Bakgrund: När patienten vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård ska vården enligt lag utformas i samråd med närstående. Forskning har visat att involvering av närstående kan öka trygghet både för patienten och närstående samt även behandlingsutfall. Involvering av närstående ingår i sjuksköterskans kompetensområde och i den personcentrerade vården.Syfte: Undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att involvera närstående till patienter inlagda enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Tio sjuksköterskor från två olika slutenvårdsavdelningar intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Det transkriberade materialet analyserades med konventionell innehållsanalys.Resultat: Involvering av närstående leder till en säkrare och bättre vård. Enligt sjuksköterskorna ger involvering övervägande fördelar men negativa aspekter när närstående upplevs utmanande belyses. Involvering sker inte i den grad sjuksköterskorna anser att det borde, det beror både på bristande rutiner och inställning från personalen. Patienternas tillstånd inom den psykiatriska tvångsvården och stigmatisering som fortfarande råder ger speciella utmaningar för sjuksköterskorna att förhålla sig till.Konklusion: Sjuksköterskor upplever stora vinster och fördelar med att involvera närstående, trots detta råder det brister i arbetet kring involvering av närstående. Reflektion inom personalgruppen samt organisatoriskt stöd behövs för att få bra förutsättningar för att involvera närstående inom psykiatrisk tvångsvård.Nyckelord: kvalitativ studie, närstående, personcentrerad vård, psykiatrisk tvångsvård, sjuksköterska / Background: When the patient is admitted in accordance with the Compulsory Psychiatric Care Act, the care must be designed in consultation with relatives. Research has shown that the involvement of relatives can increase security for the patient, relatives and treatment outcomes. Involvement of close relatives is included in the nurse's area of expertise and in person-centered carePurpose: To investigate nurses' experiences of involving relatives of patients admitted under the Compulsory Psychiatric Care Act.Method: Qualitative design with inductive approach. Ten nurses in two different inpatient wards were interviewed. The data were analyzed with conventional content analysis.Result: Involvement of close relatives leads to safer care. Involvement provides predominant benefits, but negative aspects are also highlighted. Involvement does not take place to the extent that the nurses think it should, it is due to both lack of routines and attitude from the staff. The patients' condition in the psychiatric compulsory care and stigma that still prevails presents special challenges.Conclusion: Nurses experience great benefits from involving relatives, but despite this, there are shortcomings in the work. Reflection within the staff group and organizational support are needed to get good conditions for involving relatives in psychiatric compulsory care.Keywords: nurse, person-centered care, psychiatric compulsory care, qualitative study, relatives

Problemställning: Åldersrelaterad katarakt är en av de absolut vanligaste orsakerna till synnedsättning i världen. Katarakt kan endast åtgärdas med hjälp av kirurgi. Därmed är kataraktkirurgi ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen i världen. Det är viktigt att det finns tydliga riktlinjer och rutiner gällande omvårdnad för vårdpersonal att förhålla sig till för att främja välbefinnandet hos patienterna. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med kataraktkirurgi för att främja välbefinnande hos patienten. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med kvalitativ design och utgick från ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Sammanställningen av resultatartiklarna utmynnade i tre kategorier; information, kommunikation och taktil massage. Det viktigaste området var att tillgodose behovet av noggrant utformad individanpassad information. Konklusion: Resultatet av denna litteraturstudie påvisar vikten av att bedriva personcentrerad vård och bidrar med ökad förståelse kring vilka omvårdnadsåtgärder som är aktuella i samband med kataraktkirurgi för att främja välbefinnandet hos patienten, samt hur dessa åtgärder kan påverka vårdförloppet. Implikation: Det kvalitativa forskningsunderlaget är idag bristfälligt inom området vilket kan vara av framtida intresse för att tydligare belysa patienternas perspektiv. Utifrån denna studies resultat så rekommenderas att betydelsen av individanpassad information betonas på kliniker där kataraktkirurgi bedrivs och i samband med utbildning inom området. / Issue: Age-related cataracts are one of the most common causes of visual impairment in the world. Thus, cataract surgery is one of the most common surgical procedures in the world. It is important that there are clear guidelines and routines regarding nursing care for nursing care staff to promote the well-being of patients. Objective: To shed light on nursing measures in connection with cataract surgery to promote the well-being of the patient. Method: This literature study was conducted with a qualitative design and was based on an inductive approach. Results: The compilation of the result articles resulted in three categories; information, communication, and tactile massage. The most important area was to meet the need for carefully designed, personalized information. Conclusion: The result demonstrates the importance of providing person-centered care and contribute to an increased understanding of which nursing measures are relevant in connection with cataract surgery to promote the patient's well-being. Implication: The qualitative research base is currently deficient in the field, which may be of future interest to shed more light on the patients' perspectives. The importance of personalized information should be emphasized in clinics where cataract surgery is performed and in connection with education in the field.

