Bakgrund: Covid-19 pandemin har påverkat samhället, hälso- och sjukvården samt befolkningen. Hälso- och sjukvården har varit hårt belastad där primärvården fick en nyckelroll i vaccineringen. Mötet mellan distriktssköterskan och personer som vaccineras med första dosen covid-19-vaccin har upplevts komplext och inte alltid helt lätt att genomföra. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser i mötet med personer som vaccinerades med första dosen Covid-19-vaccin inom primärvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva distriktssköterskor inom primärvården i en region i sydöstra Sverige. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, faktorer som underlättade och försvårade mötet. Sju subkategorier uppkom, glädje hos distriktssköterskan och personerna som vaccinerade sig, informationsflöde samt distriktssköterskans erfarenhet och tillgänglighet, missnöje hos personerna som vaccinerade sig, stress och resursfördelning i distriktssköterskans arbete, rädsla hos personerna som vaccinerade sig, oklart informationsflöde samt olika sorters vaccin och indelning av åldersgrupp. Slutsats: Covid-19 pandemin är en ny företeelse och mötet mellan distriktssköterskan och personen som vaccineras med första dos covid-19-vaccin är ännu outforskat. Vaccinering är en viktig del i det förebyggande omvårdnadsarbetet. Distriktssköterskan utgör en central roll och mötet med personen som ska vaccineras är komplext. Distriktssköterskorna upplevde yrkeserfarenhet, tillgänglighet för befolkningen, uppdaterad informationen och glädje som bidragande till att mötet underlättades. Vidare upplevde distriktssköterskorna att när informationen var oklar, personerna var rädda eller missnöjda och när det fanns många olika sorters vaccin att välja på försvårades mötet. / AbstractBackground: The covid-19 pandemic has affected society, health and medical care as well as people. Health and medical care have been heavily burdened with primary care given a key role in vaccination. The meeting between the district nurse and the individuals to be vaccinated was perceived as complex and not always easy to carry out.  Purpose: The purpose of the study is to describe the district nurse´s experiences of meeting with people who were to be vaccinated with the first dose of covid-19 vaccine in primary care.  Method: The study was conducted by using a qualitative design with an inductive analysis. Data was collected with semi-structured interviews. Eleven district nurses in primary care in south-eastern Sweden participated. The data was then analyzed with inductive content analysis. Results: The analysis resulted in two categories, factors that facilitated andcomplicated the meeting. Seven subcategories arose, joy among the district nurseand the people who vaccinated, information flow and the district nurse's experience and availability, dissatisfaction among the people who vaccinated, stress and resource allocation in the district nurse's work, fear in the people who vaccinated, unclear information flow and different kinds of vaccines as well as the age group division. Conclusion: The Covid-19 pandemic is a new phenomenon and the meeting between the district nurse and the person who is vaccinated with the first dose of COVID-19 vaccine is still unexplored. Vaccination is an important part of preventive nursing work. The district nurse plays a central role and the meeting with the person to be vaccinated is complex. The district nurses experienced professional experience, accessibility for the population, up-to-date information and joy as contributing to the facilitation of the meeting. Furthermore, the district nurses felt that when the information was unclear, the people were afraid or dissatisfied and when there were many different types of vaccine to choose from, the meeting was made more difficult.

In January 2020 a new Coronavirus was identified, which gained momentum and wasclassified as a pandemic. The working methods of the district nurses were affected by a heavyload and a changed work environment with increased tasks. Aim: The purpose of the studywas to explore the district nurse’s experiences of caring for the elderly in home health care in connection with the Covid-19 pandemic. Method: A qualitative interview study with eight district nurses in home health care in northwestern Skåne. Manifest qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Two main categories; changed work environment and changed way of working with six subcategories and quotes from informantsthat confirm the results. Conclusion: All district nurses highlight that this pandemic providedexperience and lessons for future pandemics that should be used for an improved workenvironment. They point out the importance of being more individuals who keep an eye onthe outside world to get information out in time. An improved knowledge of futurepandemics can lead to faster measures being carried out that reduce the burden of care. / I januari 2020 identifierades ett nytt Coronavirus som spreds snabbt över världen och klassades som en pandemi. Distriktssköterskornas arbetssätt påverkades med en ökad belastning och en förändrad arbetsmiljö med utökade arbetsuppgifter. Pandemin medförde psykiska påfrestningar i arbetet, med bristande information och rutiner. Syfte:Syftet med studien var att utforska distriktssköterskans erfarenheter av att vårda äldre i hemsjukvården i samband med Covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta distriktssköterskor inom hemsjukvården i nordvästra Skåne.Data analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Två huvudkategorier; förändrad arbetsmiljö och förändrat arbetssätt med sex subkategorier och citat från informanter som styrker resultatet. Slutsats: Samtligadistriktssköterskor belyser att denna pandemi har gett erfarenhet och lärdom förframtida pandemier som bör tas tillvara på för en förbättrad arbetsmiljö. Vidare påtalas vikten av att det finns en organisatorisk struktur vars ansvar är att bevaka omvärlden så att information ges i tid. En förbättrad kunskap till framtida pandemier kan leda till att snabbare åtgärder utförs som minskar vårdtyngden. Vidare forskning kan förslagsvis utgå från upplevelsen av vårdtagarens perspektiv under en pandemi eller vilka konsekvenser distriktssköterskans psykiska påfrestningar medfört

