Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse innebär mycket oro och stress för hela familjen. Forskning visar att långt ifrån all personal på intensivvårdsavdelningar idag ser föräldrar som en självklar del i barnets omvårdnad. Forskning tyder även på att föräldrar önskar närvara i barnets dagliga omvårdnad inkluderat akuta situationer såsom vid återupplivning. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av föräldrars närvaro vid återupplivning inom allmän och neonatal intensivvård. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden ostrukturerade fokusgruppsintervjuer. Tolv sjuksköterskor med grundutbildning och specialistutbildning inom barn samt intensivvård fördelades i tre grupper och intervjuades. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier som påverkar sjuksköterskors upplevelser vid återupplivning: vård av familjen samt organisation. Utifrån dessa två kategorier framträdde åtta subkategorier: att stödja föräldrar, att inge förtroende, att skydda föräldrar, att bemöta föräldrar i kris, att fokusera på barnet, arbetslivserfarenhet, teamarbete samt rutiner. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att föräldrar är närvarande vid återupplivning utmärktes av en stark önskan att kunna fokusera på barnet och samtidigt veta att föräldrarna blir omhändertagna. För att återupplivningen skall fungera optimalt krävs ett väl fungerande teamarbete med noggrant utarbetade riktlinjer och rutiner som efterföljs. Klinisk betydelse: Det vore betydelsefullt om sjuksköterskor dagligen planerade och tydliggjorde rollfördelningen i vårdteamet inför akuta situationer såsom vid återupplivning. Simulatorträning med docka kan vara en metod i att träna samarbetet i vårdteamet och att vara bättre förberedd vid akuta situationer såsom återupplivning. / Background: A child's hospital stay is very worrying and stressful for the whole family. Recent research shows that far from all Intensive Care Units regard parents as a natural part of the pediatric care. Research also indicates that parents want to be present in the daily care, including emergency situations such as resuscitation. Purpose: The purpose of this study was to explore nurses' experiences of parental presence during resuscitation. Method: A qualitative study was conducted. Data collection was performed using the method of unstructured focus group interviews. Twelve nurses with basic education and specialized education in pediatric and critical care were interviewed in three groups. Data were analyzed by a content analysis. Results: The result revealed two categories that affect nurses' experiences in resuscitation: care of the family and organization. Based on these two themes emerged eight sub categories: to support parents, to give confidence, to protect parents, to meet parents in crisis, focusing on the child, work experience, team work and routines. Conclusion: Nurses' experience of parental presence during resuscitation was characterized by a strong desire to focus on the child while knowing that the parents are cared for. For resuscitation to function optimally, an effective teamwork with well-trained procedures is required. Clinical significance: It would be important if nurses daily prepared and clarified the roles of the treatment team for emergency situations such as resuscitation. Simulator training with a doll can be a method for training the cooperation of the treatment team to be better prepared in emergency situations such as resuscitation.

