Bakgrund: Både patienter och sjuksköterskor uppger att deras välmående är avsevärt bättre när sjuksköterskan vårdar med empati och de kan etablera en relation till varandra. Compassion fatigue (CF) är en stressrespons som drabbar personer i vårdgivande yrken, där sjuksköterskan påverkas både fysiskt och psykiskt.    Syfte: Att undersöka om och hur den personcentrerade omvårdnaden och dess kvalité påverkas när en sjuksköterska drabbats av CF.    Metod: Deskriptiv litteraturstudie som inkluderar 14 artiklar med kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL.    Resultat: Resultatet visar att den personcentrerade omvårdnaden indirekt försämras när sjuksköterskan drabbats av CF. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienten påverkades och patienterna ansåg att medkänsla var en huvudkomponent i god omvårdnad. Det identifierades två teman: Empatins betydelse för den personcentrerade omvårdnaden samt Emotionella och kognitiva reaktioner påverkar sjuksköterskans engagemang. Temat Empatins betydelse för den personcentrerade omvårdnaden har två underkategorier: Patienten upplever minskad förståelse och empati samt Bristande kvalité av omvårdnaden.    Slutsats: Det huvudsakliga resultatet visade att sjuksköterskans CF har en inverkan på patientens personcentrerade omvårdnad och kvalitén på omvårdnaden. När en sjuksköterska drabbas av CF får det ofta konsekvenser i sjuksköterskans yrkesutövning och omvårdnaden av patienter blir negativt påverkat. / Background: Both patients and nurses mention that their wellbeing is significantly better when the nurse care with compassion and a relationship is established. Compassion fatigue (CF) is a response of stress that affects caregiving professionals were nurses get physically and mentally affected.  Aim: To investigate if the person-centered care and quality of care are affected when a nurse has CF. Method: Literature review including 14 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. Searches were made using the PubMed and CINAHL databases.   Results: The patient-centered care is affected and deteriorated by a nurse with CF. The nurses approach towards the patient were affected and the patients considerate that compassion was a major component of good nursing care. Themes that were identified were: The importance of empathy for person-centered care and Emotional and cognitive reactions affect the nurse's commitment. The theme of empathy for the person-centered care has two subcategories, the patient experiences reduced understanding and empathy and quality of nursing. Conclusion:  The nurse compassion fatigue has an impact on the patient-centered care and the quality of care. When a nurse is affected by CF there is consequences both in the professional life. The patients quality of care will be adversely affected.

Bakgrund: Empatitrötthet är en kombination av utmattning och sekundär traumatisk stress som medfört en avsaknad eller förlust av empatiska förmågor i hopp om att skydda det egna välmåendet. Prevalensen av empatitrötthet ökar och därmed konsekvenserna det har på vården. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa litteratur som beskrev sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Metod: En kvalitativ ansats användes och underlaget bestod av tio kvalitativa studier baserade på beskrivningar från sjuksköterskor i olika omvårdnadssammanhang för att framhäva sjuksköterskor upplevelser av empatitrötthet.Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar två huvudkategorier: Upplevda förluster i åsamkande av empatitrötthet och Upplevda lärdomar av empatitrötthet. Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskors upplevelser är former av förluster relaterat till empatitrötthet. Konklusion: Empatitrötthet är ett mångfacetterat fenomen vilket påverkar sjuksköterskan på flera plan. I slutändan leder det till inadekvat omvårdnad av patienter. Vidare för att undvika empatitrötthet krävs mer resurser i form av fler sjuksköterskor, tid för reflektion ska möjliggöras och ökat stöd från ledning samt organisation. Detta krävs för att säkerställa ett hållbart yrkesliv för sjuksköterskan och god omvårdnad för patienten. / Background: Compassion fatigue is a combination of fatigue and secondary traumatic stress which brings with it a lack or loss of empathic abilities, as a way to protect the individual's own wellbeing. The prevalence of compassion fatigue is on the rise as well as the consequences it has on nursing.Aim: The purpose of the study was to compile literature that described nurses' experiences of empathy fatigue. Method: A qualitative approach was used, and the data consisted of ten qualitative studies based on descriptions from nurses in various nursing contexts to highlight nurses’ experiences of compassion fatigue. Result: The result of the literature review discovered two main categories: Experienced losses caused by compassion fatigue and Perceived lessons learned by compassion fatigue. The findings show that the majority of nurses' experiences present themselves as losses related to compassion fatigue.Conclusion: Compassion fatigue is a multifaceted phenomenon which affects the nurse on several levels. In the end, it leads to inadequate care of patients. Furthermore, to avoid compassion fatigue, more resources are required such as additional nurses, added time for reflection and increased support from management and organization to ensure a sustainable career for the nurse and adequate care for the patients.

No description available.

