SAMMANFATTNING Bakgrund Det är ett globalt växande problem att sjuksköterskor utsätts för hot och våld inom hälso-och sjukvården. Konsekvenserna kan bli flerdimensionella. Både sjuksköterskor och patienter riskerar att drabbas av negativa effekter till följd av hot och våld inom hälso- och sjukvården. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur hot och våld inom hälso-och sjukvården kan påverka sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Metod Metoden som tillämpades var en icke systematisk litteraturöversikt. Databassökningen utfördes i CINAHL, PubMed samt PsycInfo. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Dataanalysen genomfördes med inspiration från Whittemore och Knafls (2005) analysmodell. Resultat Resultatet baserades på åtta kvantitativa och åtta kvalitativa studier. Resultatet presenterades utifrån ett huvudtema med tillhörande subteman. Sjuksköterskor med tidigare erfarenhet av hot och våld kunde i mötet bli mer uppmärksamma på patienters beteende. Relationen mellan patienter och sjuksköterskor kunde påverkas negativt då känslor som misstro beskrevs i samband med att patienter haft ett oförutsägbart beteende. Till följd av hotet och våldet kunde sjuksköterskor distansera sig från patienter och endast ge den omvårdnad som var absolut nödvändig. Slutsats Sjuksköterskor som blivit utsatta för hot och våld kunde uppleva negativ stress, hotad värdighet samt nedsatt välbefinnande vilket i sin tur kunde ha negativ inverkan på omvårdnaden. Minskad patientsäkerhet samt kvalité på vården kunde uppkomma utifrån minskad arbetsmotivation och produktivitet hos sjuksköterskan, till följd av hotet och våldet. Detta kunde drabba både den hotfulla/våldsamma patienten och även patienter runt om. / ABSTRACT Background It is a growing global problem that nurses are exposed to threats and violence in health care. The consequences can be multidimensional. Nurses and patients are both at risk of negative effects as a result of threats and violence in health care. Aim The aim of this literature review was to describe how threats and violence in health care may affect the care nurses provide. Method The applied method was a non-systematic literature review. The database search was conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. The included articles were quality examined in accordance with Sophiahemmet University´s matrix. The data analysis was performed with inspiration from Whittemore and Knafl's (2005) analysis model. Results The result was based on eight quantitative and eight qualitative studies. The result was presented based on the main theme with associated subthemes. Nurses with previous experience of threats and violence could become more aware of patients' behavior during the meeting. The relationship between patients and nurses could be adversely affected, i.e. feelings of distrust were described because of unpredictable patient behavior. As a result of threat and violence, nurses could distance themselves from patients and merely provide care that they were obligated to give. Conclusions Nurses exposed to threats and violence could experience negative stress, impaired self-dignity as well as well-being, which could negatively impact nursing care. Reduced patient safety and quality of care could occur due to reduced work motivation and productivity of the nurse, as a result of patient threats and violence. Such threats and violence could negatively affect the threatening/violent patient, however also other surrounding patients.

Bakgrund: Smärta är en vanlig förekommande orsak som patienter söker vård för på akutmottagningar. Tidigare forskning visar att patienter inte är nöjda med de smärtlindrande insatser som görs inom sjukvård och sjuksköterskor underskattar ofta patienters upplevda smärta. Sjuksköterskor strävar efter att alla patienter ska vara smärtfria, men olika faktorer spelar in som kan hindra sjuksköterskor att smärtlindra patienter. En adekvat smärtlindring grundar sig på smärtskattning av patienters smärta, studier visar att ajuksköterskor använder validerade instrument som VAS och NRS, men även kliniska tecken och patienters kroppsspråk. Lidande är förknippat med ett starkt obehag för människan. Smärta, i alla dess former, orsakar lidande för personen och det är sjuksköterskans uppgift att lindra lidande. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att skatta och utvärdera patientens smärta, samt behov och initiering av smärtlindring, på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från fyra akutmottagningar i Sverige utfördes, intervjuerna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Två kategorier kunde urskiljas: "Upplevelsen av att bedöma patienters smärta" och "Upplevelsen av att initiera administrering av smärtlindrande läkemedel". I den första kategorin beskrev informanterna att validerade mätinstrument användes, men att det var svårt att lita på och sätta en siffra på en patients subjektiva upplevelse av smärta. I den andra kategorin beskrev informanterna upplevelser som rädsla och osäkerhet gällande administrering av smärtlindrande läkemedel, här kunde osäkerheten stävjas om läkaren hade ordinerat läkemedel innan det administrerades. Slutsats: Studiens resultat tyder på att många sjuksköterskor inom akutsjukvård upplever att de behöver mer kunskap inom smärta och smärtlindring. Informanterna upplevde även att riktlinjer, som generella ordinationer, är en viktig del i att lindra smärta och lidande, det fanns dock en önskan om att sådana riktlinjer behövde utvecklas och bli tydligare. Informanterna var överens om att en snabb identifiering och skattning av smärta, och en snabb initiering av smärtlindring gynnade patienter i form av ett minskat lidande.

