In an ever-changing society, what is considered normal is also changing. Gender issues, ethnical questions and groups of people that have not been considered "norm" in the past are now visible and present phenomena in our everyday lives. The Swedish curriculum consists of two parts where the first is common values that are to be lived and taught in the classroom. The second part is the subject’s syllabi, with the aims and goals of e.g. the subject of history. Research shows that the subject of History is one of the school subjects were teachers put the largest amount of trust in the textbook. With no governmental control of the books, there is a big need to examine if the most commonly used history textbook follows the curriculum in not only the subject of history, but also in the values presented. Does it contain specific norms when it comes to people based on gender, sexuality, ethnicity, age, handicap, religion or transgender identity? The aim of this study is to through critical discourse analysis, examine the discursive construction of these groups, with focus on the norm, using post-colonial theory, queer theory and a term called "and-history". Our results show that there is a systematic otherisation in all categories throughout the book.

I Sverige finns det studiersom rör media och dess sätt att framställa olika fenomen, men ingen studie ommedias framställning av sjukdomen endometrios. Endometrios är en sjukdom som drabbar kvinnor ialla åldrar världen över och som det råder olika kunskaper om beroende på varti världen du är. I Sverige är det en relativt okänd sjukdom trots att det finnsrunt 200,000 kvinnor som bär på sjukdomen. Media är en stor kommunikationskanaloch syftet med studien är att beskriva hur media konstruerar sjukdomenendometrios. Genom en kritisk diskursanalys analyseras och presenteras resultatav 30 artiklar från dags- och kvällspress i Sverige och resultatet nås genomFaircloughs förklarande kritik samt tredimensionell modell. Analysen kantadesav socialkonstruktionistisk teori samt begrepp rörande genus, då genus och könblir aktuellt i en studie om sjukdom som enbart rör kvinnor. Resultatet visaratt endometrios framställs vara en allvarlig sjukdom, men inte tillräckligtallvarlig för makthavare i samhället då endometrios är en sjukdom som drabbarkvinnor. Det är den dolda kvinnosjukdomen. / In Sweden, there are studies relating to themedia and its way of producing different phenomenon, but no study about themedia's representation of the disease endometriosis. Endometriosis is a diseasethat affects women of all ages around the world and that there are differentknowledge of the disease depending on where in the world you are. In Sweden itis a relatively unknown disease despite there being around 200,000 women whocarry the disease. Media is a great communication channel and the purpose of thestudy is to describe how the media constructs the disease endometriosis.Through a critical discourse analysis 30 articles from newspapers in Sweden are analyzed and presented and the result reached byFaircloughs explanatory criticism as well as three-dimensional model. Theanalysis was marred by social constructionist theory and concepts relating togender, because gender and sex becomes interessting in a study about thedisease that only concerns women. The results show that endometriosis isprepared to be a serious disease, but not serious enough for those in power insociety when endometriosis is a disease that affects women. It is the hiddenwomen's disease.

While the inclusion of gay and lesbian individuals in the media is not a recent phenomenon, the increased representation of families headed by gay and lesbian couples is somewhat new. Research has shown that mediatized representations of gay and lesbian individuals and couples more often than not adhere to stereotypes and perpetuate ideas that the constructors of these representations want their audiences to consume. Research has also focused on audiences’ reception and processing of the messages that these representations may carry. This study, instead, focuses on the construction of representations of gay and lesbian couples and their families, bringing to the forefront the importance of discursive practices that are used to construct visual, linguistic, and aural elements of the media consumed by audiences. Looking specifically at advertisements (both for and against) concerning California’s Proposition 8, a ballot measure proposing to ban same-sex marriages, this study shows how elements of the composition of the advertisements coalesce and mutually enhance each other to create particular understandings of gay and lesbian families. Using Critical Discourse Analysis and Social Semiotics, this study uncovers the underlying ideologies that inform the discursive and semiotic choices that have been made. Together, the music, the visuals, and the language are formed into a coherent whole, the advertisement. This thesis argues that how gay and lesbian people are represented is equally as important as the overt messages that are being disseminated to the audiences. By studying the discursive practices utilized by these advertisements, we are able to see that ideologies of idealistic family life and heterosexual relationships influence both advertisements in their characterisation of gay and lesbian couples and their respective families. / Graduate / 0626 / 0628 / df.tabangcura@gmail.com

