Bakgrund: Vårdnadshavare till barn med cancer står inför stora påfrestningar och förmågan att hantera dessa är till stor del beroende av vårdpersonalens arbets- och förhållningssätt. Familjecentrerad omvårdnad är ett tillvägagångssätt där både patienten och familjen står i centrum. Syfte: Att undersöka upplevelser av familjecentrerad vård hos föräldrar till barn med cancer och dess påverkan på livskvalitet. Metod: Litteraturstudie med genomgång av vetenskapliga originalartiklar som berörde ämnet och kunde bidra till att svara på syftet med studien. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet kunde delas in i fem kategorier; belastning på vårdnadshavare, kontrollbehov, hoppfullhet, relation med vårdpersonal och indirekt påverkan. Familjecentrerad vård kan minska belastningen på vårdnadshavare vilket i sin tur har en positiv inverkan på livskvalitet. Belastningen på vårdnadshavaren var i sin tur relaterat till vårdnadshavarens självförtroende/självuppfattning, kunskap/bemästring, och optimism. Vårdnadshavare uttryckte många gånger behov som kunde associeras till grunderna i familjecentrerad omvårdnad. Slutsats: Familjecentrerad vård har en inverkan på vårdnadshavares fysiska och psykiska välmående. Livskvalitet är indirekt relaterat till familjecentrerad vård genom belastning på vårdnadshavare. Det är viktigt att vårdpersonal individanpassar den familjecentrerade vården efter varje persons behov och mottaglighet för information. / Background: Parents of children with cancer are facing stresses, and the ability to handle these depends to a great extent on the health care professionals work and approach. Family-centered care is an approach where both the patient and the family are in the center. Aim: To investigate experiences of family-centered care and the influence on life quality among parents of children with cancer. Method: A literature study with a review of scientific original articles within the area which could contribute to answer the aim of the study. The articles were analyzed with manifest content analysis. Results: The analysis resulted in five categories; caregiving burden, checking needs, hopefulness, relationship with health care professionals and indirectly impact. Family-centered care relieved parents of caregiving burden, which had a positive influence on life quality. Caregiving burden was connected to the parents’ self-perception, mastering and optimism. Parents often expressed needs, which correlated to the core concept of family-centered care. Conclusion: Family-centered care has a great impact on parents’ physical and psychological well-being. Quality of life can indirectly be linked to family-centered care through caregiving burden. It’s important for health professionals to individualize the care according to each person’s need and receptivity.

O propósito da pesquisa foi desvelar o fenômeno: a enfermeira no cuidado à família da criança hospitalizada. Este estudo de natureza qualitativa teve como objetivos: conhecer a vivência do enfermeiro no cuidado às famílias de crianças hospitalizadas em unidades pediátricas e apreender o típico da vivência dos enfermeiros em ações que envolvem este cuidado. Foi utilizado como referencial teórico filosófico a abordagem da Fenomenologia Social de Alfred Schütz. Foram realizadas entrevistas com 16 enfermeiras que atuavam em unidades de emergência pediátricas, terapia intensiva pediátrica e neonatal, berçário e unidade de internação de um hospital universitário da cidade de São Paulo, tendo como foco sua vivência no cuidado às familias de crianças hospitalizadas. A análise conduzida segundo a teoria motivacional de Schütz, possibilitou identificar o tipo vivido da enfermeira no cuidado à família da criança hospitalizada, que é apresentado em duas condutas motivacionais. Na primeira o cuidado da enfermeira é caracterizado por Incluir a família, pois para ela pensar na família é fundamental. Com isso, sente necessidade de atender às demandas da família durante a hospitalização e de aprimorar seus conhecimentos quanto à abordagem da família. Na segunda conduta, o cuidado da enfermeira se caracteriza por Engajar a família na assistência prestada à criança. Para ela a presença da família é importante, e a necessidade de integrar a família no cuidado e atender às demandas da criança são modos de garantir o cuidado futuro da criança. O estudo revelou que a experiência de cuidado à família da criança hospitalizada prestado pela enfermeira não é uniforme, a motivação ainda se dá como prática individual, conforme a bagagem de conhecimento e os propósitos de cada profissional. A