The aim of the study is to examine if family therapists who work with traumatized clients in family treatment and investigation are affected by secondary trauma and whether there are opportunities to recover from work. To answer the study’s aim and questions, a qualitative method has been used where ten semi-structured interviews have been conducted. The collected empirical data has subsequently been interpreted and analyzed of the basis of previous research and Isdal's and Figley's psychological explanations of concepts. The results show that the family therapists experience secondary traumatic stress at work, but that a few have developed severe or long-term symptoms of secondary trauma as a result from the work. The results also indicate that family therapists who have experienced previous trauma feel strengthened in their professional role, while others feel that the event has weakened their ability to treat and provide support towards the client. Furthermore, the results show that several family therapists possess individual resources and strategies that enable their chances of recovery. However, the organization lacks methods in terms of offering organizational support that leads to deteriorating conditions for the family therapist’s recovery. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka om familjebehandlare som arbetar med traumatiserade klienter i familjebehandling och utredning påverkas av sekundär traumatisering och om det finns möjligheter att återhämta sig från arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts där tio semistrukturerade intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har därefter tolkats och analyserat utifrån tidigare forskning samt Isdals och Figleys psykologiska begreppsförklaringar. Resultatet visar att familjebehandlarna upplever sekundär traumatisk stress i arbetet men att ett fåtal har utvecklat allvarliga eller långvariga symtom för sekundär traumatisering till följd av arbetet. Resultatet indikerar även att familjebehandlare som erfarit tidigare trauman upplever sig stärkta i yrkesrollen medan andra upplever att händelsen försvagat deras förmåga att bemöta och tillhandahålla stödjande verktyg för klienten. Vidare synliggör resultatet att flera familjebehandlare besitter individuella resurser och strategier som möjliggör deras chans till återhämtning. Verksamheten brister dock i avseende att erbjuda organisatoriskt stöd som leder till försämrade förutsättningar till familjebehandlarnas återhämtning.

The number of Canadian seniors with 2 or more chronic health conditions living into their late 90s or older has never been greater. As such, concerns have been raised that the Canadian healthcare system will be unable to meet the growing healthcare needs of the aging population. In this project, an Advanced Practice Nursing needs assessment was used to identify the impact that caring for a senior has on caregivers' stress levels, and what resources caregivers need to in order to cope with their role. Guided by Neuman's system model theory and Rogers' diffusion of innovation model, a convenience sampling technique was used to gather a sample of caregivers who provide services to seniors age 65 years and older. A total of 33 individuals were sampled; however, valid data were present for only 25 respondents in the quantitative investigation and 27 respondents in the qualitative investigation. Quantitative data were gathered on demographic variables, a caregiver's overall level of stress, and a caregiver's burden. Qualitative data were gathered on what resources would help a caregiver feel less stressed. Nonparametric statistics were used to analyze the quantitative data, and the qualitative data were subjected to a content analysis. Quantitative results revealed that as the respondents got older, their caregiver burden and stress increased; the data also revealed that more educated respondents had less caregiver burden and less stress. Analysis of the qualitative data found that the caregivers wanted more support, more information on how to be a better caregiver, more respite care, and more help from both the Community Care Access Centers and the government. It is expected that the findings of this project can be used as a basis for planning and allocating services for caregivers.

Bakgrund: Empatitrötthet beskrivs som ett successivt slitage på vårdpersonalensförmåga att engagera sig samt värna om sina patienter och kollegor.Sjuksköterskor löper en stor risk att drabbas av empatitrötthet. Minskadarbetsglädje, irritabilitet och kronisk trötthet är exempel på kännetecken avempatitrötthet. I längden kan empatitrötthet ha negativ påverkan på denpersoncentrerade och patientsäkra vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors hantering avupplevd empatitrötthet. Metod: En icke-systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.Litteratursökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och PubMed. Valdavetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades enligt SBU:s kvalitetsmall förkvalitativa studier och resultatet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre teman för sjuksköterskors hantering av empatitrötthet framkom:positiva copingstrategier, negativa copingstrategier och organisatoriskt stöd.Utifrån dessa framkom åtta underteman. Konklusion: Det var viktigt för sjuksköterskorna att hitta verktyg och strategiersom underlättade hanteringen av empatitrötthet. De positiva copingstrategiernapåverkade omvårdnaden positivt medan de negativa copingstrategierna varkengynnade sjuksköterskornas välmående eller den utförda omvårdnaden.Organisatoriskt stöd visade sig vara av stor vikt för sjuksköterskorna i hanteringenav empatitrötthet. Att förebygga och hantera empatitrötthet var såledesbetydelsefullt för sjuksköterskornas välmående och bidrog till bättre möjligheteratt kunna utföra personcentrerad och patientsäker vård. / Background: Compassion fatigue is described as a successive harm to healthcareproviders’ ability to care about their patients and colleagues. Nurses are at agreater risk of developing compassion fatigue. Signs of compassion fatigueinclude reduced job satisfaction, irritability, and chronic fatigue. Compassion fatigue can ultimately affect patient safety and patient-centred care negatively. Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ management ofperceived compassion fatigue. Method: A non-systematic literature review based on a qualitative approach.Literature research was performed in Cinahl, Psycinfo and PubMed. Selectedresearch articles were quality reviewed according to SBU:s template forqualitative studies and the results were analysed using content analysis. Results: Three main themes emerged: positive coping strategies, negative copingstrategies and organizational support. From these, eight sub-themes weredeveloped. Conclusion: It was important for the nurses to find tools and strategies that easedthe managing of compassion fatigue. The positive coping strategies had a positiveeffect on nursing, while the negative coping strategies were neither beneficial tothe nurses’ wellbeing nor to the nursing. Organizational support was crucial toenable nurses to deal with compassion fatigue. Accordingly, preventing andcoping with compassion fatigue was essential for the nurses’ well-being andcontributed to better opportunities to perform patient-centred care and patient safety care

