Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av hur den personligaintegriteten respekteras i olika vårdsituationer. Varje människa har rätt att blirespekterad som en individ och inte utsättas för intrång i den personliga sfären. Då dettainte alltid respekteras i vårdsituationerna blir det intressant att skaffa kunskaper om hurpatienter upplever detta. I studien användes en kvalitativ ansats. Med hjälp av criticalincident metoden undersöktes patienters positiva och negativa erfarenheter av hur denpersonliga integriteten respekterades i olika vårdsituationer. Nio informanter deltog istudien, dessa bidrog med arton berättelser. Materialet analyserades kvalitativt. Treöverordnade teman med fem underteman framstod. Övergripande handlar fenomenetom att bli respekterad som människa. De tre överordnade temana är att bli lyssnad till,att bli sedd och att bli förstådd. Resultatet visar att om den personliga integriteten interespekterades blev patienter kränkta och ett onödigt lidande orsakades därmed avvården. Studien har betydelse för vården då respekt för integriteten är ett grundläggandebehov för patienters upplevelse av hälsa och lidande. / The aim of this study was to describe patient’s experiences of how privacy is respectedin health care. Every human being has the right to be respected as an individual and notbe subjected to interference in the personal sphere. Since this is not always respected inhealth care, it is interesting to gain knowledge about patient’s experiences. Aqualitative method was used in the study. By using the critical incident techniquepatient’s positive and negative experiences of personal integrity in health care wasreviewed. Nine informants participated and contributed eighteen stories. The materialwas analyzed qualitatively. Three superior themes with five subthemes found. Overall,this phenomenon is about to be respected as a human being. The superior themes are tobe heard, to be seen and to be understood. The result shows that if the personal privacywas not respected, the patient’s felt violated and an unnecessary suffering was therebycreated of health care. The study has implications for health care because the integrityis a fundamental need for patient’s experiences of health and suffering.

Syftet med studien var att undersöka hur nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor upplevde introduktionen på intensivvårdsavdelningen (IVA). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av tio nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I huvudresultatet framkom två teman. Första temat ”Yttre faktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt” innehöll kategorierna bemötande, checklista/introduktionsprogram, handledning, mentorskap, psykosociala miljön och organisatoriska faktorer. Dessa yttre faktorer påverkade upplevelsen av introduktionen och den enskilda sjuksköterskan hade själv svårt att påverka dessa. Andra temat ”Individfaktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt” med kategorierna sammanhållning mellan de nyutbildade, att klara sig själv som ny samt känsla av att kunna påverka. För att tillfredsställa nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskors behov av god introduktion måste hänsyn tas till både yttre faktorer och individfaktorer. / The purpose of the study was to investigate how newly graduated intensive care nurses experienced their introduction at the intensive care unit. The data were collected by semi-structured interviews with ten new graduates further analysed using a qualitative content analysis method. The main result is presented in two themes. The first theme “External factors influencing the experience of introduction both negatively and positively”, included the categories: response, checklist/introduction program, supervision, mentorship, psychosocial environment and organisational factors. These external factors had an impact on the experience of the introduction, and the nurse herself/himself had difficult to influence those factors. The second theme “Individual factors influencing the experience of introduction both negatively and positively”, included the categories: social bonding among the graduates, to cope by herself/himself as a new graduate and sense of opportunity to influence. To be able to satisfy the needs of good quality introduction for newly graduate intensive care nurses, both external and individual factors must be considered.

Stroke är en av våra stora folksjukdomar som drabbar cirka 30 000 människor varje år.Strokedrabbade patienter kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och sjuksköterskanhar en central roll i omvårdnaden. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap ompatienters upplevelse av att drabbas av stroke. Syftet med denna studie är att beskrivapatienters upplevelse av stroke. Metoden som använts är en litteraturstudie där trettonkvalitativa artiklar analyserats. Tre olika huvudteman framkom ur analysen: upplevelse avförändringar efter stroke, Strategier för att hantera den nya situationen och upplevelse avmötet med sjukvården. Temat upplevelse av förändringar efter stroke har delats in i treolika underteman. Dessa är upplevelse av fysiska och kognitiva förändringar ochupplevelse av sociala förändringar samt upplevelse av emotionella förändringar. Resultatetvisar att patienterna är i behov av stöd och uppmuntran för att hantera de förändringar somuppstår efter stroke. Därför är det viktigt att sjuksköterskan erbjuder patienterna ett adekvatstöd. / Stroke is one of our biggest national diseases which affects about 30 000 people everyyear. People victim of stroke gets in contact with the health and hospital care and at thispoint the nurse has a very central role regarding the nursing care. It is therefore importantthat the nurse has knowledge of patients’ experience of suffering stroke. The aim is todescribe patients’ experience of stroke. The method used is a literature review in whichthirteen qualitative articles analyzed. Three major themes emerged from the analysis: theexperience of changes after stroke, strategies to handle the new situation and theexperience of meeting with the health care. The theme of the experience changes afterstroke has been divided into three different sub-themes. These are experiences of physicalchanges and experience of social changes and the experience of emotional changes. Theresult shows that the patients are in need of encouragement and assistance to be able tomanage the changes that occur after stroke. It is therefore important that the nurse offerspatients an adequate support.

