The concern that prompted this study is the inadequacy of the present system of handling teacher certification information, especially as it involves the movement of information between Texas' teacher-certifying universities, local school districts, and the Texas Education Agency. Since it was found that no computerized certification system presently exists in any state, the primary purpose of this study was to develop a model for a computerized teacher certification information system; a secondary purpose was to determine the major factors involved in regard to the feasibility of such a model. The model is written from an education administration viewpoint and is limited to in-state elementary and secondary teacher certification, 1972 certification standards, and existing computer capabilities.

In the construction industry today there is a significant technological revolution going on. New methods for automated processes and information management are developed continuously. Intense studies are currently taking place to ensure ways and means to embrace the new technology of BIM. At the present, environmental certification systems are considered cumbersome and challenging. However, the increasing demands of sustainable development in the construction industry imply that the environmental certifications will not disappear. This Master Thesis examines the possibilities to apply BIM technology within the field of environmental certifications to streamline the processes. The applications that provide the best opportunities are: - To use BIM to be able to, during the design stage, dynamically evaluate the result or score a certain building will achieve. - To avoid unnecessary work through collection of data for calculations directly from a BIM-model. - To be able to automate certain time consuming calculations that are currently performed manually. - To automatically examine the completed model to ensure that the demands are fulfilled. The possibilities to use BIM within these areas are however limited by the technology itself. Today there are no BIM applications within the field that work satisfyingly, which hinders a large-scale implementation.

This thesis provides a good introduction to the American environmental certification system LEED, Leadership in Energy and Environmental Design, and trough compar-isons between Sweden and the United States an explanation to the systems design is given. The work is closely linked to a LEED Core & Shell project in Stockholm, Swe-den, where the goal is to reach the second highest rating in LEED - Gold. This thesis gives a broad description of the LEED system and a more profound study of the energy sector, Energy and Atmosphere. Here, for example, an analysis has been made of how the energy consumption of an imaginary building designed according to the requirements of the BBR (Swedish building code) performs in comparison to the Baseline building in LEED. The existing model of Borgarfjord 3, which served as a case study in this work, has al-so been modified to investigate the energy savings that could have been achieved by adding extra insulation to the building. A description of the problems, regarding how the Swedish district heating system (DES) is treated in LEED, is given as well as the suggested modifications. This is an issue that will be pursued during the process of shaping a new, international, version of LEED due to be launched 2012.

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy &Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States GreenBuilding Council). USGBC är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är attbidra till utökat hållbart byggande. Skanskas första byggnad som certifieradesenligt LEED färdigställdes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. Islutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sinNordiska organisation.Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sexdelområden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt somSkanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhållapoäng vid en certifiering enligt LEED. Metoden för undersökningen har varitsamtal med materialleverantörer och medarbetare från Skanskas organisation somvarit delaktiga i byggprojektet. Material som använts för undersökningen är LEEDfor New Construction Version 2.2 och projektdokumentation av olika slag. Enligtvår undersökning skulle det byggprojekt som vi analyserat kunnat erhålla tre avtotalt 13 poäng vid en certifiering. / The environmental certification system for buildings, LEED (Leadership inEnergy & Environmental Design) was launched in 1998 by USGBC (UnitedStates Green Building Council). USGBC is a non-profit organization aiming foran expansion of sustainable building practices and education. The first ofSkanska’s buildings to be certified according to LEED standards was finished inNorth Carolina in 2001. By the end of February 2009 Skanska made public thatthe system was to be adopted in their Nordic organization.This study examines one of LEED New Construction’s six subcategories,Materials & Resources. The materials handling of a Skanska construction projecthas been analyzed to determine whether it could receive credits if certifiedaccording to LEED. The method used has been verbal contact with materialsuppliers and Skanska staff involved in the construction project. The theoreticalbasis has mainly been LEED for New Construction Version 2.2 and several kindsof project documentation. It is concluded in this study that the construction projectanalyzed could have received three of a total of 13 credits if certified.

