No description available.

Diplomarbeit. / Bibliogr. p. 183-192.

<p>”Hasta la victoria siempre”, som betyder något i stil med ”länge leve segern” associeras oftast med Che Guevara. Det går inte att förneka att det råder en mystik kring den revolutionära mannen. Om det är någon människa i modern tid som har uppfattas som en legend är det Che Guevara. En man som för många är någon att se upp till, en kämpe som inte gav efter oavsett hur mycket motvind han hade. En hjälte som förtvivlat kämpade för social och politisk rättvisa. Dessa ord som kämpe och hjälte är vanliga beskrivningar av Che Guevara som fick allt fler anhängare efter sin död. Denna revolutionära man är också allmänt erkänd som en kommunist och idag kan det inte bli mer paradoxalt då han som bild och namn har blivit ett varumärke. Människor känner igen kända bilden på Che Guevara utan att veta vem han var och vad han kämpade för. Dock råder det även delade meningar om uppfattningen av honom. Han har enligt en del människor blivit vänstersidans ansikte ute, en ikon med en stor politiskt laddning. Den borgerliga/liberala sidan däremot hyllar inte Che Guevara som en hjälte utan tar fram hans negativa sidor som indirekt blir kritik till vänstern då de använder honom som sin symbol.</p>

”Hasta la victoria siempre”, som betyder något i stil med ”länge leve segern” associeras oftast med Che Guevara. Det går inte att förneka att det råder en mystik kring den revolutionära mannen. Om det är någon människa i modern tid som har uppfattas som en legend är det Che Guevara. En man som för många är någon att se upp till, en kämpe som inte gav efter oavsett hur mycket motvind han hade. En hjälte som förtvivlat kämpade för social och politisk rättvisa. Dessa ord som kämpe och hjälte är vanliga beskrivningar av Che Guevara som fick allt fler anhängare efter sin död. Denna revolutionära man är också allmänt erkänd som en kommunist och idag kan det inte bli mer paradoxalt då han som bild och namn har blivit ett varumärke. Människor känner igen kända bilden på Che Guevara utan att veta vem han var och vad han kämpade för. Dock råder det även delade meningar om uppfattningen av honom. Han har enligt en del människor blivit vänstersidans ansikte ute, en ikon med en stor politiskt laddning. Den borgerliga/liberala sidan däremot hyllar inte Che Guevara som en hjälte utan tar fram hans negativa sidor som indirekt blir kritik till vänstern då de använder honom som sin symbol.

Ernesto Che Guevara förknippas med mystik, frihet och politik. Ernesto Che Guevara (i fortsättningen kallad endast Guevara) är idag för många ett prydligt ansikte som associeras med rock’n’roll och frispråkighet. Historiskt är han en kommunistisk gerillaledare som inte lät något eller någon komma i hans väg. Den populärkulturella bilden av honom ser något annorlunda ut från den historiska. Hur har människor använt sig utav historia och till vilket syfte? Studien undersöker vilka bilder av Guevara som framställs i olika populärkulturella arenor och till vilket syfte.   Studiens titeln, ¡Hasta Siempre Comandante!, är titel till en låt skriven av den kubanska kompositören Carlos Puebla. Låttexten är en av de mest kända som handlar om Guevara och har kommit att ha stor betydelse för hans anhängare. Låten diskuteras vidare under studiens resultatdel.