Every day media reports acts of violence in various kinds. Crime statistics shows that threats and violence are increasing in regard to both frequency and intensity within the nation. Nurses in the ambulance service are often the first to meet with a patient, therefore these nurses often find themselves in situations where violence and threats occur or have occurred. Drug addiction or some kind of illness are often reasons behind threats and violence. Earlier studies within this area of knowledge are mostly foreign and therefore little describes Swedish nurses` experiences of threats and violence within the ambulance service. The purpose of this study was to describe nurses experiences of threats and violence in the meeting with patients within the ambulance service. The study is a qualitative interview study performed within the School of Life Sciences at the University of Skövde. Six nurses were interviewed with the criterion that they should have experienced threats and violence within their occupation. The primary information was analyzed with a qualitative method. The result showed that threats and violence occur within the occupation and that the nurses feel exposed for the same. It indicated that the types of threat vary and that the education concerning how threats and violence should be handled is considered poor by the nurses themselves. The result also showed that the patient care is affected by the amount of threats and violence that the nurses are exposed to. There is a need for further research within this area of knowledge and within education in how to handle these situations for personnel in the ambulance service.

Att lägga om sin livsstil är inte lätt, men i många fall kan det vara nödvändigt för att bibehålla en god hälsa. Ett exempel på ett sådant tillfälle är vid en diabetesdiagnos, där förstahandsbehandlingen består i livsstilsförändring, som främst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat från tidigare forskning visar att det är viktigt att patienten är motiverad att genomföra en livsstilsförändring, och även diabetessköterskorna i den här studien är av den uppfattningen. Det är viktigt att patienten själv tar ansvaret för sin sjukdom, det är bara han eller hon som kan förändra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjälpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförändring. En kvalitativ intervjumetod användes för att samla material, fem diabetessköterskor intervjuades. Den efterföljande analysen är inspirerad av hermeneutisk metod. Resultatet av studien visar att patienten själv måste hitta sin motivation, det finns inget sätt för diabetessköterskan att konkret hjälpa sin patient att hitta den. Diabetessköterskans uppgift är att finnas där när patienten själv hittat sin motivation, och leda patienten rätt. / To change your way of living is not easy, but in many cases it might be necessary to sustain a good health. An example of this is when you get a diagnosis of diabetes and the first treatment is a change of lifestyle, especially concerning diet, exercise and no smoking. Former studies have shown that the patient has to be motivated to change their lifestyle and this is the opinion of diabetes nurses in this study as well. It is important that the patient takes the responsibility for the disease because it’s only himself who can change the lifestyle. The aim of this study was to look into how the diabetes nurses helped the patients to find motivation to a change of lifestyle. Five nurses were interviewed. A qualitative field survey has been used to gather the material and the following analysis is inspired of the hermeneutic method. Results of the study show that the patients have to find the motivation on their own and that the diabetes nurse doesn’t have a concrete way of helping him or her. The nurse’s task is to be there when the patient has found the motivation and lead them on to the right track.

Medellivslängden har ökat i Sverige under hela 1900-talet och år 2010 förväntades de som är 65år eller äldre öka med 13 procent och de som är 85 år öka med 20 procent. Med dagens medicinska kunskap och effektivare behandlingar gör att människor lever längre med kroniska sjukdomar. Detta leder till att allt fler äldre kommer behöva vård. Syftet med denna studie är att belysa och sammanställa forskning som beskriver de äldres erfarenheter av att leva och hantera sina liv på särskilt boende. En litteraturöversikt på aktuella vetenskapliga studier har genomförts. Datamaterialet består av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet har sammanställts under tre områden:Respekt och värdighet, Betydelser av möten och relationer och Hantera det dagliga livet . I resultatet framkom det att respekt och värdighet hörde samman med till vilken grad de boende kunde sköta sig själva. Det fanns många brister i mötena mellan de boende och vårdpersonalen. Möjlighet till ett socialt liv så som kontakt med familjen och vänner är begränsad genom deras fysiska begränsningar. För att kunna hantera vardagen vände de boende sig inåt och skapade en mening i sin tillvaro. För sjuksköterskan är det viktigt att vara medveten om att äldre befinner sig i en väldigt utsatt situation och utifrån det anpassa vård och omsorg. Det behövs mer kvalitativ forskning i hur de äldre upplever att leva på särskilt boende för att kunna förbättra deras levnadsvillkor, välmående och individanpassa äldrevården.