Under det senaste decenniet har många, om inte samtliga certifieringssystem för byggnader varit utformade för att kunna certifiera utifrån en miljö- och hållbarhetsaspekt. Syftet med denna studie är därvid att undersöka i vilken utsträckning miljöcertifieringar tar hänsyn till smarta tekniker i byggnader och om det finns plats för ett nytt certifieringssystem för smarta byggnader. Studien jämförde tidigare forskning rörande smarta byggnader och gröna byggnader med fyra existerande certifieringssystem. Därtill genomfördes en intervju för att undersöka det potentiella behovet av certifieringssystem för smarta byggnader. Studien påvisade att det i dagsläget är möjligt att certifiera smarta byggnader men då ur en miljöaspekt vilket leder till att information om byggnadens digitala funktioner och komponenter inte nådde ut till marknaden. Därtill framkom det genom studien att utmaningen med ett certifieringssystem för smarta byggnader är att hitta lämpliga mätområden som ligger till grund för certifieringen samt hur implementeringen av ett sådant system skulle gå till. / During the last decade, many if not all building certification systems have been formed for the certification of environmental aspects only. The purpose of this study was therefore to examine to what extent environmental certifications take smart solutions into consideration and to see if there was room for a new certification system for smart buildings. Furthermore, the possible need for another certification system for smart buildings was evaluated. The study compared previous research in smart buildings and green buildings in relation with four existing certification systems. An interview was conducted to investigate the possible need for a certification system for smart buildings. The study found that it is possible to certify smart buildings today but primarily in an environmental aspect which leads to a loss of information about the buildings that never reach the market. Additionally, the study concluded that the challenge in smart certifications is to find appropriate measurements and how the implementation itself should be conducted.

The diploma thesis deals with ?The system of managing quality in a selected company in relationship to innovations in the product?. The terms quality, quality management and other terms associated with quality are explained in the thesis, furthermore the term innovation and some of its types were characterized. The goal of the thesis is analysis of the current situation in quality management, detection of reserves and duplicities, suggestions of measures for improving quality management based on analysis and practical knowledge using methods of international companies. I specifically focused on the company MOTOR JIKOV Strojírenská a. s. and her division of Mechanization. The company has a formally very well described and established system of quality management. I found out however, that not all rules, norms, regulations and instructions, that are theoretically very well described, are always correctly and sufficiently applied in praxis. To make the situation better, I have suggested the following measures: bigger emphases on the concept of work development in context with quality, rigorous use of proven methods, that were described in the first part of the thesis, attempt to get more objective data about quality development from customers, to be more initiative in the innovation department and watch the competition.

Cities around the world are facing challenges of rapid population growth, social inequality, environmental degradation and climate change. Within the realm of planning and policy, one answer to these issues has been the invention of certification systems to support the transition to a sustainable urban development. In the last ten years a number of certification systems for sustainable urban development on neighbourhood level have been developed, such as BREEAM Communities and LEED Neighborhood Development. Though an important contribution for a systematic way to treat sustainability in urban development, such systems have been criticised in a number of criteria, among which an important deficiency is their lack of factors for social sustainability. A new Swedish certification system for neighbourhood level, Citylab Action, is since January 2016 being tested in a pilot round with twelve Swedish urban development projects. The aim of this study was therefore to investigate how three of the pilot projects worked with social sustainability and within which areas the Citylab Action Guide best could be developed to support socially sustainable urban development. The following research questions were formulated: What is a relevant understanding of social sustainability for contemporary urban development drawing on the academic literature? How do the selected Citylab Action projects understand and work with social sustainability? What are projects’ key challenges for creating socially sustainable