Att drabbas av en plötslig och oväntad död som familj innebär en komplex situation där omvårdnaden fokuserar på den avlidne. Den överlevande familjen och de behov som uppstår för dem efter dödsfallet ignoreras för att istället centreras kring praktiskt omvårdnadsarbete kring den avlidne. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död av en närstående. Metod för studien var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning med en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död. Kategorierna är: Behov av god information, Behov av gemenskap, Behov av tröst och Behov av gott bemötande. Slutsatsen för litteraturöversikten är att anhöriga har ett stort behov av stöd från både sjuksköterskor och närstående samt att anhöriga blir förbisedda i deras behov av stöd. / Being affected by a sudden and unexpected death as a family means a complex situation. The surviving family and their needs after the death is ignored and the care executed by the personnel is usually focused on the deceased. Little time or none is given to the affected family and the support they need is often overlooked. The aim of this literature review is to describe relative’s need of support in sudden and unexpected death of a relative. A literature review of qualitative studies with an inductive approach was implemented as the chosen method. In the result four categories are presented that describe the relative’s perception of support in sudden and unexpected death. The categories are as follows: Need for valuable information, Need for social network, Need for consolation and Need for positive reception. The conclusion of the literature review suggest that relatives have a great need for support from both healthcare personnel and relatives and that the relatives’ need of support is easily overlooked.

Advances in healthcare and shifts toward patient and family centered care have allowed healthcare professionals to focus on the entirety of a patient and what affects his/her health. In noting such changes, and in consideration of what affects quality of life, findings in the literature address the physiological and physiological differences between those who are caregivers versus those who are not caregivers. This study investigated the relaxation state of those who were considered informal caregivers of hospice and palliative patients in an acute hospitalized setting. A family centered music therapy session was conducted utilizing a music-­‐ assisted relaxation intervention incorporating a loving-­‐kindness meditation. A total of 29 participants, 15 males and 13 females, took part in the study and 28 participants were included in data analysis. Findings from the study suggest an increase in relaxation scores after taking part in the brief intervention. Participant survey responses indicated participants’ agreement with feeling more relaxed and supported as a caregiver after the intervention. Survey results also indicated participants’ willingness to try some relaxation techniques from the study intervention on their own.

No description available.

Research show evidence for benefits of breastfeeding and that infant-feeding-plans are supportive. Family-centered care is the theoretical framework. Family support is crucial for successful breastfeeding. It is important that society creates opportunities for mothers to breastfeed and contribute information and support by healthcare professionals. The aim of this study was to evaluate how the midwives and child healthcare nurses found that the newest breastfeeding strategy influenced their breastfeeding- and rearing support in the County of Jönköping. The method was a questionnaire with mainly quantitative and partly qualitative approach. The questionnaire consisted of fifteen questions and was distributed to 272 people, response rate was 58 %. The result showed that the professionals were updated with current breastfeeding-strategy and they were using infant-feeding-plans, which were considered positive for the chain of care. Most respondents reckoned that they since 2011 had increased the time allocated, and individual customization of information and support. Breastfeeding-delegate-nurses were familiar, supportive and positive for the chain of care. The document Breastfeeding Plan should not be changed now, but should eventually improve the inclusion of non-Swedish speaking persons, fathers and the mothers who won’t breastfeed. Experience and education were positive factors. The strategy was supported by the healthcare professions. / Tidigare forskning har visat stark evidens för amningens fördelar och att amningsplaner är ett stöd för mödrar. Som teoretisk ram används familjefokuserad omvårdnad, då familjens stöd är centralt för en lyckad amning. Det är viktigt att samhället ger goda förutsättningar samt att vårdpersonal ger stöd och information. Studiens syfte var att utvärdera hur barnmorskor, barnsjuksköterskor och distriktssköterskor bedömde att den nyaste amningsstrategin med amningsplaner och amningsombud påverkat deras amnings- och uppfödningsstödjande arbete i landstinget i Jönköpings län. Metoden var en enkätstudie med huvudsakligen kvantitativ och delvis kvalitativ ansats. Enkäten omfattade femton frågor och distribuerades till 272 personer, svarsfrekvensen var 58 %. Resultatet visade att vårdprofessionerna var uppdaterade med amningsstrategi och använde amningsplaner, vilka ansågs positiva för vårdkedjan. Amningsombuden var välkända, stödjande och positiva för vårdkedjan. Majoriteten av respondenterna bedömde att de sedan 2011 ökat avsatt tid och individanpassningen av information och -stöd, trots att det även tidigare prioriterats. Önskemål fanns att dokumentet Amningsplan inte ska förändras i nuläget, men så småningom bör förbättra inkluderingen av icke-svensktalande, fäderna och de mödrar som inte ska amma sitt barn. Vårdprofessionernas arbets- och livserfarenhet samt amningsutbildning var positiva faktorer. Amningsstrategin hade ett genomgående stöd från yrkesgrupperna från samtliga sjukvårdsområden oavsett ålder och verksamhetsår.