Bakgrund: När någon drabbas av sjukdom eller skada är det inte bara patienten som påverkas utan även de anhöriga. I kritiska lägen, när döden plötsligt blir ett verkligt hot, kastas både patient och anhöriga in i en krissituation. I familjefokuserad omvårdnad ses familjen som en helhet. Om något händer en individ påverkar det även de andra familjemedlemmarna. Även om det inte är den anhöriga som har drabbats av sjukdom kan de ändå ofta uppleva ohälsa och lidande. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en närstående drabbas av plötslig, kritisk sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier; behov av att få vara delaktig, känslor som tar över och en vilja att agera. Kategorierna definierar de anhörigas beskrivningar av sina upplevelser. Konklusion: Anhörigas upplevelser vid omhändertagandet när en närstående blivit kritiskt sjuk kan vara omtumlande. Vårdpersonal har möjlighet att påverka upplevelsen genom att möjliggöra och uppmuntra till delaktighet. Delaktighet minskar känslan av att vara avskärmad från verkligheten och underlättar för anhöriga att kunna ingripa och att föra patientens talan. / Background: Sudden illness affects not only the patient but also the patient’s close family. In critical situations both patient and relatives are thrown into a crisis situation. In addition to providing medical care to the patient, nurses must also be able to care for and support the patient’s family. Families’ reactions and needs, however, may look very different from one situation to another. Aim: The aim of the study was to describe family members’ experiences when a relative becomes critically ill. Method: A literature based study using a qualitative content analysis. Results: Three main categories were identified; a need to participate, emotions that take over, a desire to intervene. The categories describe the family members’ experiences. Conclusion: Experiencing critical illness of a family member can be overwhelming. Healthcare professionals can influence the experience by enabling and encouraging family members to participate in the care. Participation reduces the feeling of losing touch with reality and enables families to act.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett utbrett och komplext beteende. Psykisk ohälsa och ångest är de centrala orsakerna och kan drabba människor i alla åldrar. Patienter som söker vård känner rädsla för hur de kommer bli bemötta och har en rädsla om att inte bli förstådda av vårdpersonalen. Sjuksköterskan strävar i sin arbetsroll efter att främja hälsa och förhindra ohälsa. Utifrån den personcentrerade vården eftersträvas en öppenhet för patenten och patientens perspektiv av sin berättelse. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter med självskadebeteende. Metod: Den kvalitativa litteraturöversikten baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med stöd av modell i fem steg av Friberg. Resultat: När sjuksköterskor bemöter patienter upplevde de otillräcklighet bestående av kunskapsbrist, hjälplöshet och en känsla av bristande riktlinjer. De upplevde även en tidsbrist för att hjälpa patienten.  Känslor som upplevdes vid mötet med patienter med självskadebeteende varierade mellan olika sjuksköterskor. Frustration var en känsla som kunde upplevas, då patienterna ofta återkom till vården. Genom att skapa en öppen relation vid bemötandet, upplevdes det att man fick en ökad förståelse för patienten. Slutsats: För att främja ett bra bemötande till patienter med självskadebeteende behöver sjuksköterskor erbjudas mer utbildning inom ämnet. Verksamheten behöver även utveckla rutiner och riktlinjer för att kunna underlätta bemötandet. / Background: Self-harm is a complex behavior where mental illness and anxiety are the important reasons why it’s developed.  Patients have a fear of not being understood or taken seriously by the healthcare staff. The nurse strives in her profession to promote health and prevent ill health. Based on the person-centered care, an openness to the patient and perspective for the patient’s history is important to strive for. Purpose: The purpose was to describe the nurse's experience of meeting patients with self-harm behavior. Method: The qualitative literature review was based on 12 scientific articles. The analysis was performed according to model in five steps by Friberg. Results: Nurses experienced the feeling of inadequacy, consisted of lack of knowledge and guidelines, helplessness and feeling of lack of time when responding to patients. By creating an open relationship during the meeting, it was felt that the nurses gained a greater understanding of the patient. Conclusion: Nurses needs to be offered more education in the subject, in order to promote a good response to patients with self-harm. Routines and guidelines must also be developed to facilitate the response.