implementação de um modelo de cuidado centrado na família, apresenta desafios que demandam superação, individual e institucional, para que também a família seja considerada como unidade de cuidado durante a hospitalização de um seus membros. / The purpose of this research was to reveal the phenomenon: the nurse in caring for families of hospitalized children. This qualitative study aimed to understand the experiences of nurses in caring for families of hospitalized children and learn the typical experience of nurses\' actions involving such care. It was used as a theoretical philosophical approach the Social Phenomenology of Alfred Schutz. Interviews were conducted with 16 nurses working in pediatric emergency, pediatric intensive care, newborn nursery and pediatric unit at a university hospital in São Paulo city, focusing on their experience in caring for families of hospitalized children. The analysis conducted according to the motivational theory of Schütz, enabled us to identify the experienced type of nurse in caring for families of hospitalized children, which is presented in two motivational behaviors. The first is characterized by Including family in care: the nurse think family as fundamental, needs to meet the demands of the family during hospitalization and improve knowledge to approach the family. The other is characterized by Engaging the family in care: for the nurse, the family presence is important and she needs to integrate the family in care and meet the demands of the child as a way of ensuring the future care of the child . The study revealed that nurses\' experience in caring for families of hospitalized children is not uniform, that motivation has emerged as solo practice, in accordance with the baggage of knowledge and purposes of each professional. The implementation of a family-centered care model, presents challenges to overcome, so that the family is considered as the unit of care during the hospitalization of one its members

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 (DMT1) är en vanligt förekommande sjukdom där stor del av behandlingen är egenvård. Personen behöver anpassa livet efter sjukdomen, under samtidig utvecklingsrelaterad transition kan det bli en utmaning. Ett personcentrerat förhållningssätt ökar personens delaktighet i vården och kan stärka relationen mellan person och sjuksköterska. Syfte: Beskriva erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 1 hos unga vuxna (18-40 år). Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 artiklar med kvalitativ design som analyserades induktivt utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Unga vuxna med DMT1 hade en uttalad rädsla och oro att utveckla komplikationer på grund av sjukdomen. Att vara ung vuxen med diabetes och befinna sig i transiton till vuxenlivet påverkade självbilden. Rutiner ansågs vara nödvändiga för god kontroll av sjukdomen men var svåra att implementera i vardagen och bidrog till att personen kände sig annorlunda. Stöd och kunskap var centralt för utförandet av god egenvård, en positiv syn på livet underlättade hantering och acceptans av sjukdomen. Slutsats: Personer med DMT1 har olika erfarenheter hur det är att leva med sjukdomen. Sjuksköterskor behöver arbeta personcentrerat för att på bästa sätt kunna hjälpa personer med DMT1. / Background: Diabetes mellitus type 1 (DMT1) is a common disease in which a large part of treatment is self-care. The person needs to adapt life after the disease, during simultaneous development-related transition can be a challenge. A person-centered approach increases the person's involvement in healthcare and can strengthen the relationship between the person and a nurse. Aim: To describe the experiences of living with diabetes mellitus type 1 in young adults (18-40 years). Method: A literature review based on 14 articles of qualitative design that were inductively analyzed based on Friberg's five-step model. Results: Young adults with DMT1 had a pronounced fear and concern to develop complications due to the disease. Being a young adult with diabetes and being in transition to adulthood influenced self-esteem. Routines were considered necessary for proper control of the disease but were difficult to implement in everyday life and contributed to the person feeling different. Support and knowledge were central to the performance of good self-care, a positive view of life facilitated management and acceptance of the disease. Conclusion: People with DMT1 have different experiences of living with the disease. To help the person with DMT1 in the best way nurses need to work person-centered.

