The aim of the study was to describe how child health care nurses (CHCN) experienced their work with regard to give support to parents, the content of the work as well as their thoughts concerning developing the support to parents. The study had a descriptive design where ten CHCN from different healthcarecentres in the central part of Sweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was presented under the theme to do what is the best for the child, categories and subcategories. In the category conditions and attitudes the CHCN described how they viewed the situation from the child´s point of view, created a confidence, were available, prepared and understanding. The CHCN addressed that the content of the parental support was to identify and make assessments, support parents and give advice, protect the child, cooperate and coordinate and give out information. Positive experiences the CHCN mentioned was to connect with the parents and children, to get positive feedback, the job situation and the feeling of meaningfulness. Difficult situations in their work was to meet children that were abused, parents who were hard to reach, insufficient attachment between mother and child, when reports needed to be made, illness or death, personal obstacles and lack of resources. Improvement areas identified by the CHCN were related to the nature of the parental support provided, resources as well as the level of personal education.       Keywords: Child health care nurses, parental support, children, experiences / Syftet med studien var att beskriva hur BVC-sjuksköterskor upplevde sitt arbete gällande föräldrastöd, vad arbetet innebar samt vilka tankar BVC-sjuksköterskan hade kring utveckling av föräldrastödet. Studien hade en beskrivande design där tio BVC-sjuksköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i temat att se till barnets bästa, kategorier samt underkategorier. I kategorin förutsättningar och förhållningssätt beskrev BVC-sjuksköterskorna hur de utgick från barnet, skapade förtroende, var tillgänglig, var förberedd och var förstående. BVC-sjuksköterskorna menade att i föräldrastödets innehåll ingick att identifiera behov och göra bedömningar stödja och råda, att skydda barn, samarbeta och samordna samt att ge ut information. Positiva upplevelser som BVC-sjuksköterskorna nämnde var att få kontakt med föräldrar och barn, att få positiv feedback, arbetssituationen samt känsla av meningsfullhet. Svåra situationer i arbetet var att möta barn som for illa, föräldrar som var svåra att nå, brister i anknytningen mellan mor och barn, då anmälningar behövde göras, sjukdom eller dödsfall, personliga hinder samt bristande resurser. Förbättringsområden som BVC-sjuksköterskorna nämnde handlade om innehållet i föräldrastödet, resurser att hjälpa samt egen personlig utveckling av kunskapsområdet.                                                                                          Nyckelord: BVC-sjuksköterskor, föräldrastöd, barn, upplevelser

Övervikt bland yngre barn är ett nationellt och globalt ökande hälsoproblem. Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården har en viktig uppgift, både i att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med barns övervikt. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av vad som påverkar deras arbete med överviktiga barn inom barnhälsovården. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys, med en induktiv ansats, beskriven av Graneheim och Lundman. Åtta intervjuer med svenska distriktssköterskor, aktiva inom barnhälsovård, genomfördes. Ur resultatet framkom fem kategorier: arbetet förenklas med användbara verktyg, betydelsen av distriktssköterskornas interna och externa resurser, vikten av stöd från kollegor och andra professioner, samtalet som arbetsmetod, och föräldrars engagemang en förutsättning för ett bra arbete. Slutsatserna blev att ett tätare samarbete behövs mellan professioner, liksom ett större ansvarstagande från verksamheten. Distriktssköterskors erfarenhet underlättade möjligheterna till ett naturligt samtal med föräldrarna, och sågs som en viktig tillgång. Fortsatt forskning inom området behövs, möjligen baserad på föräldrars synvinkel, för att lättare förstå föräldrarna och kunna utveckla det viktiga arbetet med överviktiga barn. / Overweight among young children is a national and global increasing health problem. District nurses working in child health care has an important role, both in health promotion and prevention of children’s overweight. The aim of this study was to illustrate district nurses’ experiences of what influences their work with overweight children in child health care. The data was analysed by qualitative content analysis, with an inductive approach, described by Graneheim and Lundman. Eight interviews with Swedish district nurses active in child health care were conducted. From the result revealed five categories: the work is simplified with useful instruments, the significance of the district nurses’ intern and extern resources, the importance of support from colleagues and other professions, the conversation as working method, and parental involvement a prerequisite for a good work. The conclusions were that a closer cooperation is needed between professions, as well as greater accountability from the organization. District nurses’ experience facilitated the possibilities of a natural conversation with the parents, and was seen as an important asset. Continued research in this area is needed, possibly based on the parents’ point of view, to better understand the parents and develop the important work with overweight children.