Demens är en obotlig sjukdom som leder till döden. En stor andel personer som bor i permanenta särskilda boendeformer i Sverige lider av demenssjukdom. Det ligger ett stort ansvar för omvårdnaden av personer med demenssjukdom på sjuksköterskan, som bland annat informerar och samtalar med närstående när livet hos den demenssjuke närmar sig slutet. Identifiering av hinder och förutsättningar för genomförande av dessa samtal bidrar till en bättre förståelse och utveckling av detta område. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med närstående till personer med demenssjukdom i samband med övergången till sen palliativ fas på särskilda boenden.En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes, där sju sjuksköterskor som arbetade vid demensenheter inkluderades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet utgörs av 8 kategorier: vårdplanering, personcentrerad vård, information och kommunikation, kunskap och utbildning, övergång till sen palliativ fas, teamarbete, LCP och att dö hemma.Denna studie påvisar hinder som kan uppstå i genomförande av brytpunktsamtal med närstående till personer med demenssjukdom. Några av dem är bristande kunskaper om demenssjukdomar hos närstående, brist på tidig planering av vården vid den sista tiden och osäkerhet bland sjuksköterskorna kring att hantera svåra samtal. Vidare presenteras förbättringsförslag som kan öka tryggheten och säkerheten i vården och på så sätt kan förbättra situationen för sjuksköterskor vid brytpunktssamtal. De två viktigaste förbättringsförslagen är dels att skapa en bättre kontinuitet i omvårdnadsarbetet och dels att organisera kontinuerliga utbildningar för att höja kompetensen hos omvårdnadspersonalen. / Dementia is an incurable disease that leads to death. A large proportion of people living in nursing homes in Sweden have dementia. Nurses have a great responsibility for the care of people with dementia since they, among other things, carry out informative communication with the family when the resident approaches the end of life. Identification of barriers and facilitators for such communication could lead to a better understanding and development of this matter. The purpose of this study was to illuminate nurses’ experiences of conversations with families of people with dementia in the transition to end-of-life care in nursing homes.A qualitative study with semi-structured interviews was conducted, where seven nurses, working in nursing homes specialized in dementia, were included. A qualitative content analysis with an inductive approach was performed. The result consists of 8 categories: planning of care, person-centred care, information and communication, knowledge and education, transition to end-of-life care, teamwork, LCP and to die home.This study identified challenges that might hinder breakpoint communication with families of people with dementia. Some of them are families’ lack of knowledge about dementia, lack of early planning of end-of-life care and uncertainties among nurses on how to handle difficult conversations. Furthermore, improvement suggestions are presented that can increase the safety in care and improve the situation for the nurses in breakpoint communication. The two most important suggestions are the creation of a better continuity in the nursing and to organize continuous educations to increase the competence among staff.Keywords:

Bakgrund: Beroende av narkotika och alkohol är ett stort samhällsproblem världen över som bidrar till negativa konsekvenser för den utsatte samt dess anhöriga. Människor med beroendesjukdom har stor samsjuklighet både fysiskt och psykiskt vilket gör att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal möter denna grupp frekvent. Studier visar att vårdpersonal ser på människor med beroende som svåra att behandla och att tillfredsställa i vården. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vårdgivare vårda alla människor på lika villkor och sjuksköterskan har ansvar att bedriva jämlik vård till alla människor som är i behov av omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter människor med beroendesjukdom har av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Elva kvalitativa vetenskapliga artiklar har hämtats från databaserna CINAHL samt PubMed och sammanfattats i en litteraturöversikt. Artikelanalys har gjorts utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av studiedeltagarna någon gång upplevt ett stigmatiserande bemötande från vårdpersonal. Bristande kunskap ansågs bidra till ett stigmatiserande bemötande. Däremot hade deltagare även erfarenhet av att bli bemötta med respekt och värdighet, framförallt från personal som arbetade inom specialiserad beroendevård. Sammanfattning: Den stigmatisering som deltagare vittnade om handlade dels om att bli ovänligt bemötta, dömda på förhand, inte blivit tagna på allvar men även att de var oönskade patienter i vårdsammanhang. Deltagare berättade även att vårdpersonal ofta kunde för lite om beroendesjukdom och kunde betrakta beroende som ett val snarare än en sjukdom. Flera deltagare i studierna berättade även om vårdmöten som kantats av respekt och öppenhet från vårdpersonal. Detta genom att deltagare har blivit involverade i vården, att de kände sig lyssnade