Bakgrund: Personer som drabbas av demenssjukdom ökar. Forskning visar att personcentrerad omvårdnad bidrar till ett minskat lidande och ökat välbefinnande hos personer som drabbats av demenssjukdom. Vårdpersonal står inför en ny kultur där utbildning inom personcentrerad omvårdnad och demenssjukdom behövs för att kunna bedriva en god och säker vård. Det är således relevant att ta reda på vårdpersonalens upplevelser av personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats, där tio vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativ metod användes. Resultat: Det framkom i resultatet att vårdpersonal upplevde att personcentrerad omvårdnad ligger till grund för en god demensvård. Resultatet sammanställdes i två kategorier, vilka var fördelar med personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom och kunskapsbrist inom personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Respektive kategori beskrivs med hjälp av tillhörande underkategorier. Slutsats: Vårdpersonal upplever att det råder kunskapsbrist inom personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Utbildning krävs inom dessa områden för att bidra till en trygg och säker demensvård. Personcentrerad omvårdnad ligger till grund för att kunna ge individuell vård samt bidra till en god relation mellan vårdpersonal, vårdsökande och deras anhöriga. / Background: The number of people who are diagnosed with dementia is increasing. Person-centered care contributes to decreased suffering and increased well-being among individuals suffering from dementia. Today´s caregivers face a new culture where knowledge of person-centered care and dementia is of immense importance when providing good and secure care. It is thus relevant to ascertain what kind of experiences caregivers have of person-centered care.  Aim: To describe the caregiver's experiences of person-centered care when dealing with dementia.  Method: A literature review, with inductive approach, where ten articles based on qualitative method were included. Result: Findings revealed that caregivers experienced that person-centered care is an important underlying factor when providing safe care to people with dementia. The findings were compiled into two categories, benefits with person-centered care when dealing with dementia and lack of knowledge within the same field. Each category is further described with the help of associated subcategories. Conclusion: Caregivers experience a general lack of knowledge of person-centered care when caring for individuals with dementia. More education is required in order to establish a safe and secure care for people with this condition. Person-centered care is a key aspect when providing safe care and also contributes to good relationship between caregivers, patients, and their next of kin.

Bakgrund: Hypertoni är ett globalt hälsoproblem och livsstilsrelaterade orsaker ligger bakom utvecklingen av hypertoni. Livsstilsförändring kan innebära ändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Det behövs mer kunskap om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar insamlades via databaserna Cinahl och PubMed. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier framtogs. Huvudkategorierna var Motiverande aspekter, Möjligheter och hinder samt Bemötandet i vården. Patienten behöver motivation och redskap för att lyckas med livsstilsförändringen. Patienten genomgår känslomässiga processer som påverkade motivationen och det dagliga livet. Tidigare erfarenheter av hypertoni i familjen var en betydelsefull motiverande aspekt. Ett personcentrerat förhållningsätt var av betydelse för patienten. Slutsats: Patienter med hypertoni genomgår olika känslomässiga reaktioner. Tidigare erfarenheter och okunskap kring hypertoni var centrala möjligheter eller hinder för motivation till livsstilsförändring. Personcentrerad vård var betydelsefullt vid livsstilsförändring. Patienten är unik och ska bemötas med värdighet och respekt för personens integritet och självbestämmande. / Background : Hypertension is a global health problem and lifestyle-related causes lie behind the development of hypertension. Lifestyle change may involve changing dietary habits and physical activity. More knowledge about the patient´s experience of lifestyle change in hypertension is needed. Aim: The aim of this literature review was to compile and describe current research about the patient's experience of lifestyle change in hypertension. Method: A literature review based on 12 qualitative articles was collected through the databases Cinahl and PubMed. Content analysis was used as an analytical method. Result: Three main categories with related subcategories were implemented. The main categories were Motivational Aspects, Opportunities and Obstacles, Treatment in health care. The patient need motivation and tools to succeed with lifestyle change. The patient underwent emotional processes that affected motivation and daily life. Experience of hypertension in the family were a motivational aspect. A person-centered approach was important for the patient. Conclusion: The patient´s with hypertension undergoes different emotional reactions. Previous experience and knowledge about hypertension were key opportunities or obstacles to motivation for lifestyle changes. Person-centered care was significant in lifestyle change. The patient is unique and should be treated with dignity and respect for the person's integrity and self-determination.