Bakgrund: Hälsa är ett brett begrepp med komplex innebörd. Begreppet innefattar många delar, däribland sexuell hälsa. Den sexuella hälsan är mångsidig och kan påverkas av sjukdomstillstånd, läkemedel och sociala faktorer. Patienter upplever sexuell hälsa som en del av deras identitet, och anser att det är viktigt att kunna samtala om ämnet med sin sjuksköterska. Sjuksköterskor har ett ansvar att främja god sexuell hälsa hos patienter, delvis för att det ingår i personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod: Litteraturöversikten utfördes med en kvalitativ design som analyserades induktivt utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: 11 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Tre huvudteman identifierades efter att resultaten sammanställdes. Sjuksköterskorna upplevde “egen osäkerhet”, “patientens identitet” och “organisatorisk påverkan” som framträdande faktorer som påverkade samtalet mellan patienter och sjuksköterskor gällande den sexuella hälsan. Huvudtemana mynnade sedan ut i totalt sex subteman som beskrev begränsad kunskap och erfarenhet, patientens ålder och bakgrund samt arbetsmiljön, prioritering och ansvarsfördelning i verksamheten. Slutsatser: Kontinuerlig utbildning och tydliga riktlinjer är essentiella för att sjuksköterskor ska samtala med patienter om sexuell hälsa. Behovet av vidareforskning har uppmärksammats i litteraturöversikten. / Background: Health is a broad concept with several components, one being sexual health. Sexual health is versatile and can be affected by illnesses, medicines and social factors. Sexual health is a part of patients’ identity and it is important that nurses discuss it with them. The nurses have a responsibility to promote good sexual health, partly because it is included in person centered care. Aim: To describe nurses experiences of conversing with patients about sexual health. Method: The literature review was conducted with a qualitative design that was inductively analyzed based on Friberg’s five-step model. Result: 11 scientific articles form the basis for the result. Three main themes were identified. The nurses experienced “one’s own insecurity”, “the patient’s identity” and “organisational influence” as prominent factors that influenced the conversation between patient and nurse regarding sexual health. The main themes fell into a total of six sub-themes. These described limited knowledge and experience, patient’s age and background, as well as work environment, prioritization and division of responsibilities in the organization. Conclusions: Continuous education and clear guidelines are essential for the nurses to conversate about sexual health with patients. The need for further research was identified in the literature review.

Bakgrund: Ögonsjuksköterskan möter såväl vuxna som barn inom ögonsjukvården, dock saknas studier som behandlar ögonsjuksköterskans erfarenhet av att vårda barn. Vikten av att anpassa bemötande och kommunikation till barnets ålder och mognadsnivå samt göra dem delaktiga i vården poängteras såväl i svensk lagstiftning som i studier. Detta kan innebära en utmaning för sjuksköterskor som saknar specialistutbildning inom barnsjukvård och sällan möter barn i sin verksamhet. Syfte: Att belysa ögonsjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vårda barn vid en ögonakutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjustudie där sju ögonsjuksköterskor intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier, där de fyra kategorierna omfattar: Möte med barn - en positiv utmaning, Skapa en trygg relation, Att bemöta barn är också att bemöta föräldrar samt Vägar till ny kunskap. Konklusion: Ett bättre utnyttjande av ögonsjuksköterskans kompetens på ögonakutmottagningen, där ögonsjuksköterskan kan ta ett större ansvar när det gäller mottagningsbesök med barn, samt ett utökat teamsamarbete rekommenderas. För att kunna bedriva en patientsäker vård bör evidensbaserade riktlinjer utarbetas när det gäller vård och bemötande av barn. Barns och föräldrars upplevelser i samband med besök på ögonakutmottagningen kan närmare beforskas i syfte att utveckla omvårdnaden. / Background: The ophthalmic nurse meets both adults and children in the ophthalmic care, there is a lack of studies regarding the ophthalmic nurse’s experience when it comes to meeting children. The importance of the health care staff adapting the treatment and communication to the child's age and level and involving them in care is emphasized in Swedish legislation, as well as in studies. This can pose a challenge to nurses who lack specialist training in child care and rarely encounter children in their work. Aim: The aim of this study was to illustrate the ophthalmic nurse’s experience of meeting and caring for children in the eye emergency room. Method: The study has a qualitative research approach based on semi-structured interviews with seven ophthalmic nurses. The data was analyzed using qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in four categories and ten subcategories, where the four categories are: Meeting the child - a positive challenge, Creating a safe relation, Meeting children is also meeting parents and Ways to new knowledge. Conclusion: A better use of the ophthalmic nurse’s competence in the eye emergency room and improvement of team collaboration are recommended. To be able to carry out a safe patient care there is a need for evidence-based guidelines regarding care and treatment of children. Finally, suggestion of further research on children's and parents' experience of nursing in the eye emergency room is recommended.