på och att vårdpersonalen bemötte dem med medkänsla och empati. / Background Dependency on drugs and alcohol is a major social problem worldwide, contributing to negative consequences for both the afflicted individuals and their loved ones. People with addiction have a higher prevalence of both physical and mental co-morbidities, making this group more frequently encountered by nurses and other healthcare professionals. Studies show that healthcare professionals view individuals with addiction as difficult to treat and satisfy in their care. According to the Health and Medical Services Act, healthcare providers are required to provide care to all individuals equally, and nurses have a responsibility to deliver equitable care to all those in need of nursing care. Aim The purpose was to describe the experience of people with addiction disorders regarding the treatment they rave eceived from health care professionals. Method Eleven qualitative scientific articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed were summarized in a literature review. The article analysis was based on Friberg's analysis model. Results The results indicated that the majority of the study participants had experienced stigmatizing treatment from healthcare professionals at some point. Insufficient knowledge was considered a contributing factor to stigmatizing encounters. However, participants also had experienced respectful and inclusive treatment, especially from staff working in spicialized addiction care. Summary The stigmatization that participants witnessed was partly about being treated unfriendly, judged beforehand, not taken seriously but also being unwanted patients in health care settings. Participants also reported that health care professionals often knew too little about addiction disorder and could see addiction as a choice rather than a disease. Several participants also reported health care meetings characterized by respect and openness from health care professionals. This was achieved by involving participants in their care, feeling listened to, and being treated with compassion and empathy by healthcare professionals.

Bakgrund: Kommunal hälso- och sjukvård för äldre personer sker genom teamarbete. För sjuksköterskan som teammedlem är det av intresse att förstå hur teammedlemmar från andra yrkeskategorier ser på sjuksköterskans roll. Syfte: Att beskriva förväntningar på sjuksköterskan i teamarbetet inom svensk kommunal hälso-och sjukvård för äldre personer.Metod: I denna kvalitativa studie bestod insamlade data av semistrukturerade intervjuer med arbetsterapeuter (n=4), fysioterapeuter (n=2) och undersköterskor (n=4) inom kommunal hälso- och sjukvård för äldre personer. Data analyserades genom induktiv manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier.”Sjuksköterskan som enskild teammedlem och yrkesperson” med subkategorierna: ”Sjuksköterskans personliga egenskaper” och ”Sjuksköterskans ledarskap”. ”Sjuksköterskans ansvar i teamet” med subkategorierna: ”Samordning kring patienten”, ”Kommunikation” och ”Att tillvarata teamets kompetenser”. Slutsats: Examensarbetet ökar förståelsen av sjuksköterskans roll i teamet genom att beskriva de förväntningar ställs på sjuksköterskan. Dessa är att visa respekt och tillit, att vara vänlig och uppmuntrande samt att erbjuda trygghet och känslomässigt stöd. Det finns en tvetydighet i förväntningarna på sjuksköterskan när det gäller ledarskap i teamet. Genom fördjupad självkännedom hos sjuksköterskan kan patientsäkerhet och personcentrerad vård stärkas. Sjuksköterskan kan lyfta frågan om ledarskap i teamet för att öka kvaliteten i vården och förbättra samverkan i teamet. / Background: Community-based health care for older persons is provided through teamwork. For the nurse as a team member it is of interest to understand how team members from other professions perceive the role of the nurse. Aim. To describe expectations on the nurse in teamwork in Swedish community-based health care for older persons. Method: In this qualitative study the collected data consisted of semi structured interviews with occupational therapists (n=4), physiotherapists (n=2) and staff nurses (n=4) in communitybased health care for older persons. Data analysis was performed using an inductive manifest content analysis. Findings: Findings included two main categories: `The nurse as an individual team-member and professional person´ with the subcategories `Personal characteristics of the nurse´ and `Responsibilities of the nurse in the team´. The second category included three subcategories: `Coordination around the patient´, `Communication´ and `Making use of team competencies´. Conclusion: The thesis enhances the understanding of the nurse´s role in the team through describing the expectations on the nurse These are to show respect and trust, to be kind and encouraging and to offer a sense of security and emotional support. There is an ambiguity in the expectations on the nurse concerning leadership in the team. Patient safety and person-centered care can be improved through developed self-knowledge on the part of the nurse. By addressing the question of leadership in the team, the nurse an improve the quality of care and the collaboration in the team.