Hela det mänskliga genomet var sekvenserat i april 2003 och sedan dess har utvecklingen av genetisk testning avancerat snabbt. Sjuksköterskor kan komma att ha en central roll gällande att informera personer kring den genetiska testningen, rådgiva personer som genomgår genetisk testning och hjälpa dem att tolka resultaten. Genom att beskriva personers känslor kring att genomföra genetisk testning kan sjuksköterskor få hjälp till en ökad förståelse. Syftet var därför att beskriva personers känslor kring att genomföra en genetisk testning för genetiskt betingade sjukdomar med en möjlig dödlig utgång. För att få en överblick av det aktuella forskningsläget genomfördes en systematisk sökordsbaserad litteraturöversikt. Totalt tolv artiklar granskades och kodades. Resultatet presenteras i fyra teman: Rädsla och lättnad, som handlar om rädsla för sjukdomen, oro och ångest men också lättnaden när resultatet var negativt; Ovisshet kring hanterandet, där känslor av frustration, chock och orättvisa framkom men även förväntningar inför resultatet; Hopp och hopplöshet, vilket syntes som hopp inför framtiden och personlig kontroll samt en känsla av att vara besegrad, maktlös och förrådd; samt Gemenskap och utanförskap inom familjen, som uppstod i relation till andra där känslan av att vilja dölja samt behov av stöd var framstående. Då hälsa är vårdandets mål diskuteras resultatet utifrån Katie Erikssons hälsokors samt i förhållande till hälsa som rörelse. Ytterligare forskning och utbildning krävs för att sjuksköterskor ska erhålla kunskap om personcentrerat vårdande genom processen av genetisk testning. / The human genome was sequenced in April 2003 and since then genetic testing has developed rapidly. Nurses may come to have a central and significant role regarding informing people about all the potential outcomes of genetic testing, advising people undergoing genetic testing and helping them interpret the results. By describing people's feelings about implementing genetic testing, nurses be helped to a better understanding and ability to perform a person-centered care. The aim was therefore to describe people's feelings about implementing a genetic testing for genetic diseases with possible fatal outcome. To get an overview of the current state of research, a systematic search-terms-based literature review was performed. A total of twelve articles were reviewed and coded, resulted in four themes: Fear and relief, which is about fear of the disease, worry and anxiety but also relief when the result was negative; Uncertainty surrounding the handling, where feelings of frustration, shock and injustice emerged but also expectations for the outcome; Hope and hopelessness, which appeared as a hope for the future and personal control but also a sense of being defeated, powerless and betrayed; and Community and exclusion within the family, which arose in relation to others where feeling of wanting to hide and needs of support were prominent. The goal of caring is health. The result of this study is therefore discussed with reference to Katie Eriksson's health cross and in relation to health as a movement. Further research and education is required for nurses to obtain knowledge about person-centered care through the process of genetic testing.

Background: Mental illness is a growing public health problem which can cause significant disabilities and lead to poor quality of life. As primary care nurses often are the first to encounter these patients they need knowledge to be able to respond appropriately to this group. Aim: The aim was to describe how the sufferer of mental illness experiences the introduction to primary care. Method: The literature review was based on the results of 11 scientific articles which were analyzed with the inspiration of a metasynthesis method. Results: Four categories emerged: the experience of being treated like a human being, the importance of a therapeutic space, the experience of time and availability as well as the importance of competent personnel and the importance of continuity. Patients described different aspects deemed important when encountering nursing staff. Conclusion: Patients experienced that they received good care when they felt listened to and seen as individuals with their own thoughts and feelings. Person-centered care lead to patients feeling acknowledged. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och kan leda till storafunktionsnedsättningar och sämre livskvalitet. Sjuksköterskor inom primärvårdenbehöver kunskap för att kunna bemöta denna patientgrupp då det vanligtvis är de sommöter dessa patienter först.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever mötet medprimärvården.Metod: Litteraturstudien bygger på 11 vetenskapliga artiklars resultat som analyseradesmed inspiration av en metasyntes.Resultat: Fyra kategorier framkom: Upplevelsen av att bli behandlad som en helmänniska, vikten av ett terapeutiskt utrymme, upplevelsen av tid och tillgänglighet samtbetydelsen av kompetent personal och vikten av kontinuitet. Patienterna beskrev fleraolika faktorer som påverkade mötet med vårdpersonalen.Konklusion: Patienterna upplevde att de fick bra vård när de blev lyssnade på ochsedda som individer med egna tankar och känslor. En personcentrerad vård ledde till attpatienterna kände sig bekräftade.