Bakgrund: Bröstcancer är en internationellt växande sjukdom som drabbar framförallt kvinnor, med symtom och biverkningar från behandling som berövar personerna på glädjeämnen de tidigare upplevt. Fysisk aktivitet ger bland annat minskad östrogennivå, höga östrogennivåer sammankopplas med uppkomst av bland annat bröstcancer. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder består av symtomkontroll, utvärdering av symtomlindrande behandling, samt psykosocialt stöd. Genom att ha ett personcentrerat förhållningssätt kan maktbalansen mellan vårdgivare och vårdtagare jämnas ut, och vårdtagarens autonomi värderas högt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva fysisk aktivitet som ett komplement till den ordinarie omvårdnad som ges till personer med bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 17 kvantitativa artiklar. Resultat: Fysisk aktivitet fungerar som komplement till ordinarie omvårdnad som ges till personer som genomgår bröstcancerbehandling. Fysisk aktivitet reducerar smärta, fatigue, illamående och stress. Dessutom ökar livskvalité och energinivåer medan muskelmassa och muskelfunktion bibehålls. Slutsats: Fysisk aktivitet bör inkluderas i ordinarie omvårdnad för personer med bröstcancer, då träning fungerar symtomlindrande och höjer livskvalitén för de under behandling. Detta icke-farmakologiska alternativ till symtomlindring reducerar vissa biverkningar, som uppkommer från farmakologiska alternativ som används. / Background: Breast cancer is an international growing illness which occurs mostly in women, symptoms and side effects from treatments can deprive patients of pleasures they experienced previously. Physical activity leads to a reduction in estrogen levels, elevated estrogen levels are associated with onset of for instance breast cancer. The nurses care actions consist of symptom control, evaluation of symptom-reliving treatment and psychosocial support. With a person-centered approach, the balance of power between caregiver and caretaker can be evened out, and the care-takers autonomy is highly valued. Aim: The aim with this literature review is to describe physical activity as a compliment to the ordinary treatment for breast cancer. Method: Literature review which includes 17 articles with a quantitative approach. Result: Physical activity serves as complement to the ordinary nursing care for persons undergoing breast cancer treatment. Physical activity reduces pain, fatigue, nausea, and stress. Additionally, quality of life and energy levels increases, and muscle mass and function are maintained. Conclusion: Physical activity should be included in the ordinary care for persons with breast cancer. Exercise alleviates symptoms and enhances quality of life for persons during breast cancer treatment. Physical activity is a non-pharmacological alternative which reduces some side effects from pharmacological symptomrelieving treatment.

Bakgrund: Existentiell omvårdnad är en av de fyra dimensionerna för en människas helhetsvård och att tillhandahålla existentiell omvårdnad ingår i sjuksköterskans roll. Personer i palliativ vård är sårbara och att lindra personernas lidande står i fokus. Trots detta glöms den existentiella dimensionen ofta bort och personer blir lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av existentiell omvårdnad inom palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med tolv vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna söktes i databaser och Fribergs femstegsanalys användes till analys av artiklar. Resultat: Via analysen av materialet utformades tre huvudkategorier. Vikten av relationen belyste betydelsen av att vara närvarande och skapa en balans. Kommunikationens betydelse beskrev verbala och icke-verbala konversationer samt Utmaningar i det dagliga arbetet beskrev känslan av otillräcklighet. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde utmaningar med att tillhandahålla en existentiell omvårdnad. Brist på tid och kunskap ledde till att sjuksköterskor upplevde en känsla av otillräcklighet medan en bra kommunikation och relation med patienterna underlättade vid identifiering av patienters existentiella behov. / Background: Existential care is one of the four dimensions when caring for a human and to provide existential care is included in the nurse profession. People in palliative care are vulnerable and to ease the persons suffering is the main focus. Despite this, the existential dimension is often forgotten and people suffer. Aim: The aim of this study was to describe nurses experience of existential care in the palliative care. Method: A qualitative literature review with twelve scientific articles were used. The search for articles was made in databases and Fribergs five step analysis was used during the article analysis. Result: Through the analyses, three main categories were formed. Importance of the relationship described the great value of being present and creating a balance. The importance of communication described the verbal and non-verbal conversations. And Challenges for the daily work described the feeling of inadequacy. Conclusion: Nurses experienced challenges with providing an existential care. Lack of time and knowledge led to nurses experiencing a feeling of inadequacy whilst a good communication and relationship with the patients facilitated in identifying a patient's existential needs.

