Den globala uppvärmningen är ett av vår tids största problem och det krävs mycket arbete inom olika områden för att nå de uppsatta klimatmålen. Byggbranschen är ett område som är av stor vikt att arbeta med för att nå målen då en stor del av den globala energianvändningen har med byggnader att göra. Samtidigt sätter de stora flyktingströmmarna under senare tid Sverige på prov och det krävs ny innovation för att lösa frågor om bostadsbrist och integration. I nuläget är det oftast en uppfattning hos byggbolagen att det innebär en högre kostnad att bygga hållbart och att denna kostnad inte alltid återbetalar sig, åtminstone inte på kort sikt. Incitament för att bygga hållbart behöver identifieras och lyftas fram för att öka intresset hos byggföretagen att sträva efter detta. Det är inte säkert att det är byggföretaget som får ta del av investeringen när projektet är slutfört, utan det blir en annan aktör, exempelvis de boende som flyttar in i huset och får lägre energikostnader. Syftet med arbetet är att analysera vilka incitament, svårigheter och möjligheter som finns med att bygga och förvalta hållbara fastigheter. Uppsatsen består av en teoretisk referensram, litteraturöversikt, empiri i form av en intervjustudie samt analys och slutsatser. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med miljö- och hållbarhetschefer och andra personer med liknande roller hos fastighetsbolag, bostadsbolag, bostadsutvecklare och byggföretag i Sverige. Sju personer har intervjuats baserat på frågeställningarna kring vilka incitament, svårigheter och möjligheter som finns med att bygga och förvalta hållbara fastigheter. Resultatet visar att miljöcertifiering upplevs vara ett krav för att kunna vara verksam på marknaden. Certifiering kring social hållbarhet saknas och är något som efterfrågas då flera respondenter upplever social hållbarhet som framtiden medan ekologisk hållbarhet mer eller mindre är ett krav. Kunskapsbrist upplevs vara det största hindret mot att bygga och förvalta hållbart. Ändrade avskrivningsregler är också en viktig faktor för att öka incitamenten för att bygga hållbart. Möjligheterna att utvecklas inom området är många och handlar bland annat om användandet av ny teknik. / Global warming is one of the greater problems of our time and it requires effort in various fields to achieve the set climate targets. The construction industry is of great importance to improve to achieve the objectives, since a large part of the global energy consumption has to do with buildings. For the meantime, recent large refugee movements in Sweden puts the country to test and new innovation to solve the issues of housing shortage and integration is required. Construction companies relate high cost to sustainable construction and that this cost does not pay off, especially in the short term. Incentives for building sustainable must be identified and highlighted to increase interest in sustainable building. It is uncertain if the construction company will profit from investment since it is the residents who will attain lower energy costs. The aim is to analyze the incentives, difficulties and opportunities that exist to build and manage sustainable real estate. The thesis consists of a theoretical framework, literature overview, empirical evidence in the form of an interview study, analysis and conclusions. Semi-structured interviews were conducted with environmental and sustainability managers and other persons with similar roles in real estate companies, housing companies, housing developers and construction companies in Sweden. Seven persons were interviewed based on questions about which incentives, difficulties and opportunities that exist to build and manage sustainable real estate. The result shows that environmental certification is perceived to be a requirement in order to stay on the market. Certification of social sustainability is lacking and is something that is desirable as several respondents perceive social sustainability as the future while ecological sustainability is a requirement.