Submitted by Cássia Santos (cassia.bcufg@gmail.com) on 2017-03-21T11:37:54Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Nathália Santos de Castro - 2017.pdf: 1425163 bytes, checksum: 864a1e92a5f1fa0f585b40b34bd07361 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2017-03-21T12:15:29Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Nathália Santos de Castro - 2017.pdf: 1425163 bytes, checksum: 864a1e92a5f1fa0f585b40b34bd07361 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2017-03-21T12:15:29Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Nathália Santos de Castro - 2017.pdf: 1425163 bytes, checksum: 864a1e92a5f1fa0f585b40b34bd07361 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2017-02-03 / This text outlines the development of our research contained in the Postgraduate Program in History - Professional Masters of UFG – Catalão/Go. Our research theme was the use of cinema in the classroom as a didactic aid working in specific the history of Che Guevara, showing how his history is inserted in two textbooks - in specific - and still in the biographies of Jorge Castañeda - "Che Guevara: Life in Red "(2006) and Jon Lee Anderson -" Che Guevara: A Biography "(1997). Our general objective will be to change the teaching of History, thinking how the images and the films can bring a different perception of the history of Che Guevara and also, in a more complex field, the History of the Cuban Revolution. One of the main problems that emerged during our research can be explained by the following question: how can the history teacher teach the context of the Cuban Revolution through the images of Che Guevara and the proposed films? It is worth mentioning that the films to be worked on in our research were "Che Guevara - The Argentine" and "Che Guevara - The Guerrilla" both directed by Steven Soderbergh of the year 2008. The various faces of Che Guevara allows us to question the character, Allowing us to present a more collective story. Several constructions were made regarding Che Guevara, now being presented as a hero and now as a homicide. It should be noted that there are some appropriations from both the right and the left that contribute to the construction of these various faces. From then on, the teacher will introduce students to the various ways of understanding History as well as making the student realize that he is also a builder of history. / Este texto esboça o desenvolvimento de nossa pesquisa contida no Programa de Pós-graduação em História – Mestrado Profissional da UFG – Regional Catalão. Nosso tema de pesquisa foi o uso do cinema em sala de aula como um auxílio didático trabalhando em específico a história de Che Guevara, mostrando como sua história está inserida em dois livros didáticos – em específico – e ainda nas biografias de Jorge Castañeda – “Che Guevara: a vida em vermelho” (2006) e de Jon Lee Anderson – “Che Guevara: uma biografia” (1997). Nosso objetivo geral será a mudança no ensino de História, pensando como as imagens e os filmes podem trazer uma percepção diferente da história de Che Guevara e ainda, em um campo mais complexo, a História da Revolução Cubana. Um dos principais problemas que emergiu durante nossa pesquisa pode ser explanado pela seguinte pergunta: como o professor de História pode ensinar o contexto da Revolução Cubana por meio das imagens de Che Guevara e os filmes propostos? Vale ressaltar que os filmes a serem trabalhados em nossa pesquisa foram “Che Guevara – O Argentino” e “Che Guevara – A Guerrilha” ambos dirigidos por Steven Soderbergh do ano de 2008. As várias faces de Che Guevara nos permite fazer um questionamento do personagem, nos permitindo apresentar uma história mais coletiva. Foram feitas várias construções em relação a Che Guevara, ora sendo apresentado como um herói e ora como um homicida. Deve-se atentar que existe algumas apropriações tanto da direita quanto da esquerda que contribui para construção dessas diversas faces. A partir de então, o professor irá apresentar aos alunos as diversas formas de compreender a História bem como fazer o aluno perceber que ele é também um construtor da história.

Cette thèse de doctorat a pour but d’étudier l’image d’Ernesto Che Guevara construite par le Neuvième art révélant ainsi les perceptions des auteurs, mais aussi celle de leur société. Notre corpus principal se compose de neuf œuvres provenant de divers horizons, Vida del Che de H. G. Oesterheld, A. et E. Breccia (1968) ; la trilogie de P. Muriana : CHE – Génesis, CHE – Cenit (1977) et CHE – Ocaso (1978) ; ABChé de Rius (1978) ; Libertad ! Che Guevara (2006) de M., J. F. Charles et Wozniak ; CHE de K. Yong-Hwe (2006) ; LE CHE – Une icône révolutionnaire de S. Rodriguez (2008) et EL CHE – La victoire ou la mort de G. Ramella et S. Cattaneo (2012). Notre travail d’analyse se divise en trois parties et postule que les bandes dessinées contribuent à l’élaboration d’un imaginaire guévariste en partageant plusieurs similitudes narratives et visuelles. Une première partie est consacrée à la présentation du corpus large et du sous-corpus afin de saisir les spécificités de chaque bande dessinée. Nous nous attachons ensuite à l’étude de la première phase ascendante du schéma actantiel héroïque de la naissance du guérillero à l’épiphanie héroïque. Enfin, notre dernière partie revient sur la phase descendante du schéma actantiel depuis la rupture jusqu’au devenir post mortem d’Ernesto Che Guevara. Les spécificités de chaque album apparaissent dans l’analyse du langage bédéïque qui modernise, de par son hybridité iconique et linguistique, la représentation d’Ernesto Che Guevara. Le Neuvième art s’inscrit ainsi dans la tradition de l’écriture de la vie du héros héritée de l’Antiquité et de la chrétienté, mais il interroge également l’écriture de l’Histoire. / This dissertation considers the representation of Ernesto Che Guevara as constructed by the Ninth Art, thus revealing the perceptions of the authors and the perception of their respective societies. Our main corpus is composed of nine works originating from diverse backgrounds, Vida del Che by H. G. Oesterheld, A. and E. Breccia (1968); P. Muriana’s trilogy : CHE – Génesis, CHE – Cenit (1977) and CHE – Ocaso (1978) ; ABChé by Rius (1978) ; Libertad ! Che Guevara (2006) by M., J. F. Charles and Wozniak ; CHE by K. Yong-Hwe (2006) ; LE CHE – Une icône révolutionnaire by S. Rodriguez (2008) and EL CHE – La victoire ou la mort by G. Ramella and S. Cattaneo (2012). Our analysis is divided into three parts and postulates that graphic novels contribute to the elaboration of a Guevarist imaginary by sharing several narrative and visual similarities. A first part is dedicated to the presentation of the large corpus and the secondary corpus in order to grasp the specificities of each graphic novel. Then we address the first phase of the upward heroic actantial model from the birth of the guerrillero to the heroic epiphany. To finish with, our last part tackles the downward phase of the actantial model from the break up to the post mortem process of becoming of Ernesto Che Guevara. Each album’s specificities appear in an analysis of the specific language at stake in the graphic novel, a language which, through its iconic and linguistic hybridity, modernizes the representation of Ernesto Che Guevara. Therefore, the Ninth Art is in line with the tradition of the writing of heroic lives, inherited from Antiquity and Christianity; the Ninth Art also delves into the writing of History.

