The purpose of this study was to investigate registered nurses experiences about giving support to relatives to patients within palliative home care. This study was descriptive with qualitative approach. The data collection was made in the form of semi structured qualitative interviews which took place in a Swedish city of medium size, in an area for palliative homecare. Six registrated nurses were interviewed which all gave informed consent. The study suffered no losses and permission from the director of the concerned department had been given prior to the start of this study. The interviews were transcribed and analyzed whereupon three themes followed by seven categories entered. In the main results difficulties appeared, such as when the family of a patient was unwilling to realize the situation. However the results also showed opportunities, for example the importance of the support which the nurses constituted. Many informants witnessed about the individual needs that existed among the relatives.  Foremost emphasize was on the importance of relatives and how the contact with them took place. Finally the study shows a picture of the supporting aspects that exists, for example to be able to sense the relatives needs and se their unspoken demands. / Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård. Studien var deskriptiv med kvalitativ ansats. Datainsamling skedde i form av semistrukturerade intervjuer utifrån ett intervjuschema, intervjuerna spelades in på band. Detta ägde rum i en medelstor svensk stad i en verksamhet för palliativ hemsjukvård. Sex legitimerade sjuksköterskor intervjuades, varav samtliga lämnade informerat samtycke. Studien erfor inget bortfall och tillstånd från berörd verksamhetschef hade erhållits innan studiens start. Intervjuerna transkriberades och analyserades vartefter tre teman med sju kategorier kom fram. I huvudresultatet framkom svårigheter som när anhöriga har en ovilja att inse situationen. Även möjligheter, till exempel betydelsen av det stöd som sjuksköterskorna utgjorde för de anhöriga belystes.   Många informanter vittnade om individuella behov bland de anhöriga. Framförallt betonades vikten av anhöriga och hur kontakten med dem skede. Slutligen gavs en bild av vilka stödjande aspekter som fanns till exempel sjuksköterskornas förmåga att kunna känna av de anhöriga och se deras osagda behov.

Breastfeeding has several advantages for both mother and child. A woman’s attitude to breastfeeding is a good predictor for infant feeding method and her confidence in breastfeeding has an impact on her breastfeeding duration. Aim:The aim of the study was to assess the attitude to and confidence in breastfeeding among Vietnamese women in Ho Chi Minh City. The aim was also to investigate if the type of family, nuclear and extended, influences the Vietnamese women’s attitude to and confidence in breastfeeding. Method: A descriptive and comparative cross-section study with quantitative method was used. The Self-Care Theory and The Cultural Care Diversity and Universality Theory were used as theoretical framework of this study. A questionnaire which consisted of demographic information, attitude to and confidence in breastfeeding, was distributed to 110 voluntarily participating women in Ho Chi Minh City, Vietnam. Results: The results showed that the women had an attitude in favour of breastfeeding and rated their confidence between "sometimes confident" and "often confident". No significant differences of total score, between nuclear and extended family, in attitude to and confidence in breastfeeding were shown. Conclusion: The attitude to and confidence in breastfeeding among the women in Ho Chi Minh City were rather good but improvements can be made. When healthcare professionals counsel Vietnamese women, in Sweden and Vietnam, about breastfeeding, this result can be used as guidance, in order to give relevant and cultural congruent advice.

