Syftet med examensarbetet är att analysera hur Kiab som fastighetsägare och byggherre styr sina byggprojekt och lokalanpassningar. Målet är att examensarbetet ska bidra till att det finns tydliga rutiner och metodstöd för styrning av Kiabs byggprojekt och lokalanpassningar. Frågeställningar som ska besvaras i examensarbetet är  Hur bedrivs projekteringsarbetet? Hur upphandlas byggprojekt och lokalanpassningar? Hur planerar och bereder Kiab som byggherre, byggprojekt och lokalanpassningar? Hur leder Kiab som byggherre sina projekt? Hur styr Kiab sina projekt ekonomiskt och är dom lönsamma? Studien utgår ifrån kurslitteraturen i utbildningen Bygg- och anläggningsteknik vid Luleå Tekniska Universitet. Relevanta delar av kurslitteraturen har valts som teoretisk grund utifrån studiens syfte och problemformuleringar och presenteras under respektive underrubrik i detta kapitel.  Kiab styr sina bygg- och lokalanpassningsprojekt på ett sätt som i hög grad följer de teroretiska modeller som ligger till grund för kurserna i entreprenadjuridik, bygg- och anläggningsprojektering, samt anbudskalkylering. Kiab har en gedigen kompetens när det gäller att utifrån sina hyresgästers behov projektera lokalanpassningar och utbyggnader på ett kostnadseffektivt och attraktivt sätt. Kiabs långt framskridna arbete för ökad digitalisering borgar för att företaget kan möta framtida krav och bli en ännu bättre byggherre och förvaltare.

The construction industry is characterized by complex processes and low productivity. Improving productivity can be partly attributed to more efficient logistic flows. Both materials and resources play a crucial role in the success and cost-effectiveness of projects. Therefore, profitability can be enhanced by avoiding waste and optimizing material handling. However, despite the potential for improving productivity and profitability through a systematic approach to logistics, there doesn't seem to be an industry standard for involving logistics experts in various projects. Hence, this report investigates how logistics are managed in the construction industry. This study is a concluding part of the construction engineering program at Linköping University. The study presents both theoretical perspectives combined with empirical data leading to the study's results. An overview of the construction process is presented, followed by a deeper insight into logistical concepts such as Lean and just-in-time, as well as an introduction to the function of third-party logistics providers. The empirical data of the study is based on case studies of four construction projects in central Sweden, where interviews were conducted with project managers. Interviews were also conducted with representatives from third-party logistics providers regarding the construction projects they were involved in and the roles they played. The conclusions drawn in the study emphasize the importance of adapting logistics planning to the project's characteristics. Clear communication and collaboration between clients, contractors, and any third-party logistics providers are crucial to ensuring effective logistics in construction projects. There are also benefits to clarifying the distribution of responsibilities and increasing awareness of the importance of logistics in construction projects. Additionally, there is a desire to raise awareness of the importance of logistics in construction projects and highlight good examples and success factors to potentially improve efficiency and productivity within the construction industry. / Byggindustrin kännetecknas av komplexa processer och låg produktivitet. En del av att förbättra produktiviteten kan härledas till effektivare logistikflöden. Man kan se att både material och resurser spelar en avgörande roll för projekts framgång och kostnadseffektivitet. Genom att undvika spill och optimera hantering av material kan således projekts lönsamhet förbättras. Men trots att man genom ett systematiserat arbetssätt av projekts logistik kan förbättra produktiviteten och lönsamheten verkar det inte finnas en branschstandard att involvera logistikexperter i de olika projekten. Därav avser den här rapporten att undersöka hur man arbetar med logistik i byggbranschen. Den här studien är ett avslutande moment inom högskoleingenjörsprogrammet byggnadsteknik på Linköpings universitet. Studien grundar sig i teoretiska perspektiv som tillsammans med empiriska data leder fram till resultatet av studien. En genomgång av hur byggprocessen fungerar presenteras för att sedan följas av en djupare insyn i logistiska koncept så som Lean och just-in-time, och även en introduktion till funktionen av en tredjepartslogistiker. Studiens empiri grundar sig i fallstudier av fyra byggprojekt i mellersta Sverige där intervjuer har skett med projektledare för projekten. Intervjuer har även skett med representanter från tredjepartslogistiker gällande byggprojekt de varit involverade och vilken roll de har fått. Slutsatserna som dras i studien betonar vikten av att anpassa logistikplaneringen efter projektets karaktär. Tydlig kommunikation och samarbete mellan beställare, entreprenörer och eventuella tredjepartslogistiker är avgörande för att säkerställa effektiv logistik i byggprojekt. Det finns även fördelar med att tydliggöra ansvarsfördelningen och öka medvetenheten kring vikten av logistik i byggprojekt. Dessutom önskar man öka medvetenheten kring vikten av logistik i byggprojekt och lyfta goda exempel och framgångsfaktorer för att eventuellt kunna förbättra effektiviteten och produktiviteten inom byggbranschen.

