<p>Syftet med denna studie var att beskriva i vilka situationer IVA-sjuksköterskor upplever stress och hur de hanterar stressen i det vardagliga arbetet. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. I studien deltog 10 intensivvårdssjuksköterskor. Inklusionskriterierna var att sjuksköterskorna skulle ha en specialistutbildning, och de skulle ha arbetat mer än ett år som intensivvårdsjuksköterska. Data samlades in med en semistrukturerad intervju som varade mellan 7 till 25 minuter. De teman som växte fram under bearbetning av data var ´Låg påverkansmöjlighet, höga arbetskrav och avsaknad av bekräftelse leder till rädsla för att tappa kontrollen´, Obalans mellan krav och bemanning´ samt ´Stödjande faktorer och eget ansvar kan minska stressupplevelsen´. Slutresultatet visade på att IVA-sjuksköterskor upplevde stress i situationer när arbetskraven var för många och ledde till oro för att tappa kontrollen. De höga kraven och otillräcklig bemanning ledde till en obalans där IVA-sjuksköterskorna upplevde otillräcklighet i sitt arbete. Stöd från arbetskollegorna samt individuella sätt att hantera den egna stressen, ansågs vara ett sätt att hantera stress på arbetsplatsen bland intensivvårdssjuksköterskorna. Sammanfattningsvis kan sägas att IVA-sjuksköterskorna upplevde stress på sin arbetsplats av olika orsaker samt att hanteringen av stressen skedde främst via ventilering med arbetskollegor.</p> / <p>The aim of the study was to describe in what situations Intensive Care Unit (ICU) nurses experiences stress and how they cope with the stress in the ordinary work. The study had a descriptive design with a qualitative approach. Ten intensive care nurses took part in the study. The inclusions criteria were that the nurses had an education in intensive care and had worked more than a year as an intensive care nurse. The data were collected with a semi- structured interview that lasted between 7 to 25 minutes. The themes developed from the data were ‘Low influence possibility, high work demands and lack of confirmation leads to fear of loosing the control’, ‘Imbalance between demands and number of staff’, and ‘Supportive factors and own responsibility can reduce the stress experience’ The final result showed that nurses experience stress in situations when the work demands were to high which led to anxiety of loosing control. High demands and insufficient number of staff led to an imbalance and the nurses felt inadequacy in their work. Support from the colleagues and own individual ways to handle the stress, were considered to be ways to cope with it among the nurses. To sum up, the intensive care nurses experienced stress their workplace from various causes and they coped with their stress principally through ventilation with their colleagues.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva i vilka situationer IVA-sjuksköterskor upplever stress och hur de hanterar stressen i det vardagliga arbetet. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. I studien deltog 10 intensivvårdssjuksköterskor. Inklusionskriterierna var att sjuksköterskorna skulle ha en specialistutbildning, och de skulle ha arbetat mer än ett år som intensivvårdsjuksköterska. Data samlades in med en semistrukturerad intervju som varade mellan 7 till 25 minuter. De teman som växte fram under bearbetning av data var ´Låg påverkansmöjlighet, höga arbetskrav och avsaknad av bekräftelse leder till rädsla för att tappa kontrollen´, Obalans mellan krav och bemanning´ samt ´Stödjande faktorer och eget ansvar kan minska stressupplevelsen´. Slutresultatet visade på att IVA-sjuksköterskor upplevde stress i situationer när arbetskraven var för många och ledde till oro för att tappa kontrollen. De höga kraven och otillräcklig bemanning ledde till en obalans där IVA-sjuksköterskorna upplevde otillräcklighet i sitt arbete. Stöd från arbetskollegorna samt individuella sätt att hantera den egna stressen, ansågs vara ett sätt att hantera stress på arbetsplatsen bland intensivvårdssjuksköterskorna. Sammanfattningsvis kan sägas att IVA-sjuksköterskorna upplevde stress på sin arbetsplats av olika orsaker samt att hanteringen av stressen skedde främst via ventilering med arbetskollegor. / The aim of the study was to describe in what situations Intensive Care Unit (ICU) nurses experiences stress and how they cope with the stress in the ordinary work. The study had a descriptive design with a qualitative approach. Ten intensive care nurses took part in the study. The inclusions criteria were that the nurses had an education in intensive care and had worked more than a year as an intensive care nurse. The data were collected with a semi- structured interview that lasted between 7 to 25 minutes. The themes developed from the data were ‘Low influence possibility, high work demands and lack of confirmation leads to fear of loosing the control’, ‘Imbalance between demands and number of staff’, and ‘Supportive factors and own responsibility can reduce the stress experience’ The final result showed that nurses experience stress in situations when the work demands were to high which led to anxiety of loosing control. High demands and insufficient number of staff led to an imbalance and the nurses felt inadequacy in their work. Support from the colleagues and own individual ways to handle the stress, were considered to be ways to cope with it among the nurses. To sum up, the intensive care nurses experienced stress their workplace from various causes and they coped with their stress principally through ventilation with their colleagues.