Sammanfattning: Bakgrund: Sjuksköterskor är utsatta för stora fysiska och psykiska påfrestningar i sitt dagliga arbete. Det ställs höga krav på kunnande och skicklighet och förutsättningarna för att utföra jobbet, som inte alltid är optimalt. Enligt socialstyrelsen har de senaste årens neddragningar och omorganisationer inom hälso- och sjukvården bidragit till att antalet långtidssjukskrivningar relaterad till stress och utbrändhet har ökat. Sjuksköterskor upplever att det är många faktorer som försvårar utövandet av professionen och att svårigheter med att praktisera den vård man önskar kan ge en känsla av otillräcklighet. Syftet med denna studie är att ta reda på om sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala upplever sig otillräcklig i sin yrkesroll och om antal år på arbetsplatsen påverkar upplevelsen. I syftet ingår att studera om känslor av otillräcklighet beror på yttre organisatoriska faktorer eller om upplevelserna kommer inifrån den enskilda individen. Metod: Empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie. En validerat enkät, QPS Nordic, användes för att samla in data. Statistikprogrammet SPSS 15.0 användes för dataanalys. Resultat: Mer än 50 % av sjuksköterskorna som besvarade enkäten upplever känslor av otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet har visat sig kunna härledas både till yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som den självskattade yrkesskickligheten. När de kvantitativa arbetskraven blir så höga att sjuksköterskan anser att hon inte hinner med sina patienter på ett tillfredställande sätt ökar känslorna av otillräcklighet. Det ger även ökad känsla av otillräcklighet hos sjuksköterskan när hon själv skattar sin yrkesskicklighet lågt. Slutligen har det i studien framkommit tendenser som visar att antalet år på arbetsplatsen inverkar på känslan av otillräcklighet.   Slutsats: Resultat visar att en stor andel av de tillfrågade sjuksköterskorna vid Akademiska sjukhuset upplever otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet kan i stor utsträckning kopplas till både yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som självskattad yrkesskicklighet. / Abstract: Background: The profession of nursing is an occupation with a lot of strain. The demands on competence and skills are high and the working conditions are not always optimal. According to the The National Board of Health and Welfare the latest decades with reorganizations and reduction of workforce has resulted in an increased number of nurses reporting long term sickness related to stress and burnout. Nurses experience that it is a number of factors that influence the working conditions and the possibility to give the care they want to. To not be able to give the patients the proper care can give the nurse a feeling of being inadequate. Aim: The aim with this study is to investigate if nurses at the Akademiska hospital in the city of Uppsala experience feelings of inadequacy in their working profession, and if the number of years in the working place has any impact on the experience. The aim of the study even involves investigating if the experience of inadequacy depends on outer organizational factors or if the inadequacy can be related to the person's inner self. Method:  An empirical cross sectional study with a quantitative approach was conducted; collection of data was done by a well tested questionnaire called QPS Nordic. The Statistical Packages for the Social Sciences, SPSS, version 15.0 was used to analyze the collected data. Results: More than 50 % of the respondents in the study reported feelings of being inadequate in their daily work. These feelings of inadequacy can be related to both outer organizational factors such as quantitative working demands and inner factors such as the nurses own opinion of her working skills. When the quantitative working demands get so high that the nurse feels that she can not keep up the good work towards her patients in a satisfying way, the feelings of inadequacy increases. The feelings of inadequacy even increases when the nurse estimates her own working skills to be low. Finally, the study shows that the number of years in the workplace has an impact on the feelings of inadequacy. Conclusion:  The result shows that a major part of the nurses in the study experience feelings of inadequacy sometimes. These feelings of inadequacy can be related to both outer organizational factors such as quantitative working demands and inner factors such as the nurses own opinion of her working skills.

BAKGRUND: KOL är en sjukdom som drabbar allt fler personer världen över och anses bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2020. Det finns inget botemedel mot KOL men genom omfattande omvårdnad kan patienten och anhöriga uppleva välbefinnande trots sjukdomen. Andningssvårigheterna påverkar patientens vardagliga liv och livskvalitet negativt både psykiskt och fysiskt. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan underlätta vid andningssvårigheter för patienter med sjukdomen KOL med utgångspunkt från både patienters önskemål och sjuksköterskors erfarenheter. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på redan vetenskapligt framforskat datamaterial. Datamaterialet inom ämnet som format resultatet begränsades till nio vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ- och kvantitativ karaktär. RESULTAT: Det framstår tre teman; kontinuerligt utbyte av kunskaper, spara på patientens krafter samt ge stöd och trygghet. Kontinuerligt utbyte av kunskaper innebär det kunskapsutbyte som sker mellan patienter och sjuksköterskor i omvårdnaden. Det andra temat beskriver hur patienters andning påverkas genom planering av vardagen och det sista temat visar på de psykiska aspekterna. DISKUSSION: Denna studie visar på vikten av en god relation mellan sjuksköterskor och patienter för att omvårdnaden ska bli av bästa kvalitet. Med en god relation skapas trygghet och tillförlitlighet vilket är det viktigaste för patienter med KOL. / BACKGROUND: COPD is a disease that increasingly affects more patients around the world; by 2020 is it is projected to be the third most common cause of death. There is no cure against COPD. Moreover, difficulty breathing affects the patient’s quality of life physically and mentally. However, with extensive care patients and their relatives can experience wellbeing in spite of the illness. PURPOSE: The aim of this study is to illustrate how nurses can ease the suffering of patients with COPD with a starting point from the patient’s wishes and the nurse’s experience. METHOD: The study was a literature review based on existing researched data material based on nine scientific articles of qualitative and quantitative nature. RESULT: Three themes emerged: the continuously exchange of knowledge; saving the patients strength; and give security and support. The continuously exchange of knowledge refers to knowledge exchange between nurse and patient during the caring process. The second theme describes how the patient’s breathing is affected by the planning of everyday life. The last theme illustrates the mental aspects. CONCLUSION: This study shows a good relationship between patient and nurse is important to create security and support which are the most important things for patients suffering from COPD.