This study aimed to i) investigate the prevalence of unhealthy attributes, common diseases, and inequities in social determinants of health across a large and representative sample of adults in New York City; and ii) identify common key predictors of COVID-19 seropositivity by comparing various regression models using a hierarchical regression method among a sample of New York City adults. The study will use the New York City Community Health Survey (NYC CHS) 2020 dataset for this analysis. An exploratory approach is used to data to understand the social, environmental, and individual determinants of health in the New York City population at the peak of the pandemic and their effects on COVID-19 seropositivity. The study also emphasizes on using a predictive modeling approach to develop and select an optimal ML model that accurately predicts COVID-19 seropositivity from various ML algorithms. Hierarchical logistic regression was carried out on a sample of 928 participants. It was found that age group 65-75, Black and Hispanic race and being born in the US were statistically significant factors in model 1 of the hierarchical regression where only socioeconomic factors were considered. With the inclusion of health behaviors, tobacco smoking behaviors, and physical activity were statistically significant. In the full model, BMI, asthma prevalence, and suicidal thoughts were statistically significantly correlated with COVID-19 seropositivity. The findings are consistent with public health literature highlighting the importance of healthy behaviors and public health efforts in maintaining overall health and immunity.

Bakgrund: Covid-19 resulterade i en global smittspridning. I februari 2020 klassificerades Covid-19 som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom i Sverige, och en månad senare gick världshälsoorganisationen (WHO) ut med att det var en pandemi. Detta blev en omfattande omställning inom hälso- och sjukvården med en hög arbetsbelastning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av sin psykiska hälsa under Covid-19 pandemin. Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserat på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Pandemin medförde en hög arbetsbelastning med en hög dödlighet som påverkade sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplevde brist på kunskap om sjukdomen som skapade oro, rädsla och stress. Sjuksköterskornas arbetserfarenheter medförde en rädsla för att drabbas av sjukdomen och smitta sina närstående. Stigmatisering upplevdes både på arbetet och i privatlivet. Trots hög arbetsbelastning upplevde sjuksköterskorna att arbetet under Covid-19 gav en värdefull erfarenhet och professionell utveckling. Sjuksköterskorna fick en ökad medvetenhet om hälsan och självförtroendet samt självkänslan förstärktes. Slutsats: Arbetet under Covid-19 pandemin upplevdes vara en svår arbetssituation med brist på kunskap, hög patientbelastning och personalbrist. Trots detta bidrog ändå Covid-19 med positiva personliga insikter och professionell utveckling. Huvudresultatet av denna studie tydliggör att mer kunskap, resurser, riktlinjer och utbildningar är nödvändiga att handha inom hälso- och sjukvården inför liknande situationer. Detta kan bidra till att identifiera faktorer för att främja sjuksköterskors psykiska hälsa i framtida situationer. / Background: Covid-19 turned out to be an infectious disease that resulted in a global spread of infection. In February 2020, Covid-19 was classified as a general and socially dangerous disease in Sweden, and a month later the World Health Organisation (WHO) declared it a pandemic. This led to an extensive reorganisation of the healthcare system with a high workload. Aim: To describe nurses' experience of their mental health during the Covid-19 pandemic. Method: A descriptive literature study based on 14 scientific articles with a qualitative approach. Main result: The pandemic brought a high workload with a high mortality rate that affected nurses. Nurses experienced a lack of knowledge about the disease which created anxiety, fear and stress. The nurses' work experience led to a fear of contracting the disease and infecting their loved ones. Stigmatization was experienced both at work and in private life. Despite high workloads, nurses felt that working during Covid-19 provided valuable experience and professional development. The nurses gained an increased awareness of health and their self-confidence and self-esteem was strengthened. Conclusion: Working during the Covid-19 pandemic was perceived as a difficult work situation with a lack of knowledge, high patient load and staff shortages. However, despite this, Covid-19 provided positive personal insights and professional development. The main result of this study makes it clear that more knowledge, resources, guidelines and training are necessary for healthcare professionals to manage similar situations. This can help identify factors to promote nurses' mental health in future situations.