Syftet med studien är att belysa de kollektiva representationer dvs. kollektivt accepterade utsagor som återspeglas genom lokalmedias publiceringar om förorten i en mellanstor svensk stad. Studien ämnar också belysa vilken typ av nyheter som publiceras om förorten. Studien antar ett kritiskt diskursivt angreppssätt och urvalet består i 7 debattartiklar, 7 ledarartiklar och 5 debattinlägg från Nerikes Allehanda som sedan analyseras. Det baseras också på en översikt av 309 nyhetsartiklar publicerade mellan 2006-2015. Studien visar att lokalmedia producerar en bild av förorten som otrygg. Invånarna i förorten beskrivs inte sällan som icke-reflekterande, passiva och moraliskt avvikande. Studien argumenterar för att media skapar och upprätthåller en moralisk differentiering i gestaltningen av den andre och en dikotomi kring förorten. / The aim of this study is to analyse local media’s narratives about the suburb in a Swedish middle-sized city. This in order to show the collective representations (collectively accepted narrations) about the suburbs. The study also shows which kind of news about the suburb the local media is publishing. The methodology is influenced by the critical discourse analysis, CDA and the sample is based on 5 debate articles, 7 letters to the newspaper and 7 leaders. It’s also based on an appraisal of 309 news articles distributed between 2006 and 2015. The study displays that the local media creates an image of the suburb as an unsafe place. The inhabitants are often styled as passive, non-reflecting and morally deviated. The study argues that the local media is creating and sustaining a moral diversity when labeling “the others”. It also argues that the local media is enforcing a dichotomization of the suburb.

No description available.

Tomáš Dufka: Antirevolutionary discourse of Czech written prints in the period of the French revolution Abstract The thesis Antirevolutionary discourse of Czech written prints in the period of the French revolution deals with texts, which at the end of the 18th century had an objective to form an opinion of the Czech speaking population about events in France and assesses the way it has been being done. In the first part the author summarizes results of existing research of the French Revolution and its reception and defines theoretical and methodological approach of the thesis; in the second part he first presents the corpus of prints and of their creators with an aim to later describe the discourse of antirevolutionary texts in general by means of the methodology of critical discourse analyst, Norman Fairclough; in the third concluding part he focuses on specific revolutionary events: he observes what kind of techniques Kramerius' journal used when reporting revolutionary events and on examples of executions of Lewis XVI and Marie Antoinette he compares the discourse of Czech prints with the discourse of similar French prints. This work aims to find out strategies of antirevolutionary texts and to point out which images of Revolution were diffused among the Czech population. The thesis thus tries to...

Studiens syfte var att undersöka pressens rapportering gällande sexuellt våld. Särskilt fokus lades på hur pressen beskrev könstillhörighet, etnicitet och rättsväsendet. Vi undersökte även pressens rapportering i relation till Nils Christies teori om ideala offer. Detta studerades genom en kritisk diskursanalys och i studien har vi analyserat 100 artiklar om sexuellt våld från fyra rikstäckande svenska tidningar under perioden 1 april 2009 till 1 april 2016. Analysen resulterade i att tre övergripande diskurser identifierades. Dessa diskurser valde vi att benämna gärningspersonen som kalkylerande och manipulativ, brottsoffrens utsatthet och rättsväsendets brister. Resultaten visade att såväl gärningspersoner som offer beskrevs stereotypt i största delen av materialet och att könstillhörighet ofta var centralt i dessa beskrivningar. Vi fann också att rättsväsendet ifrågasattes och ofta framställdes på ett negativt sätt. De viktigaste slutsatserna var att stereotypa framställningar, makt och nyhetsvärde var närvarande i pressens rapporteringar. / Title: Sexual violence – as described in the Swedish press The purpose of this study was to examine the press coverage concerning sexual violence. Particular focus was placed upon the descriptions of gender, ethnicity and the justice system. Furthermore we did also examine the press coverage in relation to Nils Christies theory of ideal victims. This was examined by the use of critical discourse-analysis and in the study we analyzed 100 articles concerning sexual violence taken from four swedish nationwide issued magazines during a period dating from 1st of April 2009 until 1st of April 2016. The analysis resulted in the identification of three overall discourses which we chose to name the calculating and manipulative perpetrator, the vulnerable victim and judicial shortcomings. The results showed that both perpetrators and victims were described in a stereotypical way throughout most of the material and that gender often were a central part of these descriptions. We also found that the justice system were questioned and often portrayed in a negative way. The most important conclusions were that stereotypical portraying, power and newsworthiness were present in the press coverage.