<p>Idag är det för en stark stat i västvärlden inte svårt att vinna ett konventionellt krig. Dock har man svårt med konflikter där en stat möter en icke-stat, till exempel USA i Afghanistan idag, trots att gerillan nästan uteslutande är sämre rustad och tränad jämfört med sin motståndare. Sverige är ett förhållandevis litet land och frågan finns om vi skulle klara en eventuell invasion. Det har tidigare existerat en debatt om gerillakrig är något för de svenska stridskrafterna och det torde vara aktuellt än idag. Principer för hur striden ska föras benämns i Sverige taktiska grundprinciper. Man kan fråga sig vart dessa taktiska grundprinciper, som fastställs i och med doktrinupprättandet, är hämtade från. Dessa ska förmedla beprövad erfarenhet, men Sverige har inte varit i krig på 200 år.</p><p>I konflikter där gerillan visat upp brukande av principer har man också varit framgångsrik. Ernesto Che Guevara och Mao Tse-tung teoretiserade båda om kriget i skrift och båda var mycket framgångsrika. Därför torde det vara intressant att undersöka hur dessa principer i teorin stämmer överens med våra svenska taktiska grundprinciper, då dessa taktiska grundprinciper ska vara tillämpbara i alla situationer.</p><p>Syftet är att undersöka om de svenska taktiska grundprinciperna stämmer överens, eller liknar de principer framgångsrika gerillakrigare förordar i sina litterära verk och om vissa principer är mer allmängiltiga än andra inom gerillakrigföringens taktik. Om Sverige som liten nation ska förhindra en invasion, kommer principerna för krigföring från gerillakrigare som också fått agera underlägsen styrka?</p><p>Frågan som ska besvaras i denna uppsats lyder: finns det likheter mellan Ernesto Che Guevaras och Mao Tse-tungs grundprinciper för gerillakrigföring på taktiskt nivå och svenska taktikens grundprinciper på markarenan? Om likheter finns, vilka är dessa?</p>

Idag är det för en stark stat i västvärlden inte svårt att vinna ett konventionellt krig. Dock har man svårt med konflikter där en stat möter en icke-stat, till exempel USA i Afghanistan idag, trots att gerillan nästan uteslutande är sämre rustad och tränad jämfört med sin motståndare. Sverige är ett förhållandevis litet land och frågan finns om vi skulle klara en eventuell invasion. Det har tidigare existerat en debatt om gerillakrig är något för de svenska stridskrafterna och det torde vara aktuellt än idag. Principer för hur striden ska föras benämns i Sverige taktiska grundprinciper. Man kan fråga sig vart dessa taktiska grundprinciper, som fastställs i och med doktrinupprättandet, är hämtade från. Dessa ska förmedla beprövad erfarenhet, men Sverige har inte varit i krig på 200 år. I konflikter där gerillan visat upp brukande av principer har man också varit framgångsrik. Ernesto Che Guevara och Mao Tse-tung teoretiserade båda om kriget i skrift och båda var mycket framgångsrika. Därför torde det vara intressant att undersöka hur dessa principer i teorin stämmer överens med våra svenska taktiska grundprinciper, då dessa taktiska grundprinciper ska vara tillämpbara i alla situationer. Syftet är att undersöka om de svenska taktiska grundprinciperna stämmer överens, eller liknar de principer framgångsrika gerillakrigare förordar i sina litterära verk och om vissa principer är mer allmängiltiga än andra inom gerillakrigföringens taktik. Om Sverige som liten nation ska förhindra en invasion, kommer principerna för krigföring från gerillakrigare som också fått agera underlägsen styrka? Frågan som ska besvaras i denna uppsats lyder: finns det likheter mellan Ernesto Che Guevaras och Mao Tse-tungs grundprinciper för gerillakrigföring på taktiskt nivå och svenska taktikens grundprinciper på markarenan? Om likheter finns, vilka är dessa?

No description available.