Bakgrund: Forskning tyder på att en vård som bygger på en personcentrerad grund bidrar till en högre kvalitet av vården och har en positiv påverkan på patienter samt hälso- och sjukvårdsprofessionen. Samtidigt pekar studier på att hälso- och sjukvården står inför en mängd utmaningar för att kunna införa ett personcentrerat förhållningssätt i den dagliga vården. Syfte: Att beskriva vilka barriärer som hindrar sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i mötet med patienten. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt, där resultatet är baserat på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Flera faktorer som kan utgöra svårigheter för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i vårdmötet med patienten identifierades och genererade fyra kategorier: Samarbete och teamwork, Attityd och kultur, Tid och resurser samt Kommunikation och Patient berättelsen. Resultatet tyder på samarbetssvårigheter mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården, motsträvande attityder samt rutiner som inte vilar på vetenskaplig grund. Brist på utbildningsmöjligheter och bristande kunskap kring vad personcentrerad vård innebär och hur ett personcentrerat förhållningssätt kan tillämpas i klinisk praxis. Hög arbetsbelastning och brist på tid påverkade sjuksköterskans möjlighet till att skapa en relation till patienten, samt var en bidragande faktor till stress och känslor av otillräcklighet. Konklusion: Sammantaget tyder litteraturöversikten på att det finns ett flertal barriärer som försvårar för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i mötet med patienten. För att ett personcentrerat förhållningssätt ska praktiseras krävs aktivt arbete individuellt och kollektivt på olika nivåer inom en organisation för att bli en del av den dagliga praktiken. / Background: Research suggests that care based on a person-centered basis contributes to a higher quality of care, and has a positive impact on the patients and the healthcare profession. At the same time, studies point out that health care is facing a variety of challenges in order to introduce a person-centered approach into daily care. Aim: To describe which barriers prevent the nurse to work person-centered in the healthcare meeting with the patient. Methods: The study was conducted as a literature review, the result is based on 16 scientific articles. Results: Several factors that may constitute difficulties for the nurse to work personcentered in the healthcare meeting with the patient were identified and generated four categories: Collaboration and Teamwork, Attitude and Culture, Time and Resources, and Communication and The patient Narrative. The result indicates cooperation difficulties between different health care professions, contradictory attitudes and routines that not lie on a scientific basis. Lack of educational opportunities and knowledge about what person centered care means and how a person-centered approach should be applied in clinical practice. High workload and lack of time affected the nurse's ability to establish a relationship with the patient, and contributed to stress and feelings of inadequacy. Conclusion: Summary the literature study indicates that there are several barriers that make it difficult for the nurse to work person-centered in the meeting with the patient. In order for a person-centered approach to be practiced, active work is required individually and collectively at different levels within an organization to become part of the daily practice.

No description available.

No description available.

Trauma-provoked tinnitus challenges patients and clinicians. Effects of trauma may exacerbate tinnitus, and patients with both tinnitus and posttraumatic stress disorder rate distress levels as higher than patients who experience only one or the other. This presentation will highlight links between tinnitus and trauma histories relevant to clinical audiologists.

No description available.

The Affordable Care Act of 2010 proposed a new integrated care model for individuals with chronic mental illness and multiple medical comorbidities by using Behavioral Health Homes (BHH). The purpose of this doctoral project was to evaluate the effectiveness of the BHH in reducing emergency department (ED) use in the community mental health outpatient setting. Guided by the American Association for Critical Care Nurses synergy model for patient care a cross-sectional, post-test only with comparison group quasi-experimental research design was used. A de-identified data set of 68 patient records in the BHH group and 73 patient records in non-BHH as a control group were analyzed using logistic regression. The analysis revealed that participants in the BHH were statistically less likely to visit the ED. Sensitivity was 16.2%, specificity was 95.2%, positive predictive value was 54.5%, and negative predictive value was 76.2%. The Homer-Lemeshow and omnibus test of model coefficients showed the model was a good fit (p=.726, p=.007). Participants in BHH were .225 less likely to visit the ED. For every year of reduction in age, the odds of visiting the ED increased by a factor of 1.0. Females had a 1.8 higher odds of visiting the ED than males. This study provides evidence for the effectiveness of the BHH in reducing visits to the ED. Standard measures to track ED use in BHH are essential to understanding reasons for ED use and reducing nonurgent use. The BHH has the potential to transform health care delivery toward an all-inclusive model of care. Providers can utilize the findings of this project to promote social change by targeting patients with serious mental illness and reducing health disparities by emphasizing preventive care and eliminating barriers to care.