Bakgrund: Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. Problem: Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. Syfte: Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa studier. Resultat: De isolerade patienternas upplevelser kategoriserades i två teman; Frihet och Ensamhet med totalt åtta subteman; Brist på kommunikation, Patienters upplevelser av vårdpersonalens tillvägagångssätt, Att inte få besök, Negativa upplevelser av den fysiska miljön, God kommunikation, Stöd från anhöriga, Tro och reflektion, och Positiva upplevelser av den fysiska miljön. Slutsats: Slutsatsen dras att utan rätt stöd från anhöriga och personal blir isoleringen en negativ upplevelse som leder till en känsla av ensamhet oavsett varför patienten hålls isolerad. / Background: Nursing staff that care for patients in isolation can feel a certain fear, a fear for also being infected and also infecting colleagues and other patients. This fear is based on a lack of knowledge and information which can lead to negative experience for the patient in isolation. Problem: Patients who are cared for in isolation are often significantly impacted by their current surroundings. It is necessary, that if nurses and other nursing staff are to give the patients good healthcare then they need a better understanding of how patients experience isolation. Aim: To describe how patients experience healthcare in Isolation. Method: Systematic literature review of qualitative studies. Result: The experience for isolated patients are categorized into two themes; Freedom and Loneliness which in turn have eight sub-themes; Lack of communication, Patients experience of how the nursing staff act, To not get visits, Negative experience of the physical environment, Good communication, Support from relatives, Faith and reflection, and Positive experience of the physical environment. Conclusion: That, without the correct support from relatives and nursing staff, care for patients in isolation will be considered as negative and will lead to a feeling of loneliness, irrespective for the reason why the patient is in care.

This thesis focuses on palliative cancer care in acute care hospitals and home care settings. The overall aim was to generate a grounded theory explaining the latent patterns of behavior of patients, relatives and nurses. The thesis includes one population-based study with cross-sectional design and four classic grounded theory studies. Study I was conducted in two acute care hospitals. In this 5-year follow-up study, the proportion of hospitalized palliative cancer patients had decreased. The patients were older with more symptoms and care needs per patient. In both years, the most common symptoms were pain and deterioration and the most common cancer sites were prostate and colorectal. The results showed that associations between symptoms, care needs and cancer site were mostly weak. In study II, striving for emotional survival emerged as the pattern of behavior through which nurses in acute care hospitals deal with their main concern, the risk of being emotionally overloaded. Striving for emotional survival involves emotional shielding, emotional processing and emotional postponing. In study III, doing good care emerged as the pattern of behavior through which nurses in home care deal with their main concern, their desire to give good care. Doing good care involves three different caring behaviors: anticipatory caring, momentary caring and stagnated caring.     In study IV, living on hold emerged as the pattern of behavior through which patients and relatives deal with their main concern, being put on hold. Living on hold involves three modes: fighting, adjusting and surrendering. The overall theory, deciphering unwritten rules, explains how patients, relatives and nurses are dealing with the uncertainty of how to act and behave.   Deciphering unwritten rules involves figuring out, deliberating, maneuvering and evaluating. In conclusion, this thesis demonstrates the complexities of palliative cancer care and the importance of knowledge, resources and counseling. Patients should be cared for at the right care level according to their care needs and the care focus should be on treating symptoms irrespective of the diagnosis. The palliative care approach therefore needs to be implemented in all caring contexts with dying people.