Bakgrund Sjuksköterskor har en examen i omvårdnadsvetenskap, och en central roll i omvårdnad är att inneha ett empatiskt och personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskor kan i samband med vårdande av patienter utveckla empatitrötthet, som är en känsla av fysisk och mental trötthet och ett känslomässigt tillbakadragande. Detta tillbakadragande kan leda till att sjuksköterskornas arbete påverkas, vilket i sin tur kan påverka patienterna. Syfte Syftet med denna icke-systematiska litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskorserfarenheter av empatitrötthet i slutenvård. Metod Den metod som valdes var en icke-systematisk litteraturöversikt. I den icke-systematiska litteraturöversikten inkluderades 17 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ metod, från tre databaser. De inkluderade databaserna i den icke-systematiska litteraturöversikten var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete], Public Medline [PubMed] och Psychological Abstracts [PsycINFO]. Resultat Tre kategorier identifierades och utformade huvudrubriker i resultatet: faktorer i arbetet som kan leda till empatitrötthet hos sjuksköterskor, konsekvenser av empatitrötthet hos sjuksköterskor samt copingstrategier och bakomliggande faktorer för att hantera empatitrötthet hos sjuksköterskor. Slutsats Resultaten i denna icke-systematiska litteraturöversikt visade att empatitrötthet kunde medföra brister i patientsäkerheten som bland annat resulterade i en ökning av fallolyckor och trycksår. Sjuksköterskorna kunde även utveckla både negativa och positiva copingstrategier för att hantera empatitröttheten. För att förhindra att empatitrötthet ökar inom sjuksköterskeprofessionen behöver ämnet belysas, då det visade sig vara bristfällig kunskap om begreppet i hälso- och sjukvården

Bakgrund: Empatitrötthet, översatt från engelskans compassion fatigue, är ett komplext begrepp och anses vara en konsekvens av långvarig exponering av utbrändhet och sekundär posttraumatisk stress, som kännetecknas som avsaknad av empati. Empatitrötthet hos yrkesverksamma sjuksköterskor ses som ett problem, då det empatiska bemötandet mot patienterna ligger till grund för en personcentrerad vård. Syfte: Syftet är att belysa empatitrötthet relaterat till sjuksköterskans erfarenhet. Metod: Litteraturstudien är sammanställd av tio primärstudier med kvalitativ ansats, där sjuksköterskor från olika instanser inom sjukvården intervjuats för att undersöka deras erfarenhet av empatitrötthet. Resultat: Tre huvudkategorier uppkom genom analysen: Ro ett sjunkande skepp, Alla känslor spenderas och Att hantera det ohanterbara. Resultatet visar att empatitrötthet påverkar sjuksköterskans välbefinnande negativt och har en inverkan på det patientnära arbetet. Hög arbetsbelastning i kombination med utebliven återhämtning och emotionellt påfrestande scenarion på arbetsplatsen föranledde empatitrötthet. Erfarenheter av empatitrötthet gestaltade sig i distansering och social isolation. Konklusion: Empatitrötthet är ett mångfacetterat fenomen som utvecklas över tid och gör sig uttryck i ett brett spektrum av negativa känslor hos sjuksköterskan. Empatitrötthet resulterade i emotionella och fysiska utmaningar för sjuksköterskor vilket i många fall utmynnade i en emotionell distansering som skapade svårigheter att möta patienternas komplexa behov. Varje enskild sjuksköterska ansågs finna sitt individuella sätt att hantera förlusten av den empatiska förmågan. / Background: Compassion fatigue is a complex concept and is considered to be a consequence of long-term exposure to burnout and secondary post-traumatic stress, which is characterized as a lack of empathy. Compassion fatigue in professional nurses is seen as a problem, as the empathic treatment of patients is the foundation of person-centred care. Purpose: The aim of the current study was to explore compassion fatigue related to the nurse's experience. Method: The literature study is compiled from ten primary studies with a qualitative approach, where nurses from different agencies within the healthcare were interviewed to investigate their experience of empathy fatigue. Results: Three main categories emerged from the analysis: Rowing a Sinking Ship, All Emotions Are Spent, and Dealing with the unmanageable. The results show that empathy fatigue affects the nurse's well-being negatively which leads to an impact on the complex person-centred care. High workload combined with lack of recovery and emotionally stressful scenarios in the workplace caused empathy fatigue. The experiences of empathy fatigue took the form of distancing and social isolation. Conclusion: Empathy fatigue is a multifaceted phenomenon that develops over time and manifests itself in a wide range of negative feelings in the nurse. Empathy fatigue resulted in mental and physical challenges for the nurses, which in many cases resulted in an emotional distancing that created difficulties in meeting the patients' complex needs. Each nurse was considered to find their own individual way of dealing with the loss of the empathic ability.