Bakgrund: Föräldragruppsutbildning, arrangerad av barnhälsovården, ska erbjudas alla nyblivna föräldrar. Region Skåne har 2011 infört en manual med rekommendationer för hur föräldragruppsutbildningen skall läggas upp i syfte att få en mer enhetlig föräldragruppsverksamhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstagångsmammors upplevelser av föräldrastöd i grupp. Metod: Öppna individuella intervjuer genomfördes med elva förstagångsmammor. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde ett bristande engagemang och ett otydligt ledarskap från BHV-sjuksköterskan. De upplevde att mötet och gemenskapen med de andra mammorna var det som gav dem det främsta stödet. Resultatet sammanfattas i två kategorier; BHV-sjuksköterskans delaktighet och kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Slutsats: För att kunna möta mammornas förväntningar och ge det stöd som de behöver bör BHV-sjuksköterskan vara lyhörd för och visa ett engagerat intresse för mammornas behov. Ett sätt att nå detta kan vara att fullt ut följa det upplägg som finns beskrivet i manualen. Det är begränsat med forskning angående förstagångsmammors upplevelser av stöd i föräldragrupp därför finns behov av ytterligare forskning. / Background: Parent education, organized by child health service, should be offered to all new parents. In 2011 Region Skåne introduced a manual with recommendations on how parent education can be organized in order to obtain a more uniform parent group activity. Aim: The aim of the study was to describe first-time mothers' experiences of parental support group. Method: Open individual interviews with eleven first-time mothers were conducted. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: The result showed that the mothers experienced a lack of commitment and an unclear leadership from the nurses. They felt that the most important was being able to meet other mothers. The results are summarized in two categories; child health -nurses´ participation and knowledge- and experience exchange. Conclusion: In order to meet mothers' expectations and provide the support they need child health care nurses need to be responsive and interested in mothers' needs. One way to achieve this would be to follow the recommendation described in the manual. There is limited research on first-time mothers' experiences of support in parental support groups and therefore a need for further research.

Background: Overweight in children is a growing problem around the world. Studies has shown that children suffering from overweight, are at a greater risk to remain overweight as adults as well. Child health care nurses have an important task by trying to motivate parents to better diet and exercise habits for their children. Previous research proves that overweight and obesity in children is a very complex problem which requires a good caring relationship between child health care nurses and parents. Purpose: The purpose of the study was to illuminate the experiences of child health care nurses of meeting parents of overweight children. Method: An inductive qualitative approach was used as method. The collection of data was conducted by using semi-structured interviews. Seven child health care nurses participated. A qualitative manifest content analysis was used as the method of analysis. Result: The result was described in three main categories. The child health care nurse way of approach described how the attitudes, mind-set and treatment affected the meeting with the parents. Impeding factors in the meeting described that the attitudes of the parents, their approach and cultural-and social differences could be impeding in the meeting. Strategies to increase the motivation and knowledge of the parents illuminated that process thinking and an informative and preventive work could be favorable in the meeting. The child health care nurses also described different useful tools that could increase the motivation and knowledge of the parents. Conclusion: The child health care nurses way of approach has a great importance when it comes to motivating the parents to encourage the future health of their overweight children. Today's society is getting increasingly more multicultural and the cultural competence of the child health care nurses should therefore be supported. The work of the child health care nurses is characterized by a process thinking where time is considered as a determinant factor. Ultimately, the child health care nurses work with meeting parents of overweight children can be considered difficult but highly important. / Bakgrund: Övervikt hos barn är ett växande hälsoproblem i hela världen. Studier har visat att överviktiga barn löper ökad risk att förbli överviktiga även i vuxen ålder. Barnhälsovårdssköterskan (BHV-sköterskan) har en viktig arbetsuppgift genom att försöka motivera föräldrar till bättre kost och motionsvanor för sina barn. Tidigare forskning har visat på att övervikt och fetma hos barn är ett komplext problem som kräver en god vårdrelation mellan BHV-sköterskan och föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att belysa BHV-sköterskors erfarenheter av att möta föräldrar till överviktiga barn. Metod: En induktiv kvalitativ ansats användes som metod. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sju BHV-sköterskor deltog. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Resultatet beskrevs i tre huvudkategorier. BHV-sköterskans förhållningssätt beskrev hur BHV-sköterskors attityder, inställningar och bemötande påverkade mötet med föräldrarna. Hindrande faktorer i mötet beskrev att föräldrars attityder och inställningar samt kulturella och sociala skillnader kunde vara hindrande i mötet. Strategier för att öka föräldrars motivation och kunskap belyste att processtänkande och informativt och preventivt arbete kunde främja mötet. BHV-sköterskorna beskrev även olika användbara verktyg som kunde öka föräldrars motivation och kunskap. Slutsats: BHV-sköterskors förhållningssätt har stor betydelse när föräldrar till överviktiga barn ska motiveras till att främja barnets framtida hälsa. Dagens samhälle blir alltmer mångkulturellt och BHV-sköterskors kulturella kompetens bör därför främjas. BHV-sköterskors arbete präglas av ett processtänkande där tid ses som en avgörande faktor. Slutligen kan BHV-sköterskors arbete med att möta föräldrar till överviktiga barn ses som svårt men viktigt.