Bakgrund: Sömnens fysiologi, stadier och struktur förändras i och med åldrandet. Dålig sömn påverkar flera organsystem och hormonutsöndring negativt. Långvarig sömnbrist kan leda till flera sjukdomstillstånd. Den allvarligaste sömnbristen är insomnia och många äldre lever med dess konsekvenser. Beroendeframkallande sedativa läkemedel skrivs ut som lösning på problemet, men detta ger oönskade biverkningar och inskränkningar på vardagligt liv med försämrad livskvalitet, som följd.   Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar god sömn hos äldre.   Metod: En icke systematisk litteraturöversikt, byggd på 17 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design, valdes. Artiklarna söktes i CINAHL, PubMed samt via manuell sökning. Dessa granskades vad avser vetenskaplig kvalitet. Resultatet har sedan utarbetats genom en integrerad analys.    Resultat: Studien visar att det finns god evidens för att omvårdnadsåtgärder såsom; ljusterapi, massage, yoga, oljor, te, mindfulness, Tai Chi, kognitiv beteendeterapi, narrativ omvårdnadsåtgärd och musik, kan förbättra äldres sömn signifikant. Dessa åtgärder är många gånger mer kostnadseffektiva och ger mindre biverkningar än traditionell läkemedelsbehandling.   Slutsats: Icke farmakologiska åtgärder i främjandet av sömn hos äldre är att föredra då det ger mindre biverkningar samt minskar kostnader för individ och samhälle. Bästa effekt av denna behandling nås genom användandet av personcentrerad omvårdnad där individens önskningar och behov sätts i fokus. Sjuksköterskans uppgift är att genuint engagera sig, ta initiativ och att tillsammans med patienten våga prova alternativa metoder för att avhjälpa sömnproblem hos de äldre.

Förmaksflimmer är den vanligaste arytmin. Symtomen och diagnosen i sig har visats kunna orsaka upplevelser av oro, rädsla, osäkerhet och nedsatt livskvalité. Även om upplevelserna har visats kunna lindras med information, är det inte klargjort vilka behov personerna har av hjälp och stöd från vården. Syftet med arbetet var därför att undersöka det upplevda behovet av eftervård hos personer med förmaksflimmer. Metoden som har använts är av deskriptiv design med nio stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer efterföljt av manifest innehållsanalys. I resultatet presenteras tre kategorier besvarande av syftet. I kategorin Kunskapsbehov beskrivs informanternas upplevelse av behov att få ställa frågor och att få svar, bland annat på vilken behandling som var aktuell. Kategorin beskriver även behovet av information, som varierade, samt hur information bäst inhämtas. I kategorin Ansvar för uppföljning och eftervård framkom det olika upplevelser om var ansvaret för eftervård ligger. Vissa personer ansåg att det var deras ansvar att kontakta vården, medan andra personer ansåg att ansvaret låg hos vården. Kontinuerlig uppföljning är ett behov som många upplever, men som kan styras av det aktuella måendet och medicineringen. Den tredje kategorin är Vård och egenvård, behov av stöd. Den kännetecknas av behovet av en hantering av förmaksflimmer, som delvis kunde upplevas vara botemedel för sjukdomen. Behovet av vägledning från vården, i form av fysioterapeut, kurator och praktiska hjälpmedel påtalades. Kategorin beskriver även behovet av stöd från vården och samtalsgrupp var ett förslag som framkom för att tillgodose behovet av stöd. Slutsatsen är att det upplevda behovet av eftervård vid förmaksflimmer varierar. Behovet av uppföljning utmärker sig, även om alla inte upplever det behovet. För att tillgodose personernas individuella behov ställs det krav på sjuksköterskan