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige på grund av den åldrande befolkningen. Demenssjukdomar är kroniska och påverkar hela individens livssituation. Utöver farmakologisk behandling används komplementära terapier med syfte att öka personens upplevelse av välbefinnande och livskvalité, exempelvis genom hundassisterad-terapi. Svenska riktlinjer understryker vikten av att omvårdnaden vid demenssjukdom utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelse av vårdhundens betydelse för personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie, där åtta semistrukturerade intervjuer gjordes och analyserades. Resultat: Vårdhunden upplevdes vara en motivationsfaktor för personer med demenssjukdom och motiverade dem till att delta i fysiska aktiviteter, uppehålla samtal och att samarbeta med vårdpersonalen. Vårdhunden upplevdes ha förmåga att lindra symtom som oro, ångest och aggressivitet, vilket hade en positiv inverkan på omvårdnaden av personerna med demenssjukdom. Utöver det så upplevde vårdpersonalen att vårdhunden var en begränsad tillgänglighet och inte något som alla personer med demenssjukdom kunde dra nytta av. Slutsats: Vårdpersonalen upplever att vårdhunden har en övergripande positiv inverkan på personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende och kan underlätta att uppnå en personcentrerad omvårdnad. Mer forskning krävs för att nå ökad kunskap om vårdhundens effekt på personer med demenssjukdom. Nyckelord: Demens, Personcentrerad omvårdnad, Upplevelser, Vårdhund, Vårdpersonal. / Background: The number of people with dementia is increasing in Sweden due to the aging population. Dementia is a chronic disease that affects the whole life situation of the person. Beside pharmacological treatment there are complementary therapies which are used to increase the person's experience of well-being and life quality, for example through dog-assisted therapy. Swedish guidelines underline the importance of person centred approach in the nursing of people with dementia. Aim: To describe healthcare staff's experience of therapy dog's significance for people with dementia living in a nursing home. Method: A qualitative interview study, in which eight semi-structured interviews were conducted and analysed. Results: The healthcare staff perceived that the therapy dog became a motivational factor for persons living with dementia, leading to increase their will to participate in physical activity, maintain conversations with others and to cooperate with the healthcare staff. The therapy dog contributed to encrichment of nursing of the care environment at the nursing home. The therapy dog seem like to alleviate symptoms such as worry, anxiety and aggressiveness. Which had a positive effect on the nursing of persons with dementia. Further the staff experienced that the therapy dog currently had a limited availability and was something not all people with dementia could make use of. Conclusion: The healthcare staff experiences that the therapy dog has an overall positive impact on people with dementia living in a nursing home and that it supports the ability to accomplish person-centered nursing. More research needs to be done in order to increase the knowledge of the therapy dog’s effect on people with dementia. Keywords: Dementia, Experiences, Healthcare staff, Person-centered care, Therapy dog.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus (MRSA), är en multiresistent bakterie som ökar i omfattning i hela världen. MRSA är ett av sjukvårdens största hygienrelaterade problem som ökar världen över. Smittspridning sker via direkt och indirekt kontaktsmitta. Vid omvårdnad av MRSA-positiva patienter så finns särskilda riktlinjer om vårdhygieniska rutiner vilket innebär bland annat att patienten isoleras från övriga patienter och att kontakt med vårdpersonal blir begränsad. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter som är smittade med MRSA upplever att vårdas på sjukhus. Metod: Tolv kvalitativa artiklar, en med mixad metod och två kvantitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Resultat: Återkommande upplevelser hos patienterna var att de kände sig smutsiga och smittsamma. I samband med dessa känslor förekom också skuld- och skamkänslor. I kontakt med vården upplevde patienterna känslor av stigmatisering och att hälso- och sjukvårdspersonalen behandlade dem som om de var pestsmittade. Brister i information om MRSA och avsaknad av kunskap och förståelse hos personalen var också återkommande upplevelser hos patienterna. Slutsats: Det finns brister i kunskapen om MRSA både hos patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. Bristande kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal kan få effekter på hur patienter smittade med MRSA blir bemötta när de söker sjukvård. Detta kan komma att påverka patienternas psykiska mående. / Background: Meticillin-resistant Staphylococcus Aureus (MRSA), is a multiresistant bacterium that grows extensively throughout the world. MRSA is one of healthcare's biggest hygiene-related problems that are increasing around the world. MRSA spreads through both direct and indirect contact. When caring for MRSA positive patients, there are specific guidelines on health care routines, which means that the patient is isolated from other patients and that contact with healthcare professionals is limited. Aim: The aim of this study is to describe how patients who are infected with MRSA experience hospital care. Methods: Twelve qualitative articles, one with mixed method and two quantitative articles, form the basis of this literature review. Results: Repeated experiences in patients were that they felt dirty and contagious. In connection with these feelings, there were also guilt and shame. In contact with care, patients experienced feelings of stigmatization and that healthcare professionals treated them as if they were infected with plague. Lack of information about MRSA and lack of knowledge and understanding of staff were also recurring experiences in patients. Conclusion: There are lack of knowledge of MRSA in both patients and healthcare professionals. Lack of knowledge in healthcare professionals can have effects on how patients are treated when they get medical care. This may affect the patient's mental mood.