Bakgrund   Akut nociceptiv smärta är en naturlig konsekvens av ett kirurgiskt ingrepp, däremot upplever upp till 70 procent av patienter svår till outhärdlig smärta i det postoperativa skedet. Den nya definitionen av smärta betonar smärtupplevelsens subjektiva karaktär, varpå det personcentrerade förhållningssättet är starkt indicerat. Ändå uppstår det divergens i sjuksköterskans och patientens postoperativa smärtskattning. Detta kan orsaka patienten lidande i form av postoperativa komplikationer, icke adekvat smärtlindring och utökad vårdtid. Ett behov har identifierats att vidare utforska patientens upplevelse av smärtskattning, där förhoppningsvis större klarhet kan genereras kring dennes process av smärtskattning, de bakomliggande faktorerna till att denne skattar annorlunda från sjuksköterskan samt utvecklingspotentialen för ett bättre samarbete och adekvat postoperativ smärtlindring. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse av postoperativ smärtskattning  Metod Studien utgörs av en icke-systematisk litteraturöversikt grundat i 15 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Sophiahemmet Högskolans bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering har tillämpats för att kvalitetsgranska respektive artikel. För bearbetning av resultatet tillämpades en integrerad analys.  Resultat Tre kategorier identifierades vid sammanställning av resultatet: Patientens upplevelse av att beskriva smärta, faktorer som påverkar patientens smärtskattning och patientens önskemål kring smärtlindring. Resultatet redogör för personcentrering, kommunikation och patientdelaktighet som de centrala delarna i lyckad postoperativ smärtskattning och smärtlindring. Slutsats För att åstadkomma postoperativa smärtskattningar där patienten känner sig sedd, förstådd och hörd behöver processen individualiseras, personcentreras och befrias från sjuksköterskans förväntningar och förutfattade meningar. Patienterna behöver förses med adekvat information om smärta, hur smärtskattning går till och vilka smärtbehandlingsalternativ som finns, för att åstadkomma delaktighet och kvalitativ personcentrerad vård. / Background Acute nociceptive pain is a natural occurrence following a surgical procedure, however, up to 70 percent of patients experience severe to excruciating pain during the postoperative phase. The new definition of pain emphasizes the subjective character of pain, whereupon the person-centered approach is strongly indicated. Nevertheless, divergence occurs between the nurse´s and patient´s postoperative pain assessment. This can cause the patient suffering in the form of postoperative complications, inadequate pain relief and extended stay. A need has been identified to further explore the patient´s experience of pain assessment, where hopefully greater clarity is generated on their process of assessing pain, the underlying factors causing the patient and nurse assessing differently as well as the potential for better collaboration and adequate postoperative pain management. Aim The aim was to investigate the patient´s experience of postoperative pain assessment. Method The study consists of a non-systematic literature review based on 15 scientific articles. The articles were obtained through the databases CINAHL and PubMed. Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification has been applied to quality check each article. An integrated analysis was applied to process the results. Results Three categories were identified when compiling the results: The patient´s experience of describing pain, influenceable factors on the patient’s pain assessment and patient requests regarding pain relief. The results present person-centered care, communication, and patient participation as the central key elements in successful postoperative pain assessment and pain management. Conclusions To achieve postoperative pain assessment where the patient feels seen, understood, and heard, the process needs to be individualized, person-centered and freed from the   nurse´s expectations and preconceptions. Patients need to be provided with adequate information on pain, how pain assessments work and what pain treatment options are available, to achieve patient participation and quality person-centered care.