A change in resource consumption patterns is crucial to avoid climate change, reduce greenhouse gas (GHG) emissions and to increase climate resilience and consequently, the idea of a circular economy (CE) has gained widespread attention. The resource intense building and construction sector has become subject to both internal and external pressure to become more circular. Throughout the sector, the environmental product declaration (EPD) is often used to communicate environmental and sustainability information about products but currently, the EPD lacks the inclusion of specific circularity information. This thesis aims to identify a suitable indicator for measuring the product circularity of construction products that can be implemented into the existing EPD-scheme. The study is based on an extensive literature review, qualitative interviews with green building councils (GBCs) and expert discussions with the ECO Platform task group for CE. The identified product circularity indicators have been assessed against a certain set of subjects and criteria to evaluate their inclusion of circularity subjects as well as their suitability to the EPD. The assessment identified two indicators scoring the highest, the Material Circularity Indicator (MCI) and the New Circularity Index (NCI). These indicators were included in a short pilot study to further evaluate their usability and applicability. The study concludes that both indicators are suitable for inclusion in the EPD-scheme to some extent, but they both lack a full inclusion of the end of life (EoL) stage. These subjects must be covered to ensure inclusion of comprehensive circularity information but nevertheless, the MCI and the NCI remains the best options. / För att undvika klimatförändringar, minska utsläppen av växthusgaser och öka samhällets resiliens måste användandet av naturresurser förändras. I samband med en ny syn på resursanvändning har idén om en cirkulär ekonomi fått stor uppmärksamhet. Både interna och externa krav har ökat på den resursintensiva byggsektorn att bli mer cirkulär. I byggsektorn används ofta miljövarudeklarationer (EPD) för att kommunicera miljö- och hållbarhetsinformation om produkter. Idag saknar dock EPD-systemet specifik information om produkters cirkuläritetsprestanda. Detta examensarbete syftar därför till att identifiera en indikator som är lämplig för att mäta produktcirkuläritet hos byggprodukter och som kan implementeras i det befintliga EPD-systemet. Studien är baserad på en omfattande litteraturstudie och kvalitativa intervjuer med Green Building Councils (GBC) samt expertdiskussioner med ECO Platforms arbetsgrupp för cirkulär ekonomi. Ett antal identifierade indikatorer för produktcirkuläritet har utvärderats mot ett antal kriterier framtagna av arbetsgruppen. Målet var att utvärdera deras respektive inkludering av cirkuläritet samt deras lämplighet i förhållande till en EPD. De två indikatorer som fick högst poäng, Material Circularity Indicator (MCI) och New Circularity Index (NCI), inkluderades i en pilotstudie för att utvärdera deras användbarhet och tillämpbarhet i praktiken. Studien drar slutsatsen att båda indikatorerna är lämpliga för att inkluderas i EPD-systemet till en viss utsträckning. Dock saknar de båda en fullständig inkludering av cirkuläritetsperspektiv som täcker produktens slutskede i livscykeln. Dessa perspektiv är av stor vikt för att säkerställa framförandet av fullständig cirkuläritetsinformation. Trots detta visar studien att MCI och NCI är de indikatorer som utgör de bästa alternativen för att integreras i en EPD.

En stor bidragande faktor till miljöproblem som global uppvärmning och icke förnybar resursförbrukning är aktiviteter inom fastighetsbranschen. Det beräknas att 40% av all världens koldioxidutsläpp produceras av byggnader samtidigt ses miljöcertifiering av fastigheter som en del av lösningen för att sänka mängden koldioxid och nå hållbar utveckling. Miljöcertifieringar för med sig en rad fördelar, bland annat en minskad användning av naturresurser och ett högre fastighetsvärde. Trots de fördelar som miljöcertifiering för med sig är knappt 1% av det svenska fastighetsbeståndet certifierat. Studiens syfte är att bidra till kunskap rörande vilka barriärer som föreligger samt hur de kan mildras på den svenska fastighetsmarknaden. Denna studie bidrar med unikt material eftersom tidigare forskning är bristfällig på den svensk fastighetsmarknaden. Studien är av mixad metod och använder sig av en kvantitativ online-enkätundersökning samt en intervjustudie om 3 respondenter från den svenska fastighetsmarknaden. Enkätundersökningen utgick från tidigare internationell forskning och intervjustudien möjliggjorde en mer djupgående analys kring den svenska marknaden. De svenska aktörerna i studien ansåg att Brist på efterfrågan hos konsumenter, Höga Kostnader, Låg miljömedvetenhet hos konsumenter och Brist på statliga incitament var barriärer på den svenska fastighetsmarknaden. Brist på tid och extra administrativt arbete identifierades som nya barriärer som inte har blivit belysts i tidigare forskning. Studien visar även på att barriärer kan mitigeras genom företagsstrategier där svenska aktörer automatiserar och standardiserar sina arbetssätt utifrån de krav som miljöcertifikat ställer. / A major contributing factor to environmental problems such as global warming and non-renewable resource consumption are activities in the real estate industry. It is estimated that 40% of all the world's carbon dioxide emissions are produced by real estate and green certificates are seen as part of the solution to reduce the amount of carbon dioxide and achieve sustainable development. Green certifications have several benefits, including a reduced use of natural resources and a higher property value. Despite the benefits that green certification brings, just under 1% of the Swedish property portfolio is certified. The purpose of the study is to contribute to knowledge regarding what barriers exist and how they can be mitigated in the Swedish real estate market. This study contributes unique material because previous research is deficient in the Swedish real estate market. The study is of a mixed method and uses a quantitative online survey and an interview study of 3 respondents from the Swedish real estate market. The questionnaire was based on previous international research and the interview study enabled a more in-depth analysis of the Swedish market. The Swedish actors in the study considered that Lack of consumer demand, High Costs, Low environmental awareness among consumers and Lack of government incentives were barriers in the Swedish real estate market. Lack of time and extra administrative work were identified as new barriers that have not been highlighted in previous research. The study also shows that barriers can be mitigated through company strategies where Swedish actors automate and standardize their ways of working based on the requirements set by green certificates.