och dennes roll i informatik, hälso-informatik samt personcentrerad vård. Eftervården måste anpassas efter den individuella personens behov. / Atrial fibrillation is the most common arrhythmia. The symptoms and diagnosis has shown to cause experiences of worry, fear, uncertainty and reduced quality of life. Even though these experiences can be relieved by information, it is not clear what need of help and support from healthcare the persons has. That is why the aim of this study was too investigate the perceived need for aftercare in persons with atrial fibrillation. The method that have been used is a descriptive design with nine qualitative semi-structured interviews, follow by a manifest content analysis. In the result three categories that described the aim is presented. The category The need for knowledge showed that the persons experience a need to ask questions and get them answered, among other things answers about current treatment. The category also describes the need for information, which varied, as well as how information is best collected. In the category Responsibility for follow-up and aftercare different experiences of where the responsibility for aftercare lays arose. Some persons felt that it was their responsibility to contact the healthcare, while other persons felt that the responsibilities laid with the healthcare. Continuous follow-up is a need that many people experience, but the need can be controlled by the current mood and medication. The third category is Care and self-care, the need for support. It was characterized by the need for management of atrial fibrillation, which in part could be perceived as a cure for the disease. The need for guidance from the healthcare, in form of a physical therapist, curators and practical aids was pointed out. The category also describes the need for support from healthcare and conversation therapy group was a proposal that came up to meet the need for support. The conclusion is that the perceived need for aftercare with atrial fibrillation varies. The need for follow-up stands out, even though not all experience that need. In order to accommodate the persons individual needs the nurse play a pivotal role in informatics, health informatics and person-centered care. The aftercare must accommodate the individual persons need.

Bakgrund: Demenssjukdom är en växande folksjukdom som ställer höga krav på sjuksköterskekåren att kunna erbjuda adekvat omvårdnad. Däribland ingår personcentrerad omvårdnad som bland annat syftar till att bejaka patientens rätt till autonomi. Detta trots att demenssjukdom är en sjukdom som innebär kognitiv nedsättning vilket försvårar möjligheten att delta i beslutsfattande kring den egna omvårdnaden för personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa litteratur om sjuksköterskors erfarenheter av autonomi hos personer med demenssjukdom.Metod: En litteratursökning gjordes på databaser. Materialet bearbetades enligt Danielssons innehållsanalys.Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie baseras på tio vetenskapliga kvalitativa studier. Analysen av dessa tio studier visade följande gemensamma ämnen relevanta för frågeställningen; Lära känna personen och Att främja personens delaktighet samt tillhörande underkategorier.Konklusion: Det är av vikt för sjuksköterskor att lära känna personen bakom demenssjukdomen samt behärska kommunikation med och tolkning av personer med demenssjukdom, samt kunna samverka med andra yrkesgrupper och anhöriga i en effektiv organisation för att bevara och främja autonomi hos personer med demenssjukdom.