No description available.

The purpose of this study was to develop a theory to explain how nurses experience and respond to uncertainty arising from patient care-related situations and the influence of uncertainty on their information behaviour. Strauss and Corbin’s (1998) grounded theory approach guided the study. Semi-structured face-to-face interviews were conducted with 14 staff nurses working in an adult medical-surgical intensive care unit (MSICU) at one of two participating hospitals. The grounded theory recognizing and responding to uncertainty was developed from constant comparison analysis of transcribed interview data. The theory explicates recognizing, managing, and learning from uncertainty in patient care-related situations. Recognizing uncertainty involved a complex recursive process of assessing, reflecting, questioning and/or predicting, occurring concomitantly with facing uncertain aspects of patient care situations. Together, antecedent conditions and the process of recognizing uncertainty shaped the experience of uncertainty. Two main responses to uncertainty were physiological/affective responses and strategies used to manage uncertainty. Resolved uncertainty, unresolved uncertainty, and learning from uncertainty experiences were three consequences of managing uncertainty. The ten main categories of antecedent, actions and interactions, and consequences that comprised the theory were interrelated and connected through temporal and causal statements of relationship. Nurse, patient, and contextual factors were linked through patterns of conditions and intervening relational statements. Together, these conceptual relationships formed an explanatory theory of how MSICU nurses experienced and responded to uncertainty in their practice. This theory provides understanding of how nurses think through, act and interact in patient situations for which they are uncertain, and provides insight into the nature of the processes involved in recognizing and responding to uncertainty. Study implications for practice, nursing education, and further theory development and research are discussed.

The purpose of this study was to develop a theory to explain how nurses experience and respond to uncertainty arising from patient care-related situations and the influence of uncertainty on their information behaviour. Strauss and Corbin’s (1998) grounded theory approach guided the study. Semi-structured face-to-face interviews were conducted with 14 staff nurses working in an adult medical-surgical intensive care unit (MSICU) at one of two participating hospitals. The grounded theory recognizing and responding to uncertainty was developed from constant comparison analysis of transcribed interview data. The theory explicates recognizing, managing, and learning from uncertainty in patient care-related situations. Recognizing uncertainty involved a complex recursive process of assessing, reflecting, questioning and/or predicting, occurring concomitantly with facing uncertain aspects of patient care situations. Together, antecedent conditions and the process of recognizing uncertainty shaped the experience of uncertainty. Two main responses to uncertainty were physiological/affective responses and strategies used to manage uncertainty. Resolved uncertainty, unresolved uncertainty, and learning from uncertainty experiences were three consequences of managing uncertainty. The ten main categories of antecedent, actions and interactions, and consequences that comprised the theory were interrelated and connected through temporal and causal statements of relationship. Nurse, patient, and contextual factors were linked through patterns of conditions and intervening relational statements. Together, these conceptual relationships formed an explanatory theory of how MSICU nurses experienced and responded to uncertainty in their practice. This theory provides understanding of how nurses think through, act and interact in patient situations for which they are uncertain, and provides insight into the nature of the processes involved in recognizing and responding to uncertainty. Study implications for practice, nursing education, and further theory development and research are discussed.