Bakgrund År 2019 upptäcktes en ny variant av coronavirus i Kina som orsakade en global pandemi. Detta medförde en stor belastning på hälso- och sjukvården och den individuella sjuksköterskan. Men att arbeta med en depression kan ge konsekvenser vid vårdandet av patienter. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka faktorer som påverkade förekomsten av depression bland sjuksköterskor inom slutenvården under Covid-19 pandemin. Metod Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie men inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Arbetet skrevs som en integrativ översikt där resultaten syntetiserades till en ny helhet. Resultat I resultatet framkommer de psykiska och arbetsmässiga faktorerna under Covid-19 som ledde till depression. Sjuksköterskor kände stress, oro, rädsla, utmattning och fick svårigheter att sova. Det saknades stöd från ledningen och arbetsgivaren samt att sjuksköterskor kände att de inte fick tillräckligt med kunskap under Covid-19 pandemin. Det var brist på skyddsutrustning, personal och sjuksköterskor fick arbeta långa pass vilket förvärrade situationen. Slutsats Studien genomfördes för att belysa de faktorer som ledde till en depression under Covid19 pandemin. Faktorerna som identifierades var psykiska och arbetsmässiga. De psykiska faktorerna var oro och rädsla, sömnbrist samt utbrändhet och utmattning. Arbetsmässiga faktorer som identifierades var brist på stöd, otillräcklig kunskap, resursbrist, långa arbetsveckor och pass samt personalbrist. / Background By the year 2019 a new variant of coronavirus was discovered in China and caused a global pandemic. This in turn caused a massive strain on healthcare and the individual nurse. But working with a depression can have consequences when caring for patients. Aim The aim of this literature review is to explore which factors affected the prevalence of depression among nurses in inpatient care during the Covid-19 pandemic. Method The study was conducted as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. This literature review was written as an integrative overview where the results were synthesized to a new whole. Results The results show the mental and work-related factors during the Covid-19 pandemic that led to depression. Nurses experienced stress, worry, anxiety, fear, exhaustion and had troubles sleeping. A lack of support from management and the employer in addition to a feeling of not getting enough knowledge during the Covid-19 pandemic. There was a lack of personal protective equipment and personnel in addition the nurses had to work long hours which worsened their conditions. Conclusions This study was conducted to illuminate the factors that led to depression during the Covid-19 pandemic. The identified factors were psychological and work-related. The psychological factors were worry and fear, lack of sleep, burnout and exhaustion. Workrelated factors were lack of support, lack of knowledge, lack of resources, long workweeks and lack of personnel.

Bakgrund: I Mars 2020 infördes restriktioner i samhället på grund av covid-19 pandemin och detta påverkade distriktssköterskors arbete med förlossningsdepression. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av arbetet med förlossningsdepression hos nyblivna mödrar under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med tio semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier; förändrat arbetssätt och ökad arbetsbelastning samt underkategorierna screening, digitala och fysiska bedömningar, förändrat teamarbete, ökad psykisk ohälsa hos mödrarna och ökat stödbehov hos mödrarna. Konklusion: Arbetet med förlossningsdepression upprätthölls av samtliga distriktssköterskor. Arbetet såg dock olika ut beroende på förutsättningar som fanns och för att få en mer likvärdig vård för denna patientgrupp, om en ny pandemi uppstår, behöver gemensamma riktlinjer upprättas. Studien kan användas i sjuksköterskors specialistutbildningar för att uppmärksamma ämnet och förbättra vården för nyblivna mödrar. Bibehåller mödrar sin hälsa kan de i sin tur ge barnen en trygg uppväxt. Vidare forskning kan inriktas på hur teamet kring distriktssköterskan påverkar arbetet med förlossningsdepression. / Background: In March 2020, restrictions were introduced in society due to the covid-19 pandemic and this affected district nurses who working with postpartum depression. Purpose: The purpose of the studies was to describe district nurses´ experiences of working with postpartum depression in new mothers during the COVID-19 pandemic. Method: A qualitative interview study with ten semistructured interviews. Data analysis was performed using a qualitative content analysis. Results: In the results, two categories emerged; changed working methods and increased workload as well as the subcategories screening, digital and physical assessments, changed teamwork, increased mental illness among the mothers andincreased need for support among the mothers. Conclusion: The work with postpartum depression was maintained by all district nurses. However, the work differed depending on the conditions that existed, and to achieve more equal care for this patient group, if a new pandemic occurs, common guidelines need to be established. The study can be used in nurses' specialist training to draw attention to the subject and improve care for new mothers. If mothers maintain their health, they can, in turn, give their children a safe upbringing. Further research can focus on how the district nurse team affects the work with postpartum depression.