Humant Immunbristvirus (HIV) är ett retrovirus som innebär ett livslångt sjukdomstillstånd. Då HIV-infektionen inte går att bota men är behandlingsbar, kommer de cirka 7000 personer som är drabbade av sjukdomen iSverige någon gång att söka vård.Personer med HIV-infektion blir generellt diskrimineradeoch stigmatiseraderelaterat till sin sjukdom, det är därför av stor vikt att de blir bemötta med respekt och omtanke frånhälso-och sjukvårdspersonal. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med HIV-infektion upplever bemötandetfrån hälso-och sjukvården.Enlitteraturstudie utfördes där 14 vetenskapliga studier grundlade resultatet. Vid databearbetningen framkom två huvudteman;Upplevelsen av ett bristfälligt bemötande inom hälso-och sjukvårdenoch Upplevelsen av ett gott bemötande inom hälso-och sjukvården. I litteraturstudiens resultat om ett gott bemötande framkom fem övergripande faktorer som viktiga för personer med HIV-infektion, dessa faktorer var: bemötande, tillit, tid, kunskap och relation. Detta resultat gav upphov till att arbetsredskapetTRO,en vägledning för sjuksköterskan till att skapa en trygg relation inom omvårdnaden, arbetades fram. Trygga relationer motverkarkänslor av diskriminering och stigmatisering för personer med HIV-infektion.Det ärav relevans att mer forskning utförs kring ämnet, personcentrerad vård för personer med HIV-infektion, så att hälso-och sjukvårdspersonal kan utföra omvårdnad utifrån evidensbaserad kunskap.

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem världen över. Effektiv behandling är under utveckling. Tidigare studier undersöker i första hand fetmabehandlingens effekt på barnets BMI. Få studier belyser föräldrars upplevelse av att ingå i fetmabehandling trots att deras delaktighet anses avgörande för lyckade resultat. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av stöd från fetmateamet när barnet behandlas för fetma. Data insamlades genom åtta kvalitativa intervjuer med nio föräldrar vars barn behandlas för fetma. Analysen genomfördes med induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att föräldrarna behöver multidimensionellt stöd under behandlingens gång. Fem huvudkategorier framkom: Behov av kunskap för att genomföra en förändring, visar att ny kunskap stöttar familjen i genomförandet av livsstilsförändringar. Behov av individualiserad uppföljning betonar varje familjs unika behov och förutsättningar, samt vikten av att behandlingen formas utifrån det. Behov av teamets samarbete med skolan, beskriver vikten av teamets stöd i samarbetet med skolan.  Behov av ett stöttande förhållningssätt från teamet, belyser hur goda vårdrelationer, hälsofrämjande fokus och gemensam målsättning ingav förtroende. Behov av emotionellt stöd, där föräldrarna lyfter behov av stöd i sitt föräldraskap både professionellt och genom föräldragrupper.  Konklusion: Genom att arbeta med familjecentrerad samskapande omvårdnad kan fetmateamet möta familjernas behov på ett bra sätt. Förbättringspunkter som framkom var behov av anhöriginformation, föräldragrupper samt ökat samarbete med skolan. / Overweight and obesity is an increasing health issue in the world. Effective treatment is under development. Previous research explores the treatments effect on the BMI of the child, but few studies explore parents' experiences of obesity treatment programs even though it is known that parental participation is essential for a successful treatment. The purpose of the study was to illuminate parents' experiences of support from the obesity team when their child is going through obesity Treatment. Eight qualitative interviews of nine parents having children going through obesity treatment where made. Data was analyzed through content analysis with an inductive approach. The results show a parental need of multidimensional support during obesity treatment. Five main categories were found: Needing knowledge to implement change, Needing individually customized follow-ups, Needing the team to cooperate with the school, Needing supporting approaches from the team, describing how good relationships, a health focused atmosphere and shared goals made the family trust the team and the treatment, and Needing emotional support. Conclusion: Using family-centered coproductive care creates a good foundation to meeting the needs of the families going through obesity treatment. Parents need support informing relatives, cooperating with the school and through group sessions with other families.