Denna jämförande studie ser på hur karriärmän och karriärkvinnor och deras kompetens konstrueras i svensk media. Analysmaterialet består av åtta artiklar från tidningen Karriär. Studiens syfte är att undersöka hur karriärkvinnor och karriärmän representeras och hur deras kompetens konstrueras i svensk media. Mot bakgrund av att arbetsmarknaden är ojämställd vill vi se om det finns någon skillnad mellan hur respektive kön representeras i artiklarna. För att se hur karriärpersoner konstrueras i media använder vi metoden CDA, kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk utgörs av definitioner av begreppen karriär och kompetens samt av teorier om kulturteoretiskt perspektiv, representation och genussystem. Artiklarna har analyserats utifrån analysbegreppen lexikala val och utelämningar, samt analysfrågor som formats utifrån begreppet kompetens och Lindelöws kompetensmodell. Dessa analysverktyg har möjliggjort en kvalitativ kritisk studie av språket i artiklarna. Utifrån olika mönster som går att tyda i språket i artiklarna har materialet delats in i fyra olika diskursiva teman; män är mer kompetenta än kvinnor, privatliv är en kvinnosak, kvinnor får sin karriär och hängivna män gör allt för sina förtjänade karriärer. Flera av dessa teman går att koppla till hur kärriärpersonerna framstår som kompetenta utifrån studiens teoretiska ramverk och tidigare forskning. Studiens resultat visar att män framstår som mer kompetenta än kvinnor. Detta bland annat på grund av att de har en mer heltäckande kompetens utifrån att olika delar av texten implicit och explicit antyder att män är mer kompetenta och mer lämpade att göra karriär. Resultatet visar även flera olikheter i representationen av karriärmän och karriärkvinnor. / This study views how career men and career women and their competence is constructed in Swedish media. The material in this study is based on eight different articles from the Swedish magazine Karriär. The purpose of the study is to investigate how career men and career women and their competence is constructed in Swedish media. With a background of that the Swedish labour market is unequal, we want to investigate if there are any differences about how gender is represented in the articles. To be able to examine how this is constructed in the Swedish media the method CDA, Critical Discourse Analysis is used. The theoretical framework is based on the definition of the concepts of career and competence and of the theories of; cultural theory, representation and the gendersystem. The articles have been analyzed based on the analytical concepts of suppression, lexicalization and on the definition of competence and Lindelöw’s competency model. These analytical tools have made it possible to do an qualitative critical discourse analysis of the language in the articles. Based on the patterns that has been interpreted from the language in the articles, the material has been divided into four thematic discourses; men are more competent than women, private life is a women’s matter, women receive their career and devoted men do everything for their earned careers. The most essential theme is that men are more competent than women. The study mainly shows that men appears to have more competence than women. This is because of that men seem to have a more comprehensive competence based on that different parts of the texts implicitly and explicitly implies that men are more competent and better suited for doing a career. The results also shows multiple differences in the representation of career men and career women.