Topics on the environment and sustainability attracts ever more attention today, especially in the construction sector. In Sweden, the building- and housing industry answers for a significant share of the total energy consumption, waste production and greenhouse gas emissions. The construction sector is often depicted as conservative with a low rate of productivity and innovation. Sweden’s National Board of Housing, Building and Planning suggests that errors and damages in construction causes expenses corresponding to tens of thousands new housing units each year in Sweden. In a time of climate action and pursuit of more circularity in resource use this issue becomes a burning question. There is no doubt that the industry has adopted the increasing awareness on sustainability issues. Carbon emission levels and renewable energy is being measured as any other key performance indicator. The strive for increased sustainability in construction becomes relevant for any actor who wants to remain relevant on the market. Considering recent studies emphasizing errors, damages, and inadequacies in construction a relevant question to ask would be if the reality lives up to the ambitions of a sustainable building industry. This study investigates underlying factors causing errors and damages in construction. Development on sustainability matters is plotted in relation to how it has affected the industry. Chosen literature covers sustainability development, building errors and damages as well as complexity matters unique for the construction industry. The study’s literature review is balanced by multiple interviews and a survey conducted with industry working professionals. The results suggest that the development of errors and damages in construction has been stable in recent years. However, data collection thru interviews and surveys declares that most participants has experienced an increase in errors and damages. The distribution of information and knowledge regarding errors and damages in construction has increased, which may have caused a perceived increase of errors and damages. Whether increased focus on sustainability matters has affected the occurrence of errors and damages depends on which time span is being considered. Sustainability related adaptions of work methods and materials may give rise to errors and damages in the short term. Hence, the heightened sustainability focus together with a rapid development pace calls for caution when designing buildings. The study’s data collection suggests an increasing lack of competence regarding the design of buildings and contract documents. Ambiguous and more demanding requirements together with lack of general liability and competence supply is described as the most urgent issues affecting errors, damages, and deficiencies in construction. / Frågor som berör miljö- och hållbarhet får allt mer uppmärksamhet i samhället, inte minst inom byggsektorn. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för en betydande andel av landets totala energianvändning, avfallsproduktion och utsläpp av växthusgaser. Byggsektorn beskrivs traditionellt som konservativ och beskylls ofta för att ha en låg produktivitetsutveckling och innovationsgrad. Boverket hävdar att fel, skador och brister i byggandet orsakar kostnader motsvarande ett produktionsbortfall på tiotusentals bostäder i Sverige varje år. I en tid av klimatomställningar och strävan mot ett mer cirkulärt användande av naturresurser blir denna fråga ytterst relevant. Att branschens aktörer tagit till sig det ökande hålbarhetsfokuset råder det inga tvivel om. Företags koldioxidutsläpp och andel förnybar energi är nyckeltal som deklareras i allt högre utsträckning. Att bygga hållbart är en självklarhet för vilken aktör som helst som vill behålla sin position på marknaden. Med bakgrund i de studier som lyfter fram fel, skador och brister inom byggandet är det relevant att fråga sig ifall verkligheten lever upp till ambitionen om det hållbara byggandet. Denna studie undersöker bakomliggande orsaker till att det uppstår fel och skador i byggandet. Branschens utveckling kopplat till hållbarhetsfrågan kartläggs i syfte att identifiera hur den påverkat byggandet. Den litteratur som studerats berör hållbarhetsutveckling, byggfel och byggskadorsamt den komplexitet som ofta är unik för byggbranschen. Genom intervjuer med tjänstemän samt en enkätstudie med yrkesarbetare ges en verklighetsanknytning och avstämning mot aktuell litteratur. Studiens resultat påvisar att utvecklingen av byggfel och byggskador varit oförändrad i närtid. Inom ramen för studiens datainsamling uppger majoriteten av de tillfrågade att de upplevt en ökning av fel och skador. Samtidigt har information och spridning av upptäckta fel och skador i byggandet ökat, vilket i sig kan ha föranlett en upplevd ökning. Huruvida det ökade hållbarhetsfokuset inom byggsektorn har påverkat förekomsten av byggfel och byggskador beror på vilken tidshorisont som beaktas. Hållbarhetsrelaterade omställningar av arbetsmetoder och material riskerar att ge upphov till fel och skador på kort sikt. Med ökat fokus på hållbarhetsfrågor och snabb utveckling ökar behovet av att kunna se den långsiktiga hållbarheten vid valet av byggtekniska lösningar. Studiens datainsamling pekar på ökande kompetensbrist i fråga om byggnaders och byggbeskrivningars utformning. Tvetydiga och mer omfattande kravställningar i kombination med bristande helhetsansvar och kompetensförsörjning beskrivs som de största riskfaktorerna i fråga om fel, skador och brister i byggandet.