Bakgrund: i Sverige har ungefär fyra procent av befolkningen diabetes. Vid behandling av diabetes (typ-2) är målet att minska risken för komplikationer. Detta kan göras med hjälp av livsstilsförändringar (kost, motion) eller/och farmakologisk behandling. Riskfaktorer för komplikationer är högt blodtryck och höga blodfetter. Komplikationer kan ge mikro- och makrovaskulära förändringar i till exempel ögon, njurar respektive hjärta och blodkärl. Patientutbildning är en central del i behandlingen av typ 2 diabetes. Syfte: vårt syfte med denna studie var att belysa deltagarnas uppfattning av att delta i en grupputbildning om deras diabetessjukdom. Metod: I studien intervjuades sex kvinnor och fyra män (i åldern 65-78 år) som alla deltagit i grupputbildning om diabetes. Intervjuerna analyserades med hjälp av analysmetoden fenomenografi. Resultat: utifrån deltagarnas uppfattningar bildades tre beskrivningskategorier: att lära sig mer, att kommunicera på rätt nivå och livsstilsförändringar. Konklusion: Vi anser att grupputbildning kan vara både tidsbesparande och kostnadseffektivt. Det kan vara betydelsefullt att informanterna använder ett språk som även icke sjukvårdsutbildade förstår. Vi anser att det vore värdefullt med någon slags uppföljning, vilket skulle kunna ha en motivationshöjande effekt för deltagarna.  För vidare forskning och utveckling i ämnet skulle det vara av intresse att göra intervjuer med ett större urval. / Background: in Sweden about four percent of the population has diabetes disease. The goal of treatment is to minimize the risk of complications. It can be done with the help of lifestyle changes (diet, exercises) or/and pharmacological treatment. The risk factors for complications are high blood pressures and high blood lipids. The complications can lead to micro- and macro vascular changes, for example in eyes, kidneys, heart and vascular. Patient education plays a central role in type 2 diabetes treatment. Aim: our aim with this study was to elucidate how persons with diabetes considered of attending a group education about their disease. Method: In the study interviewed six women and four men (in the age 65-78 years) that everyone participated in group education about diabetes. The interviews were analyzed with the aid of analysis method phenomenography. Results: on the basis of the participants’ views refined three description categories: to learn more, to communicate on correct level and lifestyle changes. Conclusion: We consider that group education can to be both time-saving and cost-effectively. It can be important to use a language that also non healthcare trained understands. We consider it would be important with some kinds of follow-up, it would to have a motivation increasing effect. For further research and development in the matter would the last of interests to do interviews with a broader selection.