Bakgrund: Att bli mamma till ett för tidigt fött barn (&lt;37 gestationsveckor) innebär en oväntad stress vilket påverkar hela familjen. Under de senaste årtionden har stora förbättringar skett inom perinatal vård och numera är chansen till överlevnad stor. Att barnet efter födseln vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning (NICU) får konsekvenser för mamman både känslomässigt och i omvårdnaden av barnet. Syfte: Att undersöka föräldrastress och beskriva faktorer som påverkar tidig föräldrastress hos mammor till för tidigt födda barn när barnet är två månader i korrigerad ålder. Metod: Studien utfördes på fyra NICU i Sverige. Inklusionskriterierna för studien var att barnet var för tidigt fött samt vårdades på neonatalavdelning i minst 72 timmar. För att mäta upplevd föräldrastress fick mammorna (n=276) svara på enkäten Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) när barnet var två månader i korrigerad ålder. Resultat: Mammor vars barn inte vårdades på en samvårdsavdelning, som hade barn i kuvös, mammor till barn med äldre syskon, var äldre, rökte och/eller ammade helt upplevde mer föräldrastress än övriga mammor. Slutsats: Studien visar att faktorer i framför allt i miljön samt hos mamman har betydelse för upplevd föräldrastress. Våra resultat innebär att omhändertagandet bör bli bättre, både under tiden på neonatalavdelning men även efter utskrivning. Då studien också påvisar vikten av samvårdsavdelning bör förbättringar ske i den fysiska vårdmiljön för att minimera upplevelsen av föräldrastress. / Background: When an infant is born preterm (&lt;37 gestational weeks) unexpected stresses affect the whole family. Significant improvements in the perinatal care has been made in the recent decades and now the chance of survival is high. To become a mother in a Neonatal Intensive Care Unit (NICU) entail consequences for the mother emotionally and in her care for her infant. Aim: To investigate parental stress and describe factors associated to early parenting stress in mothers of preterm infants at two months of corrected age. Method: The study was conducted in four NICUs in Sweden. The inclusion criteria were that the infant was born prematurely and had a hospital stay for at least 72 hours. To measure perceived parental stress, the mothers (n=276) answered the Swedish Parental Stress Questionnaire (SPSQ) at two months of corrected age. Results: Mothers whose infants were not cared for in a NICU with co-care, whose infants were cared for in an incubator, who were multiparous, older, who smoked and/or who were breastfeeding exclusively, experienced more stress than their counterparts in various dimensions explored. Conclusion: The study shows that factors relating to the environment and the mother are associated to parental stress among mothers’ of preterm infants. These findings show the need for improved support, both during the NICU stay and after discharge. These findings also highlight the need for improvements in the physical environment of the NICUs to reduce the risk for parental stress.

Syfte:Att beskriva föräldrars upplevelse av faktorer om har inverkan på deras närvaro hos sitt extremt underburna barn som vårdats på intensivvårdssal på neonatalavdelning. Material och metod: Semistrukturerade djupintervjuer utifrån en intervjuguide genomfördes under 2010 och 2011. Tretton föräldrar deltog i studien. De inspelade intervjuerna transkiberades ordagrant, och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Föräldrar till extremt underburna barn som vårdais på intensivvårdssal beskrev skilda upplevelser av vården och uttryckte olika behov. Vårdtiden innebar ett känslomässigt pendlande från chock till en känsla av kontroll. Faktorer som underlättade närvaron hos barnet var möjlighet till boende på avdelningen. Att få ökade kunskaper och ta över vården av barnet stärkte föräldrarna i föräldrarollen och ökade motivationen till att vara hos barnet. Genom att känguruvårda barnet kände sig föräldrarna behövda vilket ökade deras närvaro. Försvårande faktorer var miljön på intensivvårdssalen som ibland upplevdes stressfylld med oacceptabelt hög ljudnivå vilket gjorde det svårt att sova och övernatta hos barnet. Personalens arbetssituation hade inverkan på möjlighet till känguruvård eftersom det ledde till väntan på att få hjälp vid förflyttning av barnet från kuvös till förälder. Närvaro vid smärtsamma procedurer upplevdes som försvårande för många av informanterna. / Aim:To describe parents’ experiences of factors that have an impact on their presence with their extremely premature infant who is cared in an intensive care nursery at a neonatal unit. Materials and method:Semi structured interviews based on an interview guide were conducted in 2010 and 2011. Thirteen parents participated in the study. The recorded interviews were transcribed verbatim and processed by qualitative content analysis. Result: Parents of extremely preterm infants, who wore treated in an intensive care nursery, had different experiences of care and expressed different needs. The infant’s hospital stay was an emotional pendulum from chock to a sense of control. A factor that facilitated the parents’ presence with the child was the possibility to live in the neonatal unit. Attainment of more knowledge and taking over their infants’ care empowered the parents in their parental role, which increased their motivation to stay with their infant. Kangaroo Mother Care made parents feel needed which increased their presence. A hindering factor was the environment in the intensive care nursery. This was sometimes experienced as stressful with unacceptable levels of sound which rendered in sleeping difficulties and made it hard for the parents to stay over the night with the infant. Staff working conditions had an impact on their opportunities for Kangaroo Mother Care because this sometimes meant that parents had to wait for assistance with transfer of the infant from incubator to parent. Presence during painful procedures was perceived as an obstacle by several informants.