Bakgrund: Demenssjukdom drabbar ofta äldre personer och innebär förlust av kognitiva förmågor och orsakar stort vårdbehov. En åldrande befolkning leder till ökat behov av vårdboenden. Vården skall vara personcentrerad och såväl fysisk som psykosocial vårdmiljö är viktiga delar som kan påverka personens välmående och beteenden. Syfte : Att beskriva hur vårdmiljön påverkar personer med demenssjukdom. Metod : En litteraturöversikt grundad i kvalitativa (n=7), mixade (n=2) samt kvantitativa (n=8) studier. Analysen fokuserade på likheter och olikheter i artiklarnas resultat relaterat till hur fysisk och psykosocial vårdmiljö påverkade personer med demenssjukdom. Som ett steg i analysen skapades två teman och fem subteman för att överskådligt presentera viktiga resultat i forskningsmaterialet. Resultat: Resultaten visar att fysisk och psykosocial vårdmiljö påverkar personer med demenssjukdom. Arkitektur, inredning, sensoriska inslag, gemensam vårdfilosofi samt meningsfullhet har alla betydelse för möjligheten till autonomi och självbestämmande. Slutsats: Demenssjukdom är inte en sjukdom som drabbar alla på exakt samma sätt utan leder till många olika sorters symtom och begränsningar. Den kognitiva nedsättningen påverkar möjligheten till autonomi, integritet och själv-bestämmande. Eftersom personer med demenssjukdom påverkas individuellt av den fysiska och psykosociala vårdmiljön är ett personcentrerat synsätt en förutsättning för att kunna uppnå god omvårdnad med bibehållen livskvalité. / Background : Dementia often affects older people and involves loss of cognitive abilities and causes great care needs. An ageing population leads to an increased need for nursing accommodation. Care should be person-centered and physical as well as psychosocial care environment are important elements that can affect the person's wellbeing and behaviors. Aim : To describe how the care environment affects people with dementia. Method : A literature review based on qualitative (n =7), mixed (n =2) and quantitative (n =8) studies. The analysis focused on similarities and differences in their results related to the physical and psychosocial environment affecting people with dementia. As a step in the analysis, two themes and five subthemes were created to clearly present key findings in the research material. Results: The results show that the physical and psychosocial care environment affects people with dementia. Architecture, interior design, sensory elements, common care philosophy and meaningfulness are all important for the possibility of autonomy and self-determination. Conclusion: Dementia is not a disease that affects everyone in exactly the same way but leads to many different kinds of symptoms and limitations. The cognitive reduction affects the possibility of autonomy, integrity and self-determination. Since people with dementia are individually affected by the physical and psychosocial care environment, a person-centered approach is a prerequisite for achieving good care with a maintained quality of life.