Med det socialkonstruktionistiska antagandet att verkligheten skapas genom språkanvändning, undersökte denna studie hur sex konstrueras diskursivt i vloggar på Youtube. Materialet som analyserades var fyra stycken vloggar av Youtube-profilerna Therese Lindgren, Tova Helgesson, Lakidoris och Aina & Thobias. Syftet var att blottlägga underliggande sexuella normer och hierarkier för att skapa en klarare bild av diskursen kring sex i vloggar. För att uppnå detta syfte applicerades den kritiskt granskande metoden multimodal diskursanalys med tillhörande analysbegrepp (MCDA) i kombination med Rubins (2006) modeller över sexuella normer och hierarkier på materialet. Studiens teoretiska ramverk utgjordes även av begreppen Infotainment och Edutainment som definierar medieinnehåll som befinner sig i gränslandet mellan information, utbildning och underhållning.     Analysen resulterade i tre teman som tillsammans bildade den övergripande diskursen. Det första temat var att vlogg-profilerna intog rollen som sexualupplysare. Med en ofta humoristisk ansats innehöll språket uppmaningar som bland annat handlade om sexuell integritet. Främst låg fokus på positiva aspekter av sex, snarare än negativa. Det andra temat var att vlogg-profilerna konstruerade bilden av sex utifrån ett subjektivt perspektiv där egna åsikter presenterades som objektiva sanningar. Det tredje temat var att det i vloggarnas till synes normbrytande diskurs förekom dolda sexuella normer och hierarkier. Det kan anses problematiskt att vloggarna utbildar och informerar sin publik när de har en humoristisk ansats, samtidigt som de utgår från ett subjektivt perspektiv och reproducerar sexuella normer och hierarkier. Detta eftersom den unga publiken, som ofta saknar egna sexuella referensramar, kan påverkas av de konstruktioner som de exponeras för. Vidare diskuteras fördelar och nackdelar med den undersökta sexdiskursen, vem som bär ansvar för den konstruktion av sex som unga människor exponeras för och hur normer utvecklas i takt med samhällsförändringar.

Syftet med studien var att undersöka hur behov och åtgärder i ämnet svenska beskrevs i några åtgärdsprogram upprättade för elever i årskurserna 1-3.   Frågeställningarna handlade om hur lärare beskrev elevens behov av stöd och efterföljande åtgärder.   För att besvara frågeställningarna har kritisk diskursanalys använts. Empirin till undersökningen var fjorton åtgärdsprogram från tre olika kommuner. Till hjälp för analys av resultat har de specialpedagogiska perspektiven använts som teoretisk modell.   Det sammantagna resultatet visade att elevens behov vid flera av de granskade åtgärdsprogrammen framställdes som om eleven var bärare av sina problem, eller att eleven behövde träna mer. Behoven framställdes också som om eleven behövde liten grupp eller en resursperson. Åtgärder beskrevs utifrån att eleven var en passiv mottagare av åtgärden. De flesta åtgärderna var åtgärder på individnivå. Speciallärare framstod som åtgärd i flera av de granskade åtgärdsprogrammen. I några åtgärdsprogram var åtgärden beskriven på organisationsnivå, åtgärderna handlade om att lärarna behövde hitta andra arbetssätt.   Sammanfattningsvis utkristalliserades sex olika diskurser, inkluderande diskurs, exkluderande diskurs, pedagogisk diskurs, eleven som problembärande diskurs, akademisk diskurs och kunskapsdiskurs. Flera av diskurserna hör hemma i den traditionella skolan och det kompensatoriska perspektivet. Dock gjordes några diskurser synliga som hör hemma i det kritiska perspektivet, exempelvis inkluderande diskurs, där görs kopplingar till politiska dokument såsom Barnkonventionen och Salamancadeklarationen. En intressant slutsats är att flera diskurser handlade om specialläraren, med hjälp av dilemmaperspektivet påvisades att diskursen kan bli problematiskt beroende på hur vi ser på specialläraren som profession. / The purpose of the study was to examine how the work with special support in the subject Swedish is described in some action programme established for students in grades 1-3.   The paper’s questions were about how teachers described the student’s need for support and the following actions.   Critical discourse analysis was used to answer the questions. The empirical data for the study were fourteen action programmes from three different municipalities. To help in the analysis of the results, the special education perspective as a theoretical model was used.   The combined results showed that the student’s needs at several of the reviewed action programmes were presented as if the student was carrying his problems, or that the student needed to train more. The needs were also presented as if the student needed a small group or an assistant. Actions were described on the basis that the student was a passive recipient of the actions. Most of the actions were on an individual level. Special needs teachers were presented as actions in several of the reviewed action programmes. In some action programmes the actions were described on an organizational level. The measurements used were focused on the teachers where they needed to find other ways of working.   In conclusion, five different discourses emerged; inclusive discourse, excluding discourse, pedagogic discourse, student as the problem bearer, knowledge discourse and academic discourse. Several of the discourses belong in the traditional school and the compensatory perspective. However, there were some discourses revealed that belong in the critical perspective, such as including discourse where connections can be made to political documents such as the child convention and Salamanca declaration. One interesting conclusion is that many discourses were about the special needs teacher, with the help of the dilemma perspective the study shows that the discourse can be problematic depending on how we view the special needs teaching as a profession.