At the beginning of 2020, the SARS-CoV-2 virus, known more commonly as COVID-19, created a pandemic. To slow its spread, healthcare workers were heavily encouraged to vaccinate themselves. However, nurses have been less likely to be vaccinated against COVID-19 than physicians. Four common themes have been associated with vaccine hesitancy among nurses, namely certain demographic variables (e.g., younger age and female sex), fears of the vaccine, conspiracy theories and news sources, and medical and psychological histories that pertain to receiving the COVID-19 vaccine. Thus, this study aimed to identify whether these factors apply to Florida nurses' decisions to get vaccinated after the height of the pandemic. To approach this problem, sixty-five participants were surveyed through a Qualtrics cross-sectional questionnaire. The results revealed that approximately 18.5% of participants were not vaccinated. Trends in the data revealed that older age and a postgraduate education level were associated with receiving the vaccine. Non-vaccinated participants had less confidence in the vaccine's ability to reduce the risk of hospitalization, death, and infection, and they had a stronger fear of side effects and the vaccine's rapid development. Several vaccinated and non-vaccinated participants also believed vaccine conspiracy theories, such as that vaccine safety data is falsified. Many non-vaccinated nurses also received SARS-CoV-2 information from social media or their patients, whereas many vaccinated nurses received information from government news sources or physicians. Non-vaccinated nurses also tended to have more discomfort towards hypodermic injections than vaccinated nurses. These conclusions are generalizable to the nurses of this study and may not be generalizable to all nurses. However, because nurses are on the frontlines of the healthcare field and have an essential role in informing the public about health, the results of this study can help inform vaccine education interventions should a future pandemic occur.

Background: Coronavirus disease 2019 (COVID-19) was declared a global pandemic on 11th March 2020. Vietnam has had a relatively low rate of infection, but the impact on health care is still significant. There is a need for increased understanding about nurses’ experiences working closely with infected patients. Aim: This study aimed to explore nurses’ experiences of caring for COVID-19 patients during the COVID-19 pandemic at hospitals in Ho Chi Minh City, Vietnam. Method: A qualitative descriptive research design was used and data were collected through semi-structured interviews. Seven nurses from three different hospitals in Ho Chi Minh City, Vietnam, participated in this study. Categories were identified based on a qualitative content analysis. Results: The analyses identified generic categories that described organizational, work-related, and personal challenges that nurses faced whilst caring for COVID-19 patients. The generic categories were divided into three main categories: 1) Work challenges and adaptations faced by hospitals and nurses' due to the COVID-19 pandemic and its impact, 2) Nurses' experiences of providing care and emotional support to COVID-19 patients, and 3) Nurses' personal challenges of working with COVID-19 patients and the support system and mindset needed to overcome them. Discussion: According to the findings, nurses' high workload and stress may have negatively impacted the quality of care for COVID-19 patients as well as the nurses' personal health. As a result of the findings in the thesis and from a previous study on the subject, the authors believe that the nurses may have improved patients' recovery chances by providing them with motivation and hope. The findings were discussed in relation to Jean Watson's theory of human caring. / Bakgrund: Coronaviruset 2019 (COVID-19) förklarades som en global pandemi 11 mars 2020. Vietnam har haft en relativt låg infektionsspridning, men sjukvården har ändå påverkats signifikant. Det finns ett behov av ökad förståelse för sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta nära inpå infekterade patienter. Syfte: Denna studie syftar till att utforska sjuksköterskors erfarenheter av att vårda COVID-19-patienter under COVID-19-pandemin på sjukhus i Ho Chi Minhstaden, Vietnam. Metod: En kvalitativ deskriptiv forskningsdesign användes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Sjuksköterskor från tre olika sjukhus i Ho Chi Minh-staden, Vietnam, deltog studien. Kategorier identifierades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen identifierade tre generiska kategorier som beskrev organisatoriska, arbetsrelaterade och personliga utmaningar som sjuksköterskorna mötte när de vårdade patienter med COVID-19. De generiska kategorierna delades in i tre huvudkategorier: 1) Arbetsutmaningar och anpassningar som sjukhus och sjuksköterskor ställdes inför på grund av COVID-19-pandemin och dess påverkan, 2) Sjuksköterskors erfarenheter av att ge vård och känslomässigt stöd till patienter med COVID-19, och 3) Sjuksköterskors personliga utmaningar av att arbeta med COVID-19-patienter och det stödsystem och tankesätt som behövs för att övervinna dem. Diskussion: Enligt resultaten så kan sjuksköterskornas höga arbetsbelastning och stress ha negativt påverkat kvaliteten på vården för COVID-19 patienter samt sjuksköterskornas personliga hälsa. Som ett resultat av fynden i uppsatsen och av en tidigare studie gjord på ämnet, så tror författarna att sjuksköterskorna kan ha förbättrat patienternas chanser att återhämta sig genom att ge motivation och hopp. Resultatet diskuterades i relation till Jean Watsons teori om mänsklig omsorg.