Bakgrund: En av grunderna för den palliativa vården är patienten, att patienten trots sin svåra situation får uppleva en god livskvalitet. Känsla av kontroll är även det en grund för den palliativa vården, vilket kan påverkas av personcentrerad vård. Vid en väl uppfylld personcentrerad vård kan en känsla av kontroll infinna sig hos patienten, vilket är en stor betydande del i den annars något svårt greppbara situationen. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare forskning om upplevelser hos patienter som erhåller palliativ vård i sitt eget hem. Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på 15 olika artiklar. Datainsamlingen har skett via sökningar i databaserna PubMed och CINAHL och är systematiskt analyserade innan de är sammanställda i resultatet. Resultat: Majoriteten av patienterna upplevde den palliativa vården i hemmet som positiv, vårdpersonalen ansågs vara trevliga, pålästa och engagerade. Patienterna poängterade även att för att behålla en god livskvalitet var en grundläggande del att patientens personlighet fick bevaras, att patienten ses som en person och inte som sin sjukdom. Det var också viktigt för patienterna att de fick känna sig självständiga och behövda. Konklusion: Patienterna upplevde att de blev väl omhändertagna samt att deras önskan sattes i fokus. För att detta skall uppnås var det viktigt att sjuksköterskan uppmuntrade och lyfte patientens åsikter, behov och vilja. / Background: One of the fundamentals of palliative care is the patient, to give the patient a decent quality of life despite their difficult situation. A sense of control is another essential part of palliative care, this can be obtained by person centered care. By well performed person centered care the patient may feel like they are in control, which is important in a situation that otherwise can be hard to handle. Aim: The aim of this study was to state previous research on how patients experiences palliative care in their own home. Methods: This is a literature review based on 15 articles. The articles who were found in the databases PubMed and CINAHL is systematically analyzed before they were compiled in the result. Results: The majority of patients experiences the palliative care in their own home as positive, they thought that the staff was kind, well prepared and committed. The patient also pointed that the essential part to maintain a good quality of life was to retaining the patients personality, and that the patient are being seen as a person and not as their disease. Other important things for the patients was to feel independent and to have a feeling of being needed. Conclusions: The patients felt that they were taken care of in a good way and that their wishes about their care was prioritized. For this to be achieved, the nurse encourages the patient's opinions, needs and will.

Bakgrund: Den perioperativa vården syftar till en individuellt anpassad vård som tillgodoser patientens unika behov. Kvalitativ forskning om ungdomars upplevelser av detta är begränsad.  Syfte: Syftet var att undersöka ungdomars tankar inför operation och upplevelser av den perioperativa vården.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Datan analyserades med hjälp av systematisk textkondensering (STC). Tio ungdomar i åldrarna 12 till 17 år som hade genomgått operation under generell anestesi intervjuades på ett universitetssjukhus i Mellansverige under våren 2018.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier “tankar kring anestesi, kirurgi och livet”, “erfarenheter av den preoperativa informationen” och “faktorer som påverkar välbefinnandet”. Ungdomarna fokuserade på hur operationen skulle påverka det sociala livet. De hade frågor och tankar som berörde såväl anestesin och kirurgin vilket hanterades på olika sätt. De besked och den information ungdomarna fick under det preoperativa vårdförloppet upplevdes som bristfällig och oanpassad, vilket bidrog till stress och oro. Delaktighet och personcentrerad omvårdnad bidrog till trygghet och en bra relation mellan patient och vårdare.  Slutsats: Resultatet visade på att personalen som är involverad i den perioperativa vården behöver kunskap om ungdomars upplevelser och erfarenheter av den perioperativa vården och operation för att på så sätt kunna förstå vilka omvårdnadshandlingar som är viktiga att ta hänsyn till utifrån ett ungdomsperspektiv. Kunskapen kan användas för att utveckla riktlinjer och den perioperativa vården för att främja patientbemötandet utifrån ungdomars unika förutsättningar. / Introduction: The perioperative care aims at an individually adapted care that meets the patient's unique needs. Qualitative research on adolescents experiences in this subject is limited.  Aim: The purpose was to investigate the thoughts of adolescents on the operation and experiences of perioperative care.  Methodology: The study was conducted as a qualitative interview study with semistructured questions. The data was analyzed using systematic text condensation (STC). Adolescents aged 12 to 17 years who had undergone surgery under general anesthesia were interviewed at a university hospital in central Sweden in the spring of 2018.  Results: The analysis resulted in three categories "thoughts about anesthesia, surgery and life", "experiences of preoperative information" and "factors that affect well-being". The adolescents focused on how the operation would affect the social life. They had questions and thoughts that concerned both anesthesia and surgery, which was handled in different ways. The information the adolescents received during the preoperative stage were perceived to be inadequate and inappropriate, which contributed to stress and concern. Participation and person-centered care contributed to a feeling of safety and a good relationship between patients and caregivers.  Conclusion: The result showed that the personnel involved in the perioperative care need knowledge about the experiences of young people in perioperative care and surgery in order to understand which caring actions are important to take into account from an adolescent perspective. This knowledge can be used to develop guidelines and the perioperative care based on adolescents unique conditions.