Bakgrund: När ett barn vårdas på en neonatalavdelning påverkas hela familjen och syskon riskerar att känna sig åsidosatta. Barnsjuksköterskor ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att varje familjemedlems behov beaktas. Syskon har rätt att få vara delaktiga under vårdtiden och få anpassat stöd utifrån ålder och individuella förutsättningar. Barnsjuksköterskor är ofta omedvetna om vikten av att stödja syskon och det saknas studier inom området. Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn som vårdas på en neonatalavdelning.  Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval genomfördes som resulterade i 13 specialistutbildade och grundutbildade sjuksköterskor från åtta olika sjukhus som arbetat på en neonatalavdelning minst ett år. Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt och analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) innehållsanalys.   Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två generiska kategorier: Främja syskons delaktighet och samverka i team. Barnsjuksköterskor gav stöd till syskon genom att skapa en relation med dem, bemöta deras behov samt involvera dem i omvårdnaden av det sjuka barnet. Vidare var det av vikt att ha en anpassad miljö samt samarbeta med andra professioner, kollegor och familjen för att kunna stödja syskon på ett bra sätt. Slutsats: Barnsjuksköterskor har en viktig roll i att stödja syskon för att de ska känna sig delaktiga och inte bli åsidosatta. Att tillämpa en familjecentrerad omvårdnad är betydelsefullt för att stödja syskon. / Background: When a child is cared for at a neonatal unit the whole family gets affected, siblings are at risk of feeling neglected. Pediatric nurses should establish family-centered care where family members are taken into consideration. Siblings have the right to be involved and supported based on age and needs. Pediatric nurses are many times unaware about the importance of supporting siblings and there is also a lack of studies within this area. Aim: The aim was to describe the pediatric nurses’ experiences to support siblings of children that are cared for at a neonatal care unit.  Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. An expedient selection was established which resulted in thirteen with specialist nurses and general nurses from eight different hospitals. All informants had at least one year of experience in working at a neonatal unit. Semi-structured interviews were preformed digitally and analyzed according to Elo and Kyngäs content analysis.  Result: The content analysis resulted in two generic categories: Promote siblings’ involvement and cooperate in teams. Pediatric nurses supported siblings through establishing a relationship with them, meeting individual needs and involvement in the care of the sick child. Environment and pediatric nurses’ collaboration with professions as colleagues and family members was also essential in supporting siblings.  Conclusion: Pediatric nurses are important in supporting siblings through making them feel included and not neglected. Family-centered care is also meaningful when giving support.

Bakgrund: Det är känt att nyfödda barn och prematurer som vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning känner smärta. Det kan vara en utmaning att identifiera smärta hos de barnen trots användning av olika smärtskalor. Föräldrarna har en viktig roll i vården av barnet, inklusive smärtskattning och smärtlindring, ur ett familjecentrerat vårdperspektiv. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser om deras barns smärta, som vårdas inom neonatal intensivvård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats. Resultat: 12 artiklar analyserades. Föräldrars upplevelser om deras barns smärta inom neonatal intensivvård handlar om föräldrarnas behov, föräldrarnas roll samt föräldrarnas känslor. Föräldrarnas känslor påverkas negativt av deras barns smärta. Det är viktigt för föräldrarna att få vara närvarande och delaktiga under smärtprocedurer. Föräldrarna har ett stort behov av kommunikation och information angående barns smärta. Dessutom är ett gott bemötande och en stödjande miljö betydande för att underlätta för föräldrarnas delaktighet och för lindring av deras stress och lidande under barnets smärtprocedur. Slutsats: Familjecentrerad vård är ett stöd för föräldrar att vara delaktig i barnets vård, särskilt under smärtprocedurer. Anpassning av stöd till föräldrar är viktigt för att utveckla deras föräldraroll när de vårdar ett sjukt nyfött barn. Det behövs empirisk forskning i Sverige om föräldrars upplevelser om deras barns smärta inom neonatal intensivvård. / Background: It is known that newborns and premature babies in the neonatal intensive care unit can feel pain. It can be challenging to identify pain in these children despite the use of different pain scales. Parents have an important role in the care of the child, including pain assessment and pain management, from a family-centered care perspective.  Aim of the study: To describe parents' experiences of their child’s pain, who ́s being cared for in a neonatal intensive care unit.  Method: Qualitative literature study with a systematic approach.  Results: 12 articles were analyzed. Parents' experiences of their child's pain in neonatal intensive care are about parents' needs, parents' roles, and parents' feelings. Parents' emotions are negatively affected by their child's pain. It is important for parents to be present and involved during painful procedures. Parents have a strong need for communication and information regarding their child's pain. In addition, a good response and a supportive environment are significant in facilitating parents' involvement and in alleviating their stress and suffering during the child's pain procedure.  Conclusion: Family-centered care is a support for parents to be involved in their child's care, especially during painful procedures. Adapting support to parents is important to develop their parental role when caring for a sick newborn child. There is a need for empirical research in Sweden on parents' experiences of their child's pain in neonatal intensive care.