Bakgrund: Osteoporos är en sjukdom som cirka varannan kvinna riskerar att drabbas av under sin livstid, störst risk inträder efter klimakteriet. Oftast upptäcks inte sjukdomen förrän fraktur uppstått eftersom det kan gå flera år utan att symtom uppstår. Det finns flera sätt att preventivt kunna förebygga osteoporos men något utarbetat verktyg för att upptäcka sjukdomen finns idag inte. Utredningen påbörjas först när patienten upplever smärttillstånd som inte är relaterat till olyckor. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans preventiva arbete för att förebygga osteoporos hos kvinnor. Metod:En allmän litteraturstudie som grundar sig på nio stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar. Efter gängse urvalsförfarande har artiklarna analyserats och sammanställts. Resultat: Tre kategorier uppdagades: synsätt och kunskapssyn, identifiering och stödjande samtal, rådgivning och information. Dessa kategorier visade sig fungera som ett kedjeförlopp och är beroende av varandra där ingen del kunde uteslutas i det preventiva arbetet. I första kategorin framkom det att utbildning ger ett positivare synsätt och viljan att arbeta preventivt ökade. Den andra kategorin visade att utbildning var en viktig faktor för att som sjukskötereska kunna identifiera personer med risk för osteoporos. I den tredje kategorin uppdagades att sjuksköterskan har en viktig roll i rådgivning och stöd för patienterna så att relevant information ges. Slutsats: Det uppdagades vara komplext att som sjuksköterska arbeta preventivt för att förebygga osteoporos hos kvinnor. Det går inte att särskilja de tre kategorierna till fullo, då de är sammanflätade. Det behövs till exempel ett positivt synsätt för att sjuksköterskan skall kunna identifiera kvinnor med risk för osteoporos som sedan leder till rådgivning och stöd. / Background: Osteoporosis is a disease that about every other woman is at risk getting during lifetime, the greatest risk occurs after menopause. Often the disease is not found until fracture arises as it can go years without symptoms occur. There are several ways to prevent osteoporosis but a developed tool to detect the disease does not exist at this moment. The investigation starts when the patient is experiencing pain that is not related to accidents. Aim: The aim of this essay is to highlight the preventive steps that nurses can take to prevent osteoporosis in women. Method: A general literature study based on nine qualitative and quantitative articles. Articles reviewed for quality and then analyzed and consolidated. Results: Three categories were discovered: cognitive approach, identification, and counseling. These categories proved to serve as a chain sequence and interdependence of which no part could be excluded in the preventive work. In the first category, it appeared that education provides a more positive approach and willingness to work preventively increased. The second category showed that education was an important factor as a nurse to be able to identify those at risk for osteoporosis. The third category revealed that the nurse has an important role in counseling and support for patients so that relevant information is provided. Conclusion: It was found to be complex for the nurse to work preventively in able to prevent osteoporosis in women. It is not possible to separate the three categories, as they are intertwined. Nurses need a positive outlook to identify women at risk of osteoporosis which then leads to counseling and support.

The extensive suffering related to a complex life situation with bipolar disorder and the reported difference between care needs and the needs that are actually met implicates that there are still questions about management of life with bipolar disorder that need to be answered. The present study therefore aims to describe the meaning of the conditions that enable a good life with bipolar disorder. Ten persons, six women and four men, (aged 30 – 61), diagnosed with bipolar disorder were interviewed. A reflective lifeworld perspective based on phenomenological philosophy was used. The findings present the essential meaning of the conditions that enable a good life with bipolar disorder as a dependence that empowers, which is further described by its constituents: “turning the course of life”, “protecting oneself from running out of energy”, “being needed”, “being oneself through reliable others”, “personal landmarks for navigating through life”. A voluntary chosen dependence, as described in the present study, is a new approach of care that enables a good life with bipolar disorder, while enhancing own power, freedom and control. The conditions that enable a good life with bipolar disorder are more than separate supporting measures. Therefore a holistic perspective is preferable while providing care for individuals with bipolar disorder.