The purpose of this project was to evaluate the effects of relationship-based care (RBC) on patient satisfaction. RBC is a caring model that promotes a caring and healing environment by establishing and maintaining therapeutic relationships between patient, self, and coworker. The Centers for Medicare & Medicaid Services links Hospital Consumer Assessment of Healthcare Providers and Systems (HCAHPS) scores with reimbursement to hospitals. It is essential to not only achieve high patient satisfaction scores in order to ensure full financial reimbursement, but also to ensure high quality, patient-centered care. The current project assessed samples from 2 medical surgical groups, one system-wide and the other only patients from a single inpatient unit with sample sizes approximately 2,900 and 250 respectively. Data were collected retrospectively 3 times using the Press Ganey webpage at pre implementation, 6 months, and 12 months post RBC training. Results from an ANOVA indicated only a slight increase in post intervention HCAHPS scores with no statistical significant improvement. However, this increase indicates a positive trend, suggesting that the implementation of RBC may have assisted in improving patient responses. This evaluation has implications for the continued implementation for the enhancement of patient-centered care. These findings suggest that a nursing care model provides a collective belief to define a specific attitude to deliver care, facilitate professional development, and improve outcomes. By following RBC, nurses share a similar philosophy toward a caring environment.

Kunskap och förståelse för kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och barn/föräldrar är nödvändigt för att förbättra patientsäkerheten. Alla har rätt att få information utifrån sina egna förutsättningar, individanpassad information. Litteraturstudiens syfte var att belysa kommunikationens betydelse för föräldrars delaktighet i barnets vård. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar hittades vilket matchade syftet. Slutsatserna i artikelresultaten ledde fram till följande kategorier: omgivande faktorer, sjuksköterskans förhållningssätt och kommunikationsstrategier. Faktorer som påverkar kommunikationen och föräldrars delaktighet i barnets vård var: tidspress, bemanning, hjälpmedel i form av informationsblad på olika språk, sagor och tolk. Även förmågan att individanpassa informationen utifrån förälderns kunskapsnivå utifrån deras situation framkom som viktigt. Kommunikationsstrategier som fungerade var att upprepa information på ett enkelt språk och att föräldern återberättade. En öppen och personlig attityd hos sjuksköterskan gjorde att föräldern kände sig delaktig. Användandet av nutidens teknik inom vården bör öka. Forskning kring olika skattningsinstrument av föräldrarnas läs- och skrivförmåga, och deras "health literacy", känns angeläget att fokusera på för att anpassas till svenska förhållanden.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor på en allmänpediatrisk avdelning disponerar sin tid gällande administrativa arbetsuppgifter jämfört mot direkt och indirekt patientkontakt. För att granska detta fenomen utfördes en aktivitetsstudie. Metod designen var icke experimentell deskriptiv observationsstudie. Där sju olika sjuksköterskor följdes under femton dagar där tidmätning skedde av på förhand kategoriserade aktiviteter. Kategoriseringsschema innehöll nio olika kategorier. Resultatet visade att 19,53 procent av arbetspasset vilket motsvarar 97 minuter spenderades med direkt patientkontakt respektive de 24,3 procent vilket motsvarar 120 minuter per dag till administrativa göromål. Dessutom uppmättes det att sjuksköterskorna blev avbrutna i snitt 26 gånger under ett åtta timmars arbetspass vilket resulterar till 3,25 avbrott per timme. Forskarnas slutsats är att det finns flera fördelar med ökad tid för patientkontakt och att detta är synnerhet gällande på en allmänpediatrisk avdelning. / The aim of the study was to examine how nurses at a general pediatric unit dispose of their time regarding administrative duties compared to direct interaction with the patient. To appropriately survey this phenomenon an activity study was conducted. The method for data collection was a nonexperimental descriptive observational study where seven nurses were followed for a total of fifteen days where the amount of time of their activities where noted according to an activity schedule that was formed beforehand. The schedule contained nine categories including the amount of interruptions nurses where subject to. The result of the study showed that roughly 19,53 percent of the nurses’ time, which is the equivalent to 97 minutes, were spent directly with the patients compared to the 24,3 percent, which amounts to 120 minutes a day, she spent with administrative tasks. Furthermore it was found that a nurse is in average interrupted 26 times during an eight hour shift which gives an average of 3,25 interruptions every hour. In conclusion the authors found ground that there are many benefits with increased nurse-patient time and believe this is especially true in a general pediatric unit.