Bakgrund. Pappors engagemang i sina barn har setts ge minskad förekomst av psykologiska problem i tonåren hos flickor och minskat utåtagerande av pojkar i skolåldern. Personal som jobbar med barn rekommenderas därför aktivt uppmuntra pappor att engagera sig i sina barn från tidig ålder. Barnhälsovården i Sverige erbjuds alla föräldrar kostnadsfritt och når ut till näst intill alla barn. Syfte. Syftet med studien var att undersöka rådande kunskap kring pappors och sjuksköterskors upplevelse av pappors deltagande i barnhälsovården. Metod. Tio  studier syntetiserades och tolkades med hjälp av metasyntes inspirerad av Roséns (2014) beskrivning. Resultat. Pappors deltagande inom barnhälsovården är beroende av bland annat arbetsliv och upplevelsen av att känna sig välkommen inom barnhälsovården. Sjuksköterskorna uttrycker en medvetenhet över vad de kan göra för att öka deltagandet av pappor inom barnhälsovården men menar att det är upp till föräldrarna att bestämma hur deltagandet skall se ut. Slutsats. En djupare förståelse av pappors upplevelser behövs för att bemöta och stödja pappor inom barnhälsovården för att öka deras deltagande och på så sätt främja barns hälsa och utveckling på sikt. / Background. Involved fathers has been seen to reduce the incidence of psychological problems in adolescence girls and acting out behavior in boys of school age. Personnel working with children are hence recommended to actively encourage fathers to become involved in their children from an early age. Child health services in Sweden are offered to all parents free of charge and reaches almost all children. Aim. The purpose of the study was to examine the current state of knowledge about fathers and nurses experience of fathers involvement in child health care. Method. Ten relevant studies were synthesized and interpreted by means of meta-synthesis inspired by Roséns (2014) description. Result. Fathers involvement in child health care is dependent on, among other things, working life and the feeling of being welcome in child health care. The nurses express an awareness of what they can do to increase the participation of fathers in child health care, but says that it is up to the parents to determine how participation should take place. Conclusion. A deeper understanding of fathers experiences are needed to respond to and support fathers in child health care to increase their engagement and by doing so also conduce childrens health and development in the long term.

Bakgrund: Shaken Baby Syndrom är en allvarlig form av barnmisshandel. Förekomsten är vanligare bland barn under ett år och barnets skrik anses vara den enskilt största orsaken. BVC-sjuksköterskorna har ett ansvar i att arbeta förebyggande mot Shaken Baby Syndrom. Att som BVC-sjuksköterska möta en familj där barnet utsatts för skakvåld väcker mycket känslor och ställer höga krav på professionalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta en familj, där barnet utsatts för Shaken Baby Syndrom. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Fem intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; lyhörd för varningssignaler, tillämpa beprövad kunskap, egna insatser otillräckliga och kollegial avlastning med totalt 11 underkategorier. Konklusion: Resultaten av denna studie kan bidra till att utveckla och förbättra BVC-sjuksköterskors komplexa arbetssituation i mötet med familjen. Det kan också bidra till att BVC-sjuksköterskor lättare upptäcker varningssignaler och får en större insikt i betydelsen av att arbeta förebyggande och därmed minskar förekomsten av Shaken Baby Syndrom. / Background: Shaken Baby Syndrome is a serious form of child abuse. The occurrence is more frequent among children younger than one year, and the baby's cries are considered the largest single cause. Child health care nurses have a responsibility to work to prevent Shaken Baby Syndrome. Meeting a family where the child has being abused evokes a lot of emotions and requires a high level of professionalism.Aim: The aim of the study was to highlight child health care nurses’ experiences of meeting a family, where the child is a victim of Shaken Baby Syndrome.Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with an inductive approach. Five interviews with child health care nurses’ were performed.Result: Four categories emerged from the analysis; perceptive to warning signs, application of proven knowledge, own efforts inadequate and collegiate relief, with 11 subcategories.Conclusion: The results of this study may contribute to develop and improve how child health care nurses handle their complex interaction with families. It can also contribute to a deeper understanding and awareness of warning signs. Preventive work is essential to decrease the prevalence of Shaken Baby Syndrome.