I januari 2020 konstaterades det första coronafallet i Sverige. Den 11 mars samma år deklarerade World Health Organization att covid-19 är en pandemi. När smittan väl nådde ut i samhället började regeringen och Folkhälsomyndigheten att arbeta fram åtgärder med syftet att minska trängsel eller på annat sätt minska smittspridning av covid-19. Både regeringen och Folkhälsomyndigheten har sedan början av utbrottet förespråkat frivilliga åtgärder genom olika allmänna råd och rekommendationer. Dessa åtgärder visade sig dock inte vara tillräckliga för att hantera smittan. Regeringen valde därför att implementera en ny tillfällig covid-19-lag i den svenska rätten. Lagen är i sig något intetsägande och har därför skapat vissa frågetecken kring det gällande rättsläget. Av den anledningen är den istället beroende av föreskrifter och olika typer av beslut från myndigheter och regering för att överhuvudtaget kunna bidra med något. Trots det kan den orsaka konsekvenser i det svenska samhället.

Bakgrund: Covid-19 uppkom 2019 från Kina och är ett virus som spred sig tillstora delar av världen och klassades därför som en pandemi. Covid-19 har bidragit med stora utmaningar för hälso- och sjukvård där sjuksköterskors arbetsmiljö drastiskt var tvungen att anpassas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av sin arbetsmiljö under covid-19 inom slutenvården. Metod: En strukturerad litteraturstudie som resulterade i granskning av tio vetenskapliga artiklar som analyserade med en kvalitativ dataanalysmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Rädslor och utmaningar med covid-19, En förändrad arbetsmiljö och teamarbete samt Chefernas påverkan på arbetsmiljön. Resultatet visade att arbetsgivaren spelar en stor roll för hur arbetsmiljön upplevs av sjuksköterskor. Resurser i from av skyddsutrustning och tillräcklig bemanning var två faktorer som visade sig betydelsefulla för att en god omvårdnad skulle bevaras trots en förändrad arbetsmiljö. Slutsats: Resultatet från litteraturstudien kan användas för att öka kunskapen om hur en pandemi kan påverka arbetsmiljön för sjuksköterskor. Även vad som ansågs betydelsefullt för sjuksköterskor som befann sig i covid-19 situationen inom slutenvården. Litteraturstudien har kommit fram till vikten av att belysa vad som är en bra arbetsgivare och inte. Detta för att resultatet har visat på att sjuksköterskors upplevelse av sin arbetsmiljö har upplevts olika beroende på hur arbetsgivaren har uppfyllt sin roll. / Background: Covid-19 emerged in 2019 from China and is a virus that spread tolarge parts of the world, therefore classified as a pandemic. Covid-19 has posedsignificant challenges to healthcare, particularly the working environment ofnurses, which had to be drastically adapted. Purpose: The purpose of theliterature study was to investigate the nurse's experience of their workingenvironment during covid-19 in inpatient care. Method: A structured literaturereview resulting in the review of ten scientific articles analyzed with a qualitativedata anlysis model. Results: The analysis resulted in four categories: Differentfears, Various challenges with covid-19, A changed working environment andteamwork and The managers impact on the working environment. The resultsshowed that the employer plays a significant role in how the working environmentis experienced by nurses. Resources such as protective equipment and sufficientstaffing were two factors that proved to be important for maintaining good caredespite a changed working environment. Conclusion: The results of the literaturereveiw can be used to increase knowledge about how a pandemic can affect the working environment for nurses. In addition, what was considered significant forthose in the covid-19 situation in inpatient care. The literature study further showsthe importance of highlighting what a good versus less good employer is.