Inledning Intrahospitala transporter av intensivvårdpatient är ett ansvarsfullt arbetsmoment och en stor del av intensivvårdssjuksköterskans och undersköterskans arbete. Det är riskfyllt eftersom tillbud med patient och utrustning kan ske. Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av tillbud och typ av tillbud under intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter, samt jämföra om det finns skillnader i förekomst av antalet tillbud under olika tidpunkter på dygnet och skillnad mellan akut respektive planerad transport. Syftet var också att undersöka sjuksköterskors och undersköterskors upplevda grad av stress och trötthet under transporten samt om det finns skillnad i förekomst av trötthet och/eller stress vid transporter där det sker tillbud respektive inte sker tillbud. Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och jämförande. Förekomst av tillbud samt upplevelse av stress/trötthet besvarades på ett svarsformulär av sjuksköterska och undersköterska under eller direkt efter intrahospital transport. Totalt ingår 42 transporter. Resultat: Tillbud förekom vid 19 transporter. Inga skillnader i förekomst av tillbud mellan dagtransporter och nattransporter eller mellan akuta och planerade transporter kunde ses. Sjuksköterskor och undersköterskor rapporterade mer stress vid de transporter där det förekommit tillbud än vid de där tillbud inte förekommit. Slutsats: Tillbud förekommer i knappt hälften av intrahospitala transporter och sjuksköterskor och undersköterskor rapporterar mer stress i samband med transporter med tillbud än transporter utan tillbud. / Introduction: Intrahospital transport of critical care patient is a responsible working operation and much of the critical care nurse and the assistant nurses´ work. It is risky, because incidents of patient and equipment can happen. Purpose: The objective was to describe the occurrence of incidents and types of incidents during intrahospital transport of ICU patients, and compare if there are differences in the occurrence of incidents during different times of day and the difference between emergency and planed transportation. The aim was to investigate nurses and assistans nurses´ perceived level of stress and fatigue during transport and if there are differences in the incidence of fatigue and/or stress during transport where  incidents occurs or not occurs. Method: The study is quantitative, descriptive and comparative. The presence of the incident and the experience of stress/fatigue were answered on a response form of nurses and assistant nurse during or immediately after intrahospital transport. A total of 42 transports are included. Results: Adverse events occurred at 19 transports. No differences in the occurrence of incidents between day transports and night transport or between acute and planned transports could be seen. Nurses and assistant nurses reported more stress during the transports, where there have been adverse events than in those were adverse events had not occurred. Conclusion: Adverse events occurs in almost half of intrahospital transport and nurses and assistant nurses reported more stress associated with transports with adverse events other than the transports without adverse events.

Bakgrund: Medicintekniken blir bara mer avancerad för vart år. Sjuksköterskan använder medicintekniken dagligen i omvårdnaden. Patienten är ett subjekt, vilket betyder att den är mer än en kropp. Medicintekniken kan när den används på fel sätt av sjuksköterskan, ändra synen på patienten och göra den till ett objekt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hur det är att arbeta med medicinteknik i omvårdnaden och hur sjuksköterskan anser att medicintekniken inverkar på omvårdnaden. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes enligt Graneheim och Lundman (2004). Data samlades in genom intervjuer med sju sjuksköterskor som arbetade på akutmottagningen. Resultat: I analysen skapades olika kategorier: Omvårdnadskompetens, krav, kvalité, förhållningssätt och omvårdnadsfokus. Konklusion: Sjuksköterskan är beroende av medicintekniken för att omvårdnaden ska fungera. Medicintekniken har en negativ effekt på omvårdnaden, ifall sjuksköterskan inte reflekterar över varför medicintekniken används från första början. / Background: The medicine technology is getting more advanced with each year. The nurse is using it daily in the care. The patient is a subject which means it is more than a body. Medical technology when used improperly by the nurse can change the view of the patient and turn the patient into an object. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses' experiences. How it is working with medical technology in the care is and how nurses believe that medical technology impact on nursing care. Method: Qualitative content analysis was used by Graneheim and Lundman (2004). The data were collected through interviews with seven nurses that are working in a critical care unit. Result: Based on the analysis different categories were found: Caring knowledge, claims on the nurse, quality, approach and nursing focus. Conclusion: The nurse is depending on the medicine technology for the care to work. Medical technology has a negative impact on nursing care, if the nurse does not reflect on why medical technology is used in the first place.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som användes på en neonatalavdelning för att främja amningen hos prematura barn. Arbetet är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. Litteraturgenomgången visade att det fanns ett flertal metoder för att främja amning av prematura barn på neonatalavdelningen. Föräldrarna behöver få hjälp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstå att det är dem som är av största betydelse för barnet. NIDCAP-vård var en omvårdnadsmodell som underlättade för samspelet mellan mor och barn. Mamman behöver ständig uppmuntran av personalen och pappan för att lyckas med sin amning. Studier har visat att känguruvård har positiva effekter på amningen och för att utveckla ett tidigt sugbeteende. Barnets tidiga kontakt vid mammas bröst och att mamman så snart som möjligt efter förlossningen börjar pumpa ur bröstmjölk främjar amningen. Andra metoder som främjar amning är att barnet fått känna doften av mammans mjölk och att mamman fått tillgång till en personlig ”amningsexpert”. Tillmatning med kopp eller användning av amningsnapp var metoder som visade sig öka chansen till amning samt bröstmjölkskonsumtionen hos prematura barn.