neighbourhoods? What are the projects’ experiences with Citylab Action in relation to their work with social sustainability? The thesis had a critical approach and took ground in a literature study, which rendered an analytical framework and the normative standpoint that social sustainability needs to be concerned with increasing social justice. Täby Park, DrottningH and Masthuggskajen were selected as cases, and studies involved interviews with two civil servants from each project and analysis of planning documents related to the projects’ work with social sustainability. An analysis of the empirical material was carried out underpinned by the analytical framework, which contained the questions: How is social sustainability (implicitly) defined and operationalised? How is the project oriented in regards to the dualism of development and maintenance? Who is considered in the development of the district? Results showed theoretical understanding of social sustainability, as well as operational work, were very different between projects. Synthesis suggests a key challenge for the projects’ work with social sustainability concerns the tendency of marginalising people with less purchasing power. For the development of the Citylab Action Guide to better support socially sustainable urban development, four proposals are given. The Guide should include: more aspects for how to work with existing inhabitants, more distinct aims for projects to execute a comprehensive analysis of the effects on segregation patterns, more attention to the creation of affordable apartments and socially mixed housing, and aims for considering the seven discrimination grounds and socio-economic status in the outcomes of planning. / Städer världen över står idag inför svåra utmaningar såsom befolkningsökning, växande klyftor ökande resursanvändning och klimatförändringar. Ett svar på dessa utmaningar har inom policy och planering varit utvecklingen av certifieringssystem för att stödja övergången till en hållbar stadsutveckling. De senaste tio åren har ett antal certifieringssystem för hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå utvecklats, såsom BREEAM Communities och LEED Neighborhood Development. Dessa verktyg har utgjort ett viktigt steg framåt för ett systematiskt arbete med hållbarhet i stadsutveckling, men också kritiserats för att vara otillräckliga på flera punkter, däribland i sin behandling av social hållbarhet. Ett nytt svenskt certifieringssystem för stadsdelsnivå, Citylab Action, testas sedan januari 2016 i en pilotrunda av tolv svenska stadsutvecklingsprojekt. Föreliggande uppsats avsåg att undersöka hur tre av dessa pilotprojekt har arbetat med social hållbarhet, samt inom vilka områden Citylab Action-guiden kan utvecklas för att på bästa sätt stödja socialt hållbar stadsutveckling. Följande forskningsfrågor formulerades: Vad är en relevant förståelse av social hållbarhet för dagens stadsutveckling utifrån den akademiska litteraturen? Hur förstår och arbetar de utvalda Citylab Action-projekten med social hållbarhet? Vad är projektens största utmaningar för att skapa socialt hållbara stadsdelar? Vad är projektens erfarenhet av Citylab Action i förhållande till deras eget arbete med social hållbarhet? Uppsatsen utgick från en kritisk ansats och tog avstamp i en litteraturstudie, som utmynnade i ett analytiskt ramverk och den normativa hållningen att arbetet med social hållbarhet måste innefatta en ambition att öka den sociala rättvisan. Täby Park, DrottningH och Masthuggskajen valdes som fall, och studien innefattade intervjuer med två tjänstepersoner från varje projekt och textanalyser av plandokument som var kopplade till projektens arbete med social hållbarhet. En analys av det empiriska materialet gjordes utifrån det analytiska ramverket, som innehöll frågorna: Hur är social hållbarhet (implicit) definierat och operationaliserat? Hur är projektet orienterat i förhållande till dualismen mellan utveckling och bevarande? För vem görs utvecklingen av stadsdelen? Resultaten indikerade att förståelsen av social hållbarhet, liksom det operationella arbetet, var mycket olika projekten sinsemellan. I sammanvägningen av de olika fallen framstod tendensen att marginalisera människor med små ekonomiska resurser att vara en av huvudutmaningarna för att skapa social hållbarhet. Fyra förslag ges på vad som skulle kunna ändras i Citylab Action-guiden för att på bästa sätt stödja utvecklingen av socialt hållbar stadsutveckling: Om guiden är ämnad att användas för befintliga stadsdelar bör den omfatta fler aspekter kring att ta hänsyn till och adressera befintliga invånare. Guiden bör innehålla tydligare mål för analys av hur projektet påverkar segregationsmönster. Guiden bör ge mer uppmärksamhet till skapandet av billiga lägenheter i socialt integrerade stadsdelar. Guiden bör innehålla mål för att beakta de sju diskrimineringsgrunderna och socio-ekonomisk status i planeringens fysiska resultat och inte bara i planeringsprocessen.