Forskningsresultat når inte alltid ut i vården till patienter och kliniskt verksam personal. Detta kan leda till att den vetenskapliga grund, som vården enligt svensk lagstiftning ska vila på, inte erbjuds. Anledningen till att vetenskapligt belagd kunskap inte når ut kan vara til lexempel avsaknad av kunskap om hur forskningsresultat sprids och om hur resultat kan omsättas till den egna verksamheten. Ett omfattande forskningsfält inom omvårdnad rör samtal, kommunikation och reflektion kopplat till relationen mellan vårdpersonal och patient. Reflektion bör ses som en central företeelse inom vården dels för att förstå patienten dels för att förändring skall komma till stånd. Reflektioner inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt torde leda till förändringar i relation till vårdpersonals förståelse och attityder till patienten. Syftet med studien var att undersöka om förändringar sker i personals syn på sig själv och på patienten i samband med att de deltog i ett aktionsforskningsbaseratutvecklingsarbete. Fokus för utvecklingsarbetet var bedömning av patienters smärta. Studien är kvalitativ. Data har inhämtats i samband med fokusgruppsamtal, transkriberats och analyserats utifrån en hermeneutisk analysmetod. Följande tre huvudteman framkom vid analysarbetet; patienten blir en person; professionell identitet blir tydligare; teamanda förstärks. Innebörderna i dessa tre teman tolkas i relation till teorier om personcentrerad vård och transition. Deltagarbaserad aktionsforskning kan vara ett sätt att öka användning av forskning och omsätta den nya kunskapen till egen handling. I studien gav deltagarna uttryck för att deras arbete resulterade i ett förändrat arbete med smärta och smärtbedömning mot en patientnärmre vård. / Research results do not always reach out in care to patients and clinically active personnel. This can lead to the result that the scientific basis, as health care, according to Swedish law must rest upon are not offered. The reason that scientifically knowledge does not reach out can be such a lack of knowledge about how research is disseminated and how the results can be translated into its own practice. An extensive field of research in nursing relates conversation, communication and reflection related to the relationship between health professionals and patients. Reflection should be seen as a central phenomenon in health care to gain new understanding and lead to develop and change. Reflection in the context of anaction research project should lead to changes in relation to health professionals understanding and attitudes to the patient. The purpose of this study was to investigate whether changes occur in the staff´s view of oneself and the patient in an action research basedproject. Focus of the development project was the assessment of patients' pain. The study is qualitative. Data have been collected during focusgroup, transcribed and analyzed based on a hermeneutic method of analysis. Three main themes emerged from the analysis:the patient becomes a person, professional identity becomes clearer, team spirit is strengthened. Meanings of these three themes interpreted in relation to theories of personcentered care and transition. Participatory action research can be a way to increase the use of research and translate new knowledge to its own practice. In the study, participants expressed that their work resulted in a changed work with pain and pain assessment.