Bakgrund: I Sverige finns det 225 000 personer som lever med hjärtsvikt. Hjärtsvikt har en stor påverkan i det dagliga livet där personerna upplever socialt utanförskap till följd av livsstilsbegränsningar och fatigue. En förutsättning för att kunna hjälpa och stötta personer i sin sjukdom är att sjuksköterskan har kunskap om hur egenvård ska bedrivas.  Syfte: Att beskriva upplevelser av egenvård hos personer med hjärtsvikt.  Metod: Litteraturöversikten har genomförts utifrån kvalitativ metod med deduktiv ansats. Teorin som använts är personcentrerad vård.   Resultat: Analysen av 12 vetenskapliga artiklar resulterade i två huvudteman; Partnerskap med subtema Brist på information ifrån vården och Personens berättelse med subtema Socialt stöd, Transition samt Känsla av skuld. Personer med hjärtsvikt upplever att de har för lite information om sin sjukdom för att egenvård ska kunna bedrivas fullt ut. De upplever även en känsla av skuld för att de har insjuknat. Socialt stöd är en viktig del i att kunna bedriva egenvård. Slutsats: Deltagarna i studierna upplevde sig ha för lite kunskap om hur de skulle bedriva sin egenvård.  De upplevde också att informationen de fått var för vag för att kunna omsättas i det dagliga livet. Här behöver sjukvården bli bättre på att informera och utbilda. Socialt stöd upplevdes som viktigt för att klara av att förändra sin situation. Här kan självhjälpsgrupper vara till god hjälp. Nyckelord: information, kunskap, personcentrerad vård, skuld, socialt stöd. / Title: Experiences of self-care in people with heart failure Background: In Sweden, there are 225,000 people living with heart failure. Heart failure has a major impact in daily life where people experience social inclusion as a result of lifestyle restrictions and fatigue. A presumption for being able to help and support people in their illness is that nurses has knowledge of how their self-care should be conducted. Purpose: To describe experiences of self-care in people with heart failure.  Method: The literature review has been based on a qualitative method with a deductive approach. The theory used is person-centered care.  Results: The analysis of 12 scientific articles resulted in two main themes. Partnership with the subtheme Lack of information from Healt Care and the Person's narrative with subtheme Social support, Transition and Feeling of guilt. People with heart failure feel that they have too little information about their illness to be able to fully conduct self-care. They also feel a sense of guilt for being sick. Social support is an important part of being able to conduct self-care. Conclusion:  Participants in the studies experienced too little knowledge of how to conduct selfcare. They also experienced that the information they received was too vague to be practised into daily life. Health professionals must be better at informing and educating. Social support was seen as important in managing to change their situation. Self-help groups can play an important role in this. Keywords: Guilt, information, knowledge person-centered care,  social support.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk neurologisk sjukdom där dubbelt så många kvinnor än män drabbas. Sjukdomen ger olika symtom som innebär stor förändring för personen, därför är det viktigt att sjuksköterskan har kompetensen som krävs för att kunna ge relevant omvårdnad. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med multipel skleros. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes för att svara på syftet. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Relevanta artiklar kvalitetsgranskades och 12 artiklar analyserades enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: Kvinnor med multipel skleros upplevde förändrad identitet och förändrad livssituation. Sjukdomen skapade hinder och begränsningar som påverkade vardagen och oro kring hur sjukdomen skulle utvecklas i framtiden. Sjukvårdspersonal hade en viktig roll för att underlätta vardagen och minska stressen hos kvinnorna. Informationen om sjukdomen som sjukvårdspersonalen gav upplevdes betydelsefull för att hjälpa kvinnorna. Slutsats: Multipel skleros påverkar kvinnornas vardag och upplevelser som förändrad identitet och förändrad livssituation förekommer vid multipel skleros. Om sjuksköterskan har ett personcentrerat förhållningsätt i arbetet kan det inge trygghet för personen. / Background: Multiple sclerosis is a chronic neurological disease from which