The purpose of this research study was to explore the symptoms of compassion fatigue as experienced by teachers in grades 9-12 during the COVID-19 pandemic. While the research on the effects of compassion fatigue on educators is relatively sparse, the literature regarding compassion fatigue, secondary traumatic stress, and vicarious trauma in other helping professions revealed a 12-symptom framework. Data collection strategies included individual virtual interviews and field notes. Analysis of data occurred in four phases: (a) analyzing transcripts and identifying themes, (b) categorization of data under the 12 symptoms of compassion fatigue, (c) building the explanation in narrative form, and (d) re-examination of the data. The triangulation of data protected the credibility of the analysis through multiple interview sources and member checking. The results revealed that the physical, emotional, professional, and personal experiences described in the teacher interviews exemplified the 12 established symptoms of compassion fatigue. The results suggested that concern for student experiences during the pandemic combined with other contributing factors to manifest a variety of individual symptoms in participants. The most common contributing factors for participants included concerns for the physical and emotional health and wellbeing of students, student academic issues, feelings of being overwhelmed/overloaded at work, and anger and frustration with the school administration and the school system. The themes that emerged from the data analysis indicate that the most common manifested symptoms include lack of sleep, stress and anxiety, thoughts of leaving the teaching profession, and disconnection from family and friends.

This study aims to examine the understanding of compassion fatigue, the burdens of social work, and its relevance within different social work organisations. Interviews were conducted with eight social work managers from various workplaces across Sweden. Participants volunteered to take part in the study. The interviewees had between 14 - 36 years of experience in the field of social work. This study used a qualitative study method and semi-structured interviews were conducted. A thematic analysis was used and three main themes were created: a varying understanding of compassion fatigue, the vulnerability of working with vulnerable people and workplace wellness.  The results found that when asked to define compassion fatigue participants identified it as synonymous with secondary traumatic stress disorder and as a form of empathic numbness. They acknowledged that working with people in need can be difficult and it is important to have a healthy workplace to stay in the field of social work. The main findings are that the respondents' understanding of the phenomenon was not complete and that a lack of distance from their clients and an unawareness of oneself are risk factors for suffering from compassion fatigue. In summary, we concluded that more knowledge is needed about the phenomenon and increased opportunities for students to prepare for what impact the social work profession can have on their health and wellbeing. / Denna studie syftar till att undersöka chefers upplevelse och förståelse av empatitrötthet samt arbetets påverkan på medarbetarna inom olika verksamheter för socialt arbete. Intervjuer genomfördes med åtta chefer för verksamheter inom socialt arbete på olika arbetsplatser över hela Sverige. Respondenternas medverkan i studien var frivillig och de hade mellan 14 - 36 års erfarenhet inom socialt arbete. Studien har utgått från en kvalitativ ansats genom användning av semistrukturerade intervjuer. Utifrån en tematisk analys skapades tre teman; varierande förståelse av empatitrötthet, utsattheten i att jobba med utsatta samt att må väl på arbetsplatsen.  Studiens resultat visar att när respondenterna ombads definiera empatitrötthet beskrevs fenomenet nära sammanvävt med sekundär traumatisering och som en form av empatisk avdomnad. Respondenterna uppmärksammade den emotionella påverkan som klientnära arbete kan innebära och vikten av att ha en hälsosam arbetsplats för att medarbetaren ska klara av arbetet. De huvudsakliga fynd som studien redovisar är att respondenternas förståelse av fenomenet var ofullständig samt att avsaknad av distans till ens klienter och en omedvetenhet om sig själv är riskfaktorer för att drabbas av empatitrötthet. Sammanfattningsvis landade vi i slutsatserna att det behövs mer kunskap om fenomenet och ökad möjlighet för studenter att förbereda sig på hur yrket kan påverka en.