“Good quality, local healthcare – A primary care reform (SOU 2018:39) was used as a contextual frame in this study with the aim of identifying spaces where patients, next of kin and healthcare personnel, through the use of design, can be supported in developing more collaborative ways of working in the two northernmost regions in Sweden. Qualitative methods such as semi structured interviews and workshops were conducted together with multimorbid patients, their next of kin and healthcare personnel. The data was analyzed using grounded theory. A key insight pointed towards a gap between care providers. The findings in relation to the reform suggested further exploration and so, through the use of design, lo- fi prototypes have been developed to support collaboration within certain spaces identified in the qualitative data. The prototypes are made to act as scaffoldings for conversations in multistakeholder settings.

Trauma är en plötslig, oväntad händelse som kan leda till lidande för de drabbade. Korrekt initialt traumaomhändertagande är av största vikt för minskad mortalitet men även för återhämtningen efter traumat, både fysiskt och psykiskt. Trots ambulanssjuksköterskans omvårdnadsansvar framkommer det att det vårdande förhållningssättet kan bli lidande i stressade situationer med svårt sjuka eller skadade patienter. Forskning och utbildning inom trauma fokuserar mycket på det medicinska perspektivet varpå patienters upplevelser av traumaomhändertagande behöver lyftas. Syftet var att belysa patienters upplevelser av initialt traumaomhändertagande inom akutsjukvården. Som metod användes integrerad litteraturöversikt med systematisk sökmetod i databaserna PubMed och CINAHL. Även manuella sökningar utfördes för att utöka sökresultatet. Dataanalys genomfördes med integrerad analys. Totalt 16 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod ingick i analysprocessen. Resultatet visade att patienternas upplevelser påverkades av vårdpersonalens bemötande och kompetens. Två huvudkategorier identifierades; Vårdrelationens betydelse och Att få sina fysiska och psykiska behov tillgodosedda. Till dessa identifierades underkategorier som närmare beskrev patienternas upplevelser. Delaktighet beskrevs som en viktig aspekt för att återfå förlorad kontroll över sin kropp och autonomi och en etablerad vårdrelation var av stor betydelse för att patienterna skulle känna sig omhändertagna och trygga genom vårdkedjan. Vidare beskrev patienterna att samövad, kompetent och erfaren personal som under omhändertagandet tillgodosåg även psykiska behov var av stor betydelse för upplevelserna under omhändertagandet. Slutsatsen innebar att personcentrerad vård och etablerandet av mellanmänsklig relation mellan patient och vårdpersonal tillskrivs stor betydelse för patienternas upplevelser av det initiala traumaomhändertagandet. Det är av stor vikt att lyfta patientens perspektiv då en positiv vårdupplevelse anses kunna lindra framtida negativa hälsoeffekter. För en ökad kvalitet i traumaomhändertagandet behöver patienternas upplevelser och perspektiv värdesättas och omvårdnaden tillskrivas lika stor betydelse som det medicinska omhändertagandet. / Trauma is a sudden, unexpected event that can lead to suffering for those affected. Correct initial trauma care is of the utmost importance for reduced mortality but also for recovery, both physically and psychologically. Despite the nursing responsibility of the ambulance nurse, it appears that the caring approach can suffer in stressful situations with seriously ill or injured patients. Education and research in trauma focus a lot on the medical perspective, on which patients ‘experience of trauma care needs to be emphasized. The aim was to highlight patients’ experiences of initial trauma care in emergency healthcare. The method was an integrative literature review with a systematic search method in the databases PubMed and CINAHL. Manual searches were also performed to expand the search results. Data analysis was conducted using integrated analysis. A total of 16 articles of qualitative, quantitative and mixed methods were included in the analysis. The result showed that patients’ experiences were affected by the healthcare professionals' treatment and competence. Two main categories were identified; The importance of the caring relationship and To have their physical and psychological needs met. For these, subcategories were identified that more closely described the patients’ experiences. Participation was described as an important aspect for regaining loss of control over one's body and autonomy, and an established caring relationship was of great importance for the patients to feel cared for and secure through the care chain.Furthermore, the patients described that well-trained, competent, and experienced staff who, during the care, also met psychological needs were of great importance to the experiences of the trauma care. The conclusion is that person-centered care and the establishment of a human-to-human relationship between patient and caregiver are attributed great importance to patients' experiences of initial trauma care. It is important to raise the patient's perspective, as a positive care experience is able to alleviate future negative health effects. For an increased quality in trauma care, the patients' experiences and perspectives need to be valued and the nursing care given as much importance as the medical care.