twice as many women than men suffer. The disease causes various symptoms that mean a great change for the person therefore, it is important that the nurse has the skills necessary to provide relevant nursing care. Purpose: To describe women's experience of living with multiple sclerosis. Method: A literature review with a qualitative approach was conducted to answer the purpose. Searches were made in the databases Cinahl, Medline and PsycInfo. Relevant articles were quality audited and 12 articles analyzed according to Friberg's five-step analysis. Results: Women with multiple sclerosis experienced a change of identity and a change of life situation. The disease created obstacles and limitations that affected everyday life and concerns about how the disease would develop in the future. Healthcare professionals played an important role in facilitating everyday life and reducing stress in women. The information about the illness that the health care provider gave was important in helping the women. Conclusion: Multiple sclerosis affects women's everyday lives where changed identity and changed life situation are common experiences in multiple sclerosis. If the nurse has a person-centered approach at work, it can provide security for the person.

Bakgrund: Vikten av hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvård speglas tydligt i forskning, litteratur, riktlinjer och lagar. Distriktssköterskan förväntas ha ett grundläggande hälsofrämjande fokus. På sikt kan detta leda till en bättre folkhälsa och spara lidande och resurser för samhälle och individ. Ändå verkar fokus ofta ligga på att behandla sjukdom. Enligt tidigare forskning upplever distriktssköterskor som arbetar i primärvård olika hinder trots att de har viljan att arbeta mer hälsofrämjande. Syfte: Belysa distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete i primärvården.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys av material insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer genomfördes i Göteborg med omnejd. Deltagarna skulle ha arbetat minst ett år som distriktssköterska. Resultat: Analysen resulterade i temat; Det är enklare att gå en upptrampad stig än att gå genom snår för att komma till en glänta framkom. Temat byggde på kategorierna; Det inre drivet, Finns det tid finns det hopp, En spindel i nätet, Sprickan mellan teori och praktik. Slutsats: Distriktssköterskorna hade en positiv inställning och vilja till hälsofrämjande arbete och ansåg att det innefattade personcentrerad vård. Det hälsofrämjande arbetet beskrevs i termer av små insatser invävda i det dagliga arbetet. Det framkom att de huvudsakliga arbetsuppgifterna är sjukdomsorienterade, vilket huvudsakligen beskrevs som att det saknas resurser för hälsofrämjande insatser. / Background: The importance of health promotion within nursing and health care is clearly reflected in science, literature, guidelines and regulations. The district nurse is expected to have an underlying focus on health promotion. In the long run this can lead to a better public health and spare the society and individual suffering and resources. Despite this, it appears that the focus often remains on threating disease. According to previous studies district nurses in the primary care are experiencing obstacles despite having the will and intention to work more towards health enhancement. Aim: Illuminate district nurses experiences of health promotion within the primary health-care system. Method: The study has been performed using a qualitative content analysis of material gathered by semi-structured interviews. A total of seven interviews has been performed in Gothenburg and surrounding areas. The participants of the interviews had worked as a district nurse for a period of at least one year. Results: The analysis resulted in the theme; "It is easier to walk upon a trail than find ones way though the thickets to get to the glade" was noticed. The theme was constructed out of the categories; The inner drive, If there is time there is hope, A spider in the web, The divergence between theory and practice. 'Conclusion: The district nurses in the study had a positive attitude towards health promotion and considered it involved in person-centered care. The health promoting work was described in terms of small efforts woven into the daily work. It emerged that the main duties is focused on disease treatment, which mainly related to resources lacking for health promoting efforts.