Torra ögon beror på en obalans i ögats tårfilm och påverkar patientens livskvalité, eftersom tillståndet ger symtom i form av ögonsmärta, rinnande ögon och synnedsättning. Tillståndet är kroniskt, progressivt och kräver regelbunden behandling.  Syftet med denna studie var att undersöka patienters uppfattningar av att leva med torra ögon.  Metoden var en kvalitativ design med en fenomenografisk forskningsansats. Patienter från en ögonmottagning i Sydsverige blev enskilt intervjuade.  Resultatet visar på tre beskrivningskategorier: En förändrad tillvaro, Oro kring vad omgivningen tänker samt Att leva på hoppet. Informanterna uppfattar fysiska besvär i form av ögonsmärta och rinnande ögon, och upplever att besvären är obehagliga. Tillståndet uppfattas inverka negativt på livet och upplevs utgöra hinder för ett välfungerande vardagsliv. Informanterna uppfattar en oro kring vad omgivningen tänker om dem när besvären är synliga. De lever på hoppet om att hitta en lösning på besvären och vidtar olika åtgärder för att hantera tillståndets utmaningar.   Slutsatsen är att en ökad kunskap om patienters uppfattningar av att leva med torra ögon, kan leda till bättre stöd och omvårdnad i form av god information och personcentrerad omvårdnad. Det rekommenderas att torra ögon uppmärksammas mer inom omvårdnadsutbildning, och ytterligare forskning inom området rekommenderas. / Dry eyes are due to an imbalance in the tear film of the eye and affect the patient's quality of life, as the condition causes symptoms in form of eye pain, watery eyes and visual impairment. The condition is chronic, progressive and requires regular treatment.   The purpose of this phenomenographic study was to examine patient´s conceptions of living with dry eyes.   The method was a qualitative design with a phenomenographic research approach. Patients from an eye clinic in southern Sweden were individually interviewed.   The result shows three descriptive categories: A changed existence, Concern about what the environment thinks and Living on the hope. The informants perceive physical inconveniences such as eye pain and watery eyes, and experience that the inconveniences are unpleasant. The condition is perceived to have a negative impact on life and is perceived as a hindrance to a well-functioning everyday life. The informants perceive concerns about what the environment thinks of them when the problems are visible. They live on the hope of finding a solution to the problems and take various measures to deal with the challenges of the condition.  The conclusion is that an increased knowledge of patient´s conceptions of living with dry eyes, can lead to better support and nursing in form of good information and person-centered care. It is recommended that dry eyes be given more attention in nursing education, and further research in this area is recommended.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland befolkningen har ökat under de senaste decennierna och medellivslängden i Sverige ökar kontinuerligt. Risken att drabbas av depression var vanligare hos personer över 65 år. Depression påverkar personens känslor, tankar och beteende negativt. Det är av vikt att upptäcka, diagnostisera och behandla depression för att minska personens lidande samt minska samhällskostnader som depression medför. Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningssätt och syftar till att involvera den enskilda personen, samt anpassa vården efter dennes behov. Sjuksköterskor arbetar ofta självständigt i vården av den äldre personen med depression. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta och vårda den äldre personen med depression. Metod: En metasyntes (Noblit och Hare, 1988) med kvalitativ design. Resultat: Metasyntesen resulterade i fyra huvudteman; organisationens betydelse, vikten av hög kompetens, vikten av att ge tid, betydelsen av ett holistiskt förhållningssätt. Teamarbete och resurser var grundläggande för att kunna stötta den äldre personen med depression. Kunskap, erfarenhet samt normmedvetenhet underlättade identifiering av depression och bidrog till god omvårdnad. Skapandet av en relation med den äldre personen tog tid och byggdes på tillit samt kontinuitet. Att se till hela personen och relationens betydelse påverkade omvårdnaden positivt. Slutsats: Stöttning från organisationen behöver finnas, mer utbildning behöver erbjudas samt möjlighet att få tid i mötet och vården av den äldre personen med depression för att kunna förbättra omvårdnaden. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att sjuksköterskan får resurser som ger möjligheter att skapa en personcentrerad vård. / Background: Mental illness among the population has increased in recent decades and life expectancy in Sweden is continuously increasing. The risk of suffering from depression was generally more common for people over 65 years of age. Depression negatively affects the person's feelings, thoughts and behaviour. It is important to detect, diagnose and treat depression in order to reduce the person's suffering and reduce the societal costs that depression entails. Person-centered care is an ethical approach and aims to involve the individual, as well as adapt care to his or her needs. Nurses often work independently in the care of the elderly person with depression.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of meeting and caring for the elderly person with depression. Method: The study is a metasynthesis (Noblit and Hare, 1988) with a qualitative design. Results: The metasynthesis resulted in four main themes; the importance of the organization, the importance of high competence, the importance of giving time, the significanceof a holistic approach. Teamwork and resources were essential in order to be able to support the elderly person. Knowledge, experience and norm awareness facilitated the identification of depression and contributed to good nursing. The creating of a relationship with the older person took time and was built on trust and continuity. Looking at the whole person and the importance of the relationship had a positive impact on nursing. Conclusion: Support from the organization needs to be available, more education needs to be offered as well as the opportunity to have time in the meeting and care of the elderly person with depression in order to improve care. It cannot be emphasized enough how important it is for the nurse to receive resources that provide opportunities to create a person-centered care.