Växtväggen i byggnaden på Teknikringen 78A var en utgångspunkt i detta examensarbete där ett samarbete mellan KTH, Vertical plants system och examenstagare skedde. Arbetet gick ut på att undersöka växtväggen och studera olika påverkande faktorer. I dagsläget är det väldigt många faktorer och grundkällor som påverkan miljön vi lever i, inom byggbranschen sker dagligen utsläpp av farliga föroreningar som påverkar miljön och försvagar naturen. Av detta skäl valdes en miljövänlig alternativ lösning att studeras, nämligen växtväggar inomhus. För att ge en enkel förståelse för läsaren av rapporten har arbetet börjats med en internationell jämförelse mellan tre ledande företag inom området för växtväggar vars unika system undersöktes. Dessa tre var Nedlaw, Naava och Vertical Plants System AB. Därefter studerades olika miljöcertifieringssystem från SGBC och valet hamnade på BREEAM-SE. BREEAM-SE ett system som behandlar frågor inom såväl energianvändningen och inomhusluftkvalitet som är två betydande faktorer som påverkas av en växtvägg. Studien gick ut på att undersöka olika indikatorer inom områden och växtväggens förmåga att bidra vid poänggivning vid certifiering av en byggnad. Vidare gjordes en djupgående studie på kyleffektbehovet i byggnaden på Teknikringen 78A med olika mätvärde från företaget som monterade växtväggen i byggnaden samt fastighetsägaren Akademiska hus. Med hjälp av mätvärden kunde en slutsats dras om att växtväggar verkligen har ett märkbart kyleffektbidrag i byggnaden som i sin tur medförde en sänkning av kyleffektbehovet med minst ca 10% utan fläkt och ca 20% med fläkt. Därtill presenterades resonemanget om sänkning av ventilationsrörens dimension i byggnaden för att undersöka om man kan få ut ekonomiska- och miljöbesparingar med hjälp av en växtvägg eller inte. Resultatet visade att man kan spara upp till 36%. Slutligen utfördes en studie på alla för- och nackdelar av växtväggar inomhus med huvudfokus på växternas miljö- och hälsoeffekt i allmänhet. Detta gjordes mot bakgrunden att det faktiskt saknas tillgång till en detaljerad information och kunskap om växtväggar trots stor efterfråga i marknaden. Resultatet av studien visade att växter i sig innehåller många fördelar på det fysiska och psykiska hälsan, miljön och på samhället i stort. Tillika visade det sig att en växtvägg uppfyller en betydande estetisk funktion i en lokal. Rapporten avslutades med en sammanställning av alla resultat kring de olika delarna som presenterades i arbetet. Slutligen visade det sig att en växtvägg är en livslång investering på hälsan och miljön som bör beaktas oftare och bli större inom en bransch som denna då bygg står för utsläpp av många miljögifter. / The plant wall in the building at Teknikringen 78A was a starting point for this project, where collaboration between KTH, Vertical plants and examiners took place. The main focus was about exploring the plant wall and studying various influencing factors. There are many factors and sources that affect the environment we live in. Within the construction industry, daily emissions of hazardous pollutants affect the environment and diminish nature. For this reason, an environmentally friendly alternative solution like indoor plant walls was chosen to be studied. To provide a simple understanding for the reader of this report, work has begun with an international comparison of three leading companies in the field of plant walls whose unique systems were investigated. These three were Nedlaw, Naava and Vertical Plants System AB. Thereafter, various environmental certification systems were studied from the SGBC and the choice ended at BREEAM-SE. BREEAM-SE is a system that treats areas such as energy and indoor air quality issues, which are two significant factors influenced by a plant wall. The study was about investigating different indicators in areas and the plant wall's ability to contribute to scoring for the certification of a building. In addition, a thorough study of the cooling efficiency requirement was made in the building at Teknikringen 78A with different measurement values from the company that mounted the plant wall in the building and the property owner Akademiska hus. Using measurements, a conclusion could be drawn that plant walls really have a noticeable cooling effect contribution in the building, which in turn resulted in a reduction of the cooling efficiency requirement by at least about 10% without fan and about 20% with fan. In addition, the reasoning was presented about reducing the ventilation pipes dimension in the building to investigate whether or not to obtain economic and environmental savings using a plant wall. The result showed that you can save up to 36%. Finally, a study was conducted on all the benefits and cons of indoor plant walls, with focus on the environmental and health effects of the plants in general. This was done by the fact that there is actually no access to detailed information and knowledge of plant walls despite high demand in the market. The result of the study showed that plants in themselves contain many benefits to physical and mental health, the environment and society. Additionally, it appeared that a plant wall fulfills a significant aesthetic function in a local area. This report was completed with a summary of all results about the various parts presented above. Finally, it turned out that a plant wall is a lifelong investment in health and the environment and should be considered more often and become larger in an industry like this, since buildings branch is a brunch were a lot of emissions released into the environment.