Within the ambulance care in Uppsala County a vacuum splint is used to immobilize fractures on extremities. The research available on which method of immobilizing to prefer during pre-hospital treatment is limited.   The purpose of this pilot study was to examine the perceptions of the ambulance personal in Uppsala County on the issue of usability of SAM-splint and vacuum splint when immobilizing extremities. The project was also aimed at researching if SAM-splint could be seen as an alternative or a complement to vacuum splint, and to get an apprehension on any evident differences in patients’ perceived pain when treated with the two different approaches.   A descriptive comparative study was carried out. All patients, regardless of age and sex, with the need of immobilizing supposed fractures, were included.  Patients with suspected femur fracture, collum fracture, or where pre-hospital care was not possible or in question, was excluded. The collection of data was done using a questionnaire designed by the students responsible for the project. The ambulance personal completed the questionnaire after having concluded the treatment.   The result showed that all patients with fractures to their extremities were immobilized. There were no evident differences in how the personal experienced the application of the two methods of immobilizing, but rather they were generally both perceived as easy to use. In Uppsala, where the paramedics had access to both SAM-splint and vacuum splint, the SAM-splint was the predominant choice.   Based on this pilot study it can be established that the ambulance personal experienced the methods for immobilizing as easy in the event of fractures to the extremities. The SAM-splint is to be seen as a complement to the vacuum splint. Any difference in perceived patient rated pain connected to the different methods of immobilizing was not to deduce. / Inom ambulanssjukvården i Uppsala län används vakuumsplint för immobilisering av extremitetsfrakturer. Forskning och kunskap om vilken immobiliseringsmetod som är att föredra vid prehospital handläggning av extremitetsfrakturer är begränsad.   Syftet med detta pilotprojekt var att i Uppsala län undersöka ambulanspersonalens uppfattning om användarvänligheten av vakuumsplint och SAM-splint vid immobilisering. Målet med projektet var även att ta reda på om SAM-splint kunde ses som alternativ eller komplement till vakuumsplintar samt om det fanns några uppenbara skillnader i patientskattad smärta mellan de olika immobiliseringsmetoderna.   En deskriptiv komparativ studie genomfördes där alla patienter oavsett ålder och kön i behov av immobilisering av misstänkta extremitetsfrakturer inkluderas. Patienter med misstänkt femurfraktur, collumfraktur eller där prehospital immobilisering ej varit möjlig eller aktuell exkluderades. Insamling av data har skett med hjälp av ett frågeformulär utformat av projektansvariga studenter. Frågeformuläret besvarades av vårdansvarig ambulanspersonal efter avslutat vårdtillfälle.   Resultatet visade att samtliga patienter med extremitetsfrakturer immobiliserades. Det fanns ingen uppenbar skillnad gällande personalupplevd applicering mellan de olika immobiliseringsmetoderna utan generellt uppfattades de enkla att använda. I Uppsala där ambulanspersonalen hade tillgång till både SAM-splint och vakuumsplint valdes övervägande SAM-splint.   Med detta pilotprojekt som grund kan sägas att ambulanspersonalen ansåg att immobiliseringsmetoderna var enkla att använda vid extremitetsfrakturer. SAM-splint kan ses som komplement till vakuumsplinten. Någon skillnad i patientskattad smärta mellan de båda immobiliseringsmetoderna framkom ej.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur pappor upplever ett akut kejsarsnitt. Metod: Deskriptiv studie med kvalitativ design. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio pappor som varit med om ett akut kejsarsnitt.   Resultat: I studien framkom positiva upplevelser av akut kejsarsnitt så som ett bra bemötande av personalen och en känsla av att bli omhändertagen. Personalen uppfattades som proffsiga, trevliga och snälla. Det var framförallt efter det akuta kejsarsnittet som pappor upplevde en delaktighet då de själva fick ta hand om barnet. De såg då sin roll som betydelsefull. Pappans upplevelser av det akuta kejsarsnittet kan också vara kaotisk och traumatisk. Det fanns en önskan om psykologiskt stöd efter det akuta kejsarsnittet. Pappor upplevde att de inte kunde hjälpa till med så mycket praktiskt under själva kejsarsnittet utan de upplevde mer att de var ett mentalt stöd för mamman. Det fanns upplevelser av bristande information, både före, under och efter det akuta kejsarsnittet. Slutsats: Då det framkom i studien att det fanns en önskan om psykologiskt stöd bör det införas rutiner för att fånga upp dessa pappor och en möjlighet att erbjuda dem hjälp. Vad gäller information bör riktlinjer utformas för att pappor ska känna att de är väl informerade genom hela förloppet, informationen bör individanpassas. En informationsbroschyr om akut kejsarsnitt kan utformas och finnas tillgänglig på förlossningsavdelningar som ett led i informationsgivning. Nyckelord: Pappa, akut kejsarsnitt, upplevelser.

Cancer upplevs ofta som en hotfull och farlig sjukdom. Många människor som har haft cancer drabbas även senare i livet av ett återinsjuknande. Vårdpersonals kunskap om upplevelser av att drabbas av ett återinsjuknande är otillräckliga, vilket leder till att människor i dessa situationer inte får adekvat stöd och hjälp. Syftet med examensarbetet var att belysa människors upplevelser av att återinsjukna i cancer. Fyra stycken självbiografier analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: viljan att leva, upplevelsen av lidande och upplevelsen av att vilja ge upp. Huvudfynden som framträdde var att de upplevde en rädsla inför döden, en själslig smärta och en upplevelse av kaos, vilka uttrycktes genom en upplevelse av lidande. Hopplöshet, oförståelse och förtvivlan var även framträdande upplevelser. En del upplevelser genomsyrades av en stark livsvilja, livskraft och en positiv inställning vilket visade att de ville fortsätta kämpa för att överleva. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor tar de som återinsjuknat på största allvar för att de inte ska behöva lida i det tysta. Dessa människor måste uppmärksammas mer och omvårdnaden måste förbättras så att deras behov tillfredställs och att deras livskvalitet stärks. / Cancer is often perceived as a threatful and dangerous disease. A lot of people with a history of cancer also suffer a relapse later in their life. Nursing staff’s knowledge of experiences of being affected by a relapse is insufficient, resulting in that people in these situations do not receive adequate support and assistance. The aim of this Bachelor thesis was to illuminate people’s experiences of a cancer relapse. Four autobiographies were analyzed from a qualitative manifest content analysis with an inductive approach. The analysis resulted in three categories: the will to live, the experience of suffering and the experience of the desire to give up. The main findings were that they experienced a fear of death, a mental pain and an experience of chaos, which were expressed through an experience of suffering. Hopelessness, incomprehension and despair were also prominent experiences. A number of experiences were permeated by a strong will to live, vitality and a positive attitude which showed that they wanted to continue the struggle to survive. It is important that nurses take patients who relapse seriously, because these patients should not have to suffer in silence. These people require more attention and the nursing care must be improved so their needs are satisfied and the quality of life is strengthened.