. Chosen literature covers sustainability development, building errors and damages as well as complexity matters unique for the construction industry. The study’s literature review is balanced by multiple interviews and a survey conducted with industry working professionals. The results suggest that the development of errors and damages in construction has been stable in recent years. However, data collection thru interviews and surveys declares that most participants has experienced an increase in errors and damages. The distribution of information and knowledge regarding errors and damages in construction has increased, which may have caused a perceived increase of errors and damages. Whether increased focus on sustainability matters has affected the occurrence of errors and damages depends on which time span is being considered. Sustainability related adaptions of work methods and materials may give rise to errors and damages in the short term. Hence, the heightened sustainability focus together with a rapid development pace calls for caution when designing buildings. The study’s data collection suggests an increasing lack of competence regarding the design of buildings and contract documents. Ambiguous and more demanding requirements together with lack of general liability and competence supply is described as the most urgent issues affecting errors, damages, and deficiencies in construction. / Frågor som berör miljö- och hållbarhet får allt mer uppmärksamhet i samhället, inte minst inom byggsektorn. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för en betydande andel av landets totala energianvändning, avfallsproduktion och utsläpp av växthusgaser. Byggsektorn beskrivs traditionellt som konservativ och beskylls ofta för att ha en låg produktivitetsutveckling och innovationsgrad. Boverket hävdar att fel, skador och brister i byggandet orsakar kostnader motsvarande ett produktionsbortfall på tiotusentals bostäder i Sverige varje år. I en tid av klimatomställningar och strävan mot ett mer cirkulärt användande av naturresurser blir denna fråga ytterst relevant. Att branschens aktörer tagit till sig det ökande hålbarhetsfokuset råder det inga tvivel om. Företags koldioxidutsläpp och andel förnybar energi är nyckeltal som deklareras i allt högre utsträckning. Att bygga hållbart är en självklarhet för vilken aktör som helst som vill behålla sin position på marknaden. Med bakgrund i de studier som lyfter fram fel, skador och brister inom byggandet är det relevant att fråga sig ifall verkligheten lever upp till ambitionen om det hållbara byggandet. Denna studie undersöker bakomliggande orsaker till att det uppstår fel och skador i byggandet. Branschens utveckling kopplat till hållbarhetsfrågan kartläggs i syfte att identifiera hur den påverkat byggandet. Den litteratur som studerats berör hållbarhetsutveckling, byggfel och byggskadorsamt den komplexitet som ofta är unik för byggbranschen. Genom intervjuer med tjänstemän samt en enkätstudie med yrkesarbetare ges en verklighetsanknytning och avstämning mot aktuell litteratur. Studiens resultat påvisar att utvecklingen av byggfel och byggskador varit oförändrad i närtid. Inom ramen för studiens datainsamling uppger majoriteten av de tillfrågade att de upplevt en ökning av fel och skador. Samtidigt har information och spridning av upptäckta fel och skador i byggandet ökat, vilket i sig kan ha föranlett en upplevd ökning. Huruvida det ökade hållbarhetsfokuset inom byggsektorn har påverkat förekomsten av byggfel och byggskador beror på vilken tidshorisont som beaktas. Hållbarhetsrelaterade omställningar av arbetsmetoder och material riskerar att ge upphov till fel och skador på kort sikt. Med ökat fokus på hållbarhetsfrågor och snabb utveckling ökar behovet av att kunna se den långsiktiga hållbarheten vid valet av byggtekniska lösningar. Studiens datainsamling pekar på ökande kompetensbrist i fråga om byggnaders och byggbeskrivningars utformning. Tvetydiga och mer omfattande kravställningar i kombination med bristande helhetsansvar och kompetensförsörjning beskrivs som de största riskfaktorerna i fråga om fel, skador och brister i byggandet.