Bakgrund: Ungefär en miljon människor mister sitt liv av suicid årligen i hela världen. Det finns psykosociala, kliniska och biologiska faktorer bakom suicidala handlingar. Huruvida suicid utvecklas belyses i en suicidal process. Vården efter ett misslyckat suicidförsök upplevs oftast obehagligt och känsloladdat för suicidnära individen. Målen med vården är bland annat att främja patientsäkerheten. För att individen skall känna tillit för vården och vårdgivaren bör en trygg och förtroendefull vårdrelation skapas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära individer.   Metod: Författaren har arbetat fram en litteraturstudie i enlighet med Friberg (2006). Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar ifrån databaserna CINAHL with full text, MEDLINE with full text och PubMed. Särskilda inklusions- och exklusionskriterier följdes. En innehållsanalys och kvalitetsgranskning gjordes på valda artiklar. Resultat: Resultaten från vetenskapliga artiklar sammanställdes i litteraturstudien i fem olika kategorier. Dessa kategorier lyder så här: Känna ansvar, Känsla av upptagenhet och tidsbrist, Känsla av bristande kompetens, Känsla av osäkerhet i kommunikationen med suicidnära individer och Förhållningsätt till suicidnära individer.  Diskussion: Författaren har dragit slutsatsen att sjuksköterskor upplever att det finns faktorer som hindrar möjligheten till god interaktion mellan de och suicidnära individer. Dessa faktorer indelas sammanfattningsvis som brist på olika resurser och kompetens inklusive kommunikation. Det framkallar i sin tur känslor av frustration i samband med att inte kunna vara till hjälp tillräckligt för dessa individer. / Background: About one million people lose their lives by suicide each year worldwide. There are psychosocial, clinical and biological factors in suicidal acts. Whether suicide developed illustrated in a suicidal process. Care after a failed suicide attempt is experienced mostly uncomfortable and emotional of suicide close to the individual. The goal of treatment is to promote patient safety. For individuals have to feel confidence in the care and caregiver should be a safe and trustful care relationship is created. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for suicidal individuals. Methods: The author has worked out a study of literature in accordance with Friberg (2006). The study is based on ten scientific articles from databases CINAHL with Full Text, MEDLINE with Full Text and PubMed. Specific inclusion- and exclusion criteria were followed. A content analysis and quality assessment was done on selected articles. Results: The results of scientific articles compiled in the study of literature in five different categories. These categories are as follows: Feeling of responsibility, Feeling of occupied and lack of time, Feeling of lack of competence, Feeling of insecurity in communication with suicidal individuals and Approach to suicidal individuals. Discussions: The author concludes that nurses feel that there are factors that prevent the possibility of good interaction between the suicide and suicidal individuals. These factors are divided summarized as deficient of resources and attainment including communication. It induces in turn feelings of frustration associated with not being able to be helpful enough for these individuals.

Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman. Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet. Personernas förmåga till både verbal och icke-verbal kommunikation ökade. Musik visade sig även vara en väg till gemenskap genom ökad social interaktion, bättre samspel och ökat samarbete. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till Katie Erikssons teorier om lidande och om lekens betydelse i vårdandet. Att ha en demenssjukdom kan innebära sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Individuellt anpassad musik kan stärka en persons identitet och skapa en gemenskap som minskar lidandet. I vårdandet är leken central och ett medel för att uppnå hälsa. Leken kan även lindra lidande. / Background: By the year 2050 it is estimated there will be around 100 million dementia sufferers. In order to provide good and adequate care for these people it is paramount to preserve their integrity and their feeling of inclusiveness and to personalise their care. Dementia patients often retain their ability to sing and to recognise music even at an advanced stage of the illness. Aim: The aim of this litterature overview was to describe the impact music have on people with dementia. Methods: A litterature overwiev based on nine scientific articles were conducted; six quantitative and three qualitative. Keyfoundings were identified and put together for each article. Similarities and differences were compared and overall categories were created that after further analysis were condensed to themes and subthemes. Results: The result showed how different musical interventions increased the overall well being of the patients. The reduction of anxiety and agitation were significant and led to an increased level of expression of joy and playfulness. Their ability for both verbal and non-verbal communication increased. Music also led to enhanced social interaction and cooperation. Discussions: The results were discussed in relation to Katie Erikssons´ theories about suffering and the significance of playing in caring. To have dementia may involve suffering on many levels connected to the disease, the care and to life. Indivudually adjusted music may strenghten a persons identity and relieve suffering. Playing is important in the act of caring and a way to attain health. Playing may also relieve suffering.