Bakgrund: Migration har ökat de senaste åren och därmed ökat behovet av tolkar i hälso- och sjukvården. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grunden för en god vårdrelation, något som hindras när det finns en språkbarriär. För tillfället finns det ingen svensk lagstiftning för användandet av tolk inom hälso- och sjukvård, men däremot finns det en lag om lika vård för alla oavsett bakgrund. Patientens upplevelse av tolkanvändning är en av grundpelarna för ett personcentrerat arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienters erfarenheter av tolkanvändning i vården. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Kvalitetsgranskning genomfördes med stöd av SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys specifik för litteraturstudier för att identifiera relevanta kategorier och subkategorier.  Resultat: Resultatet baserades på 10 kvalitativa studier. Resultatet presenterades i tre kategorier: Begränsningar i kommunikation och tid, Patientens förväntningar på tolken samt Förtroende och sekretess. Resultatet visade på osäkerhet från patientens sida gällande bland annat sekretess och tolkens professionalism. Begränsningarna i kommunikationen påverkade vården för patienten med behov av tolk, på grund av bland annat svårigheter att boka tolk och tidspress.  Konklusion: Tolkens arbete i att underlätta kommunikation var avgörande för personcentrering och patientsäkerhet. Det finns behov för auktoriserade tolkar för att omvårdnaden ska bli personcentrerad. Tolken var avgörande för patientens delaktighet, men många patienter var obekväma med att tolken var med på besök. Sjuksköterskan har ett ansvar att bemöta patientens behov. Anhöriga används bland annat på grund av tolkbristen, för att undvika detta behövs det fler auktoriserade tolkar. Behov för ytterligare kunskapsutveckling för sjuksköterskan inom tolkanvändning i hälso- sjukvården och patienters upplevelser identifierades under arbetets gång. / Background: Migration has increased in recent years, therefore increasing the need for interpreters in healthcare. Communication between nurses and patients is crucial for a good relationship, something that is hindered when a language barrier is present. As of now there is no Swedish law that enforces the need of an interpreter in healthcare settings, however there is a law stating the right to equal care despite background. The patient's experience of interpreter use is one of the main foundations to achieve patient centered care.  Aim: The aim of this study was to compile the patients’ experience using an interpreter in healthcare.  Method: This study was a literature review with a qualitative approach. The databases that were used during this literature review were Cinalh and Psycinfo. Quality of the studies were assessed using SBU:s template for quality analysis. The result was analyzed with a qualitative content analysis specific for literature studies, to identify relevant categories and subcategories.  Results: The results were based on 10 qualitative studies. The results are presented under three main categories: Limitations with communication and time, Patient’s expectations from the interpreter and Trust and confidentiality of the interpreter. The results showed that patients had a lack of trust in interpreters in regard to lack of confidentiality and the interpreter’s professionalism. The limitation with communication impacted the care for patients with a need for an interpreter, among other things owing to difficulties booking an interpreter and time pressure. Conclusion: The interpreter's work of facilitating communication was crucial for person centered care and patient safety. There was a need for certified interpreters in order to ensure person centered care. The interpreter was crucial in order to enforce the patients participation in their healthcare, but many patients were uncomfortable with having the interpreter in the room. The nurse has a responsibility to meet the patients’ needs.  Relatives were used partly due to the lack of interpreters, more certified interpreters are needed in order to avoid this. The need for further knowledge for nurses in regards to interpreter use within healthcare was identified through this study.