Bakgrund: Att arbeta personcentrerat är en viktig del i yrket som sjuksköterska. Inte bara för att sjuksköterskans etiska regler som står till grund för sjuksköterskans profession tyder på det, utan även för att varje människa är unik och vården därför bör anpassas efter varje enskild individ. Som en del i detta examensarbete har den personcentrerade vården samt arbetsmiljö på sjukhus granskats för att se hur personcentrerad vård påverkas av sjuksköterskors upplevelse av stress. Syfte: Syftet är att beskriva hur stress i sjuksköterskans arbetsmiljö inverkar på den personcentrerade omvårdnaden av patienter på sjukhus. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 17 vetenskapliga artiklar med publicering mellan år 2009 och år 2018. Databasen som användes var Cinahl. Resultat: Resultaten visar att trots en stressig arbetsmiljö för sjuksköterskan påverkas inte den emotionella delen i omvårdnaden av patienten, dock kan det praktiska vårdandet ta skada vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Resultaten visar också att ledningen har ett stort ansvar att sätta upp riktlinjer gällande den personcentrerade vården samt att förebygga utbrändhet hos sjuksköterskor och patientsäkerhet. Slutsats: Det finns en tydlig koppling mellan arbetsmiljö och sjuksköterskans psykiska mående, trots detta så erhåller sjuksköterskorna inte möjligheten till delaktighet i beslut som ledningen gör. Fler studier behöver genomföras innefattande arbetsmiljö och dess påverkan på sjuksköterskan i form av stress och utbrändhet. Begreppet personcentrerad vård är brett och omfattande därför behöver tydliga riktlinjer för utövandet av personcentrerad vård i praktiken skapas för att säkerställa resultatet av hur arbetsmiljön påverkar personcentrerad vård. / Background: Working person-centered is an important part of the profession as a nurse, not least because the nurse's ethical rules suggest that, but also because every person is unique, and that care should therefore be adapted to each individual. As part of this degree project, the person-centered care and the work environment in hospitals has been overlooked for how the person centered care is affected by the nurse's experience of stress. Aim: The aim is to describe how stress in the nurse's work environment affects the personcentered care of patients in hospitals. Methods: The degree project was conducted as a literature review based on 17 scientific articles with publication between 2009 and 2018. The database used was Cinahl. Results: The results show that despite a stressful working environment for the nurse, the emotional part does not affect the patient's care. However practical care may cause damage, which in turn can affect patient safety. The result also shows that management has a major responsibility in setting up guidelines for person-centered care, as well as preventing burnout of the nurse and patient safety. Conclusion: There is a clear link between the working environment and the psychologist's nurse, despite this, the nurses do not receive the opportunity to participate in decisions made by the management. More studies need to be done about the work environment and the impact on the nurse in terms of stress and burnout. The concept of person-centered care is wide and extensive, therefore, clear guidelines for the practice of person-centered care need to be made in practice to ensure the results of how the work environment affects person-centered care.

Background: The diagnoses of dementia increases in line with the aging population of the earth. Symptoms vary between different dementia diagnoses and for some, a diagnosis might be a relief and confirmation of what’s really going on for both the patient and their relatives. Person centered care aims to empower a person's self-esteem and involvement in their own care. It urges healthcare professionals to look beyond the diagnosis of the patient, which makes this the form of care advocated for patients with dementia. Despite the fact that long waiting times is an acknowledged problem, nurses are still obliged to pursue nursing on equal standardse. Aim: The aim was to acknowledge nurses' experiences of caring for patients with dementia in acute care settings Method: A literature-based study with nine qualitative articles were chosen. Results: The analysis identified three main categories; lack of knowledge, structural deficiencies and relatives as a co-actor of the caring process, and eight subcategories. Conclusion: Dedication and education are central aspects regarding the care of patients with dementia. It becomes apparent that regardless of context, caring for patients with dementia is often mired in complexity. Nurses claim that lack of time and education combined with structural deficiencies constitutes an obstacle for nurses providing what they would consider sufficient care. These deficiencies may also negatively affect attitudes and perceptions and consequently the care of patients with dementia can be stigmatized. / Bakgrund: Diagnostik av demens ökar i takt med världens åldrande befolkning. Symtom skiljer sig mellan olika diagnostyper och en diagnos kan innebära en lättnad och bekräftelse för både patient och anhöriga. Den vårdform som förespråkas för patienter med demens är personcentrerad vård som syftar till att stärka en persons självkänsla och delaktighet i vården och se bortom diagnoser. Även om väntetiderna på landets akutmottagningar är erkänt långa för äldre patienter har sjuksköterskor en skyldighet att ge omvårdnad på en likvärdig grund. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demens på akutvårdsavdelningar. Metod: En litteraturbaserad studie valdes där nio kvalitativa artiklar analyserats Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier; bristande kunskap, strukturella brister och anhöriga en medaktör i vårdandet med åtta underkategorier. Konklusion: Vårdandet av patienter med demens kräver engagemang och utbildning och det visar sig att det oavsett kontext är komplext att vårda patienter med demens. Sjuksköterskors erfarenheter visar att tid, utbildning och strukturella brister utgör ett hinder i vårdandet. Dessa brister kan även påverka attityder i negativ riktning och vårdandet av patienter med demens kan stigmatiseras.