Avhandlingen behandlar byggprocesser i södra Sverige som hade ambitionen att åstadkomma lågenergihus liknande den tyska passivhusstandarden. Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för processer i införandet av ett energikoncept. Energikonceptet betraktas som en innovation för användning i en sektor som av många beskrivs som konservativ och inte särskilt mottaglig för innovationer. Byggprocesserna studeras genom att händelser rekonstrueras med hjälp av berät-tande källor såsom intervjuer och protokoll från olika möten. Även observationer har använts där tillfälle funnits. Fokus riktas mot hur arbetet organiserades och beslutsprocessen bakom valet av teknik till konceptet. Även massmedias rapporte-ring om byggprocesserna har studerats och hur deltagarna i byggprocesserna marknadsförde energikonceptet. Införandet av energikonceptet kan förstås som transformationer eller om-formningar. Omformningarna bestod av fem grundläggande aktiviteter som med Hägerstrands tidsgeografiska begrepp kallas: lösgörning, formning, hopsättning, transportering och lagring. Energikonceptet lösgjordes från ett specifikt lokalt sammanhang och transporterades till ett annat där det formades för att passa nya förutsättningar och sattes ihop till ett nytt energikoncept. Det nya energikonceptet lagrades i ett nytt hus. Genom att följa människors och teknikers trajektorier kunde slutsatser angående energikonceptets svagt och starkt kopplade delar dras. De starkt kopplade delarna är byggherrens organisering av arbetet som skulle underlätta en starkare styrning. Sinnliga upplevelser av lagrade energikoncept hade betydelse för användandet. Solfångare visade sig vara en svagt kopplad teknik och behövde teknikbärare för att användas. / This thesis explores building processes in the south of Sweden with the aim to accomplish low energy housing in accordance with the German standard for passive houses. In this thesis, the passive house is regarded as an innovative en-ergy concept which has been introduced to Sweden and to a conservative sector. The purpose of the study is to provide an understanding of processes in the im-plementation of an innovation for energy-saving dwellings. The process is recon-structed with data from interviews, minutes, articles, reports, etc, and presented as stories of different sequences including how the housing projects were organised, how the energy concept was established among the participants, how decisions were made and what messages were presented about the energy concept in mass media. The energy concept is followed in a process of transformation where it was subject to five fundamental acitivites: decomposition, moulding, composition, transportation and storage. The concepts originate from a time-geography per-spective, founded and developed by the Swedish geographer Torsten Hägerstrand. The energy concept was decomposed at a specific local context and transported to another, where it was moulded and composed into a new energy concept. The new energy concept was stored in a new setting. By following the trajectories of peo-ple and technologies, conclusions about the energy concept can be drawn. The building proprietors chose less conventional ways of managing the building proc-ess in order to have more control. The projects were started by people who them-selves had their own experience of passive houses. Solar collectors were loosely coupled to the energy concept and needed technology carriers.