Background: In Sweden 1500-2000 people fall ill with psychosis every year and approximately 30,000-40,000 people live with schizophrenia, which is the most common psychotic illness. Symptoms of psychosis such as lack of perception of reality and thought disorders cause difficulties in communication for healthcare professionals. When caring for people with psychotic illnesses healthcare professionals require knowledge about treatment and caregiving for this patient group. Aim: The aim of the study was to describe people with psychotic illnesses experience with healthcare professionals. Method: Nine articles are included in this literature study and the results were analyzed using a thematic analysis. Result: Two main themes with associated sub-themes have been identified to answer the aim of this study. The first main theme is Obstacles in the meeting that resulted in three sub-themes, Lack of conversational support, Lack of individually tailored patient information and Participation. The second main theme is Affirmative meetings with two sub-themes of Confidence, trust and security in the meeting and To see the person behind the illness. Conclusion: The results indicate that a relationship built on respect and empathy enables person-centered nursing. Inadequate communication and information are described as negative experiences that created difficulties in the meeting / Bakgrund: I Sverige insjuknar 1500-2000 personer i psykos varje år och cirka 30 000-40 000 personer lever med schizofreni, den vanligaste psykossjukdomen. Symtom på psykos såsom bristande verklighetsuppfattning och tankestörningar medför svårigheter i kommunikationen för vårdpersonalen. Vid vårdandet av personer med psykossjukdomar behövs det kunskap kring behandling och omvårdnadsbehov samt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med psykossjukdomar upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades utifrån en tematisk analys. Resultat: Två huvudteman med tillhörande subteman har identifierats för att besvara syftet. Första huvudtemat var hinder i mötet som resulterade i tre subteman: Brist på samtalsstöd, Brist på individanpassad patientinformation och Delaktighet. Det andra huvudtemat var Bekräftande möten med två subteman Förtroende, tillit och trygghet i mötet samt Att se människan bakom sjukdomen.    Slutsats: Resultaten tyder på att en relation som är byggd på respekt och empati möjliggör för personcentrerad omvårdnad. Bristfällig kommunikation och information beskrivs som negativa upplevelser som skapade svårigheter i mötet.

Bakgrund: Begreppet personcentrerad vård betecknar god omvårdnad, både internationellt och nationellt. Det huvudsakliga fokuset inom personcentrerad vård är att lära känna personen bakom patienten. Sjuksköterskor ansvarar för att tillämpa lagar och styrdokument samt erbjuda patienter kontinuitet, trygghet och säkerhet i vårdandet. Patienter upplever att det är viktigt att bli sedd som en helhet samt bli bekräftad som personen är bakom patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård. Metod: En allmän litteraturöversikt som omfattar 13 artiklar av kvalitativ ansats och två artiklar av kvantitativ ansats. Resultat: Att vårda patienter utifrån ett holistiskt synsätt med personcentrerad vårdanvändning, är något sjuksköterskor erfar som tillfredsställande och äkta i en vårdrelation. Sjuksköterskor kan utifrån sina erfarenheter betona att kommunikation har en betydelsefull grund i klinisk miljö och personcentrerad vård. Däremot kan en stressig arbetsmiljö inverka negativt på sjuksköterskors förhållningssätt under personcentrerad vård. Slutsats: Sjuksköterskor besitter kunskap om personcentrerad vård men kunskapen kommer ständigt behöva fyllas på och utvecklas i sjuksköterskeprofessionen. Om chefer inte eliminerar hinder i arbetsmiljön såsom hög arbetsbelastning, kan inte sjuksköterskor fullt ut genomföra personcentrerad vård. / Background: Person-centered care is a concept that characterize high-quality care, both internationally and nationally. The main focus in person-centered care is getting to know the person. Nurses are responsible for enforcing laws and governing documents by offering patients continuity, security and safety in care. Patients feel that it is important to be seen as a whole and confirmed as the person behind the patient. Aim: To describe nurses' experiences regarding person-centered care. Method: A general literature review that includes 13 articles of qualitative approach and two articles of quantitative approach. Results: Caring for patients from a holistic approach by utilizing person-centered care, is something that nurses find important in forming a genuine care relationship. Nurses, based on their experiences, understand that communication has a significant foundation in the clinical environment and for person-centered care. On the other hand, a stressful workplace can have a negative effect on nurses' attitudes during person-centered care. Conclusion: Nurses possess knowledge of person-centered care but the knowledge will constantly need to be supplemented and developed within the nursing profession. If managers don’t eliminate obstacles in the work environment such as a high workload, nurses cannot fully implement person-centered care.