Bygg- och fastighetssektorn står för ca 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Detta leder till att vissa åtgärder behöver ses över för att uppfylla klimatavtalet, som år 2015 innebar att temperaturökning måste ligga under två grader. Studien innehåller således en undersökning av vad miljöcertifieringssystem har för inverkan på optimering av förvaltningsprocessen. Frågeställningarna som slutligen ledde fram till en slutsats, tog ställning till hur effektiviseringar smidigast kan implementeras genom litteratur- översikt, fallstudie och intervjuer. Fallstudien omfattar tre referensbyggnader som ägs av Bonnier Fastigheter. Två av dessa byggnader är Centralhuset och Muninhuset som är certifierade genom BREEAM In-Use. Den tredje byggnaden är Beskowhuset som i dagsläget har genomgått en förstudie för Miljöbyggnad, befintlig byggnad. Respondenterna som intervjuades gav perspektiv på ett antal frågor, som tillsammans med litteraturöversikten av tre viktiga indikatorer gav ett omfattande resultat. Slutligen kom studien fram till slutsater av frågeställningarna. Förvaltnings- och certifieringsprocesser identifierades som parallella delar, där hänsynstagande till båda processerna kan främja en tydligare förvaltning genom bl.a. underhållsplaner. Där konstaterades det att lagring och dokumentation av handlingar skapar större medvetenhet, vilket högre detaljnivå i underlagen kan bidra till. Även förståelse kring varför en certifiering av en förvaltningsorganisation inte är att föredra framgick. Det påvisades att certifieringen hade varit kostsam, med en minimal lönsamhet. Dock konstaterades det att implementering av rutiner för en sådan certifiering hade medfört en effektivare förvaltning. Således talade studien emot att verifiera certifiering av BREEAM In-Use del två. Däremot visar den att certifiering enligt Miljöbyggnad iDrift är bättre anpassad för att certifiera befintliga byggnader än Miljöbyggnad, befintlig byggnad. Avslutningsvis presenterades en identifiering kring utvecklingsområden av processerna, vilket ledde till förtydligande i upplägget av underhållsplaner. En senare omcertifiering hade därav haft ett större värde i att identifiera åtgärder i förvaltningen, då denna hade gått snabbare och smidigare i ett senare skede. / The purpose of the following study is to investigate how different environmental certification systems work and can affect the management process. Furthermore, the aim is to identify positive effects of certifying management organizations to analyze the value of it. Lastly, the study aspires to resolve how certification systems can enable identification of necessary evolvement in the management process, and simplify future certification. A background to the subject was initially established to obtain relevant knowledge to investigate the issues. Thereafter, further literature studies, case studies, and interviews were conducted to enable extensive data for discussion and conclusion. The results of the study showed that there is a connection between how management can adapt to certification to obtain high results. On the contrary the greatest value will not come from combining activities but by adapting the assembling of documents to what will be asked for during a certification process. This can be done by using more efficient systems and creating greater awareness by taking into account the different criterias. Similar results were obtained when it comes to certification of management organizations. It is too expensive to verify a certification to motivate the value of it, but a lot of the indicators could advantageously be implemented to develop demands and routines. That leads into the possibility of identifying how that is possible. Those results showed that it is possible on an indicator level, and can simplify certification processes by adapting to how management and certification can be combined.