Bakgrund: Potträningen har de senaste decennierna senarelagts. Svenska barn blir i genomsnitt kontinenta vid tre års ålder trots att barn kan uppnå blåskontroll redan under spädbarnstiden. Sen potträning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Att potträningen har senarelagts kan bland annat bero på att föräldrar har svårt att bedöma när barn är redo för potträning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken information som ges kring potträning från BVC (barnavårdscentral) -sjuksköterskor och vad den informationen baserades på. Metod: Studien var deskriptiv, jämförande med kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod och inkluderade 58 respondenter. Resultat: Majoriteten av BVC-sjuksköterskorna ansåg att potträning var ett viktigt ämne och de saknade tydliga riktlinjer om potträning. Information om potträning till föräldrarna baserades på egen inhämtad kunskap och erfarenhet. Nästan hälften av BVC-sjuksköterskorna upplevde att föräldrar var osäkra på när och hur de skulle potträna sina barn. Majoriteten ansåg att barn kunde börja pottränas mellan 6-12 månaders ålder. Den vanligaste informationen som gavs till föräldrar om potträning handlade om att invänta barnets mognad och intresse, vänja sig vid pottan på ett lekfullt sätt, göra potträningen till en positiv naturlig del av dagen och skapa rutiner. Slutsats: Eftersom det saknas riktlinjer om potträning finns ett stort behov av kvalitetssäkrade anvisningar. I Rikshandboken i barnhälsovård borde det finnas information om när potträning kan startas samt råd om hur föräldrar kan gå tillväga med potträningen. Mer stöd och information om potträning från BVC skulle underlätta för föräldrarna att hjälpa sina barn att bli fria från blöjorna. / Background:Children’s toilet training has in recent decades been postponed in Sweden.Children are on average continent by the age of three, whereas they are able toachieve bladder control already during infancy. Late toilet training can leadto both physical and psychological complications. One reason why toilettraining has been postponed may be due to parents finding it difficult toassess when the child is ready to be toilet trained. Objective: The objective of this research paper is to study theinformation BVC (Child Health Care Center) nurses provide to parents abouttoilet training and to find out what the information is based on. Method: The study employs descriptiveand comparative approaches combined with quantitative and qualitative methods.The questionnaire to Child Health Care Center nurses was filled in by 58respondents. Results: The majorityof Child Health Care Center nurses thought that toilet training was animportant topic and they said they would need clear and concise guidelines ontoilet training. It transpired that the information about toilet trainingnurses have been providing to parents is based on nurses’ own knowledge andexperience acquired over time. Almost half of the Child Health Care Centernurses that responded to the questionnaire had experienced that parents wereuncertain about when and how to potty train their children. The majority of therespondent nurses felt that children could start toilet training between 6-12months of age. The most common advice given to parents about toilet trainingwas waiting for the child's maturity and interest in using the potty, getting usedto the potty in a playful way, making toilet training a positive natural partof the day and creating routines. Conclusion:There are no official set guidelines on toilet training, whereas there is agreat need for them. Thus, Rikshandboken should include a respective chapter, stating,among other things, when toilet training should be started as well as givingadvice on how parents can proceed with toilet training. The Child Health CareCenters should provide parents with more support and information about toilettraining so that parents can help their children to become free from thediapers at an earlier age.

Bakgrund: Mer än en av tio nyblivna mammor visar tecken på depression efter en förlossning och detta kan ha negativ inverkan på barnets utveckling och föräldraparets relation. I Sverige screenas alla nyblivna mammor för förlossningsdepression då barnet är 6-8 veckor. Nyblivna pappor kan också drabbas av förlossningsdepression men det finns ingen rutin för att screena dem. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter och hantering av förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar på BVC. Metod: Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med BVC-sjuksköterskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Av analysen framkom fem kategorier vilka är; svårigheter att identifiera förlossningsdepression, känsla av otillräcklighet, att stödja föräldrarna, användning av screeninginstrument och att observera samt med 13 underkategorier. Konklusion: BVC-sjuksköterskor upplevde att det inte var vanligt med förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar. Det var ibland svårt att skilja på förlossningsdepression och depressiva symtom av andra orsaker. Det var viktigt att stötta föräldrarna och förmedla trygghet. BVC- sjuksköterskorna såg EPDS screeningen som positiv och önskade ett screeninginstrument för nyblivna pappor. / Background: Depression after childbirth affects more than one out of ten new mothers and could have a negative impact on the baby’s development and the parents relationship. In Sweden every new mother is screened for postpartum depression when the baby is six to eight weeks. Postpartum depression can also affect new fathers but there is no routine for screening them. Aim: The aim of this study was to examine child health care nurses’ experiences and management of postpartum depression in new parents at child care center. Method: The study was based on eight semi-structured interviews with child health care nurses. The data were analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Results: Five categories appeared from the analysis; difficulties identifying postpartum depression, sense of inadequacy, supporting the parents, using screening instrument and to observe as well as 13 subcategories. Conclusion: Child health care nurses experience postpartum depression as unusual in new parents. It could be difficult to separate postpartum depression from depressive symptoms caused by other factors. They found it important to support the parents and provide comfort. Child health care nurses had positive experiences in using the EPDS screening for mothers and wished for a screening instrument for new fathers.

Background: The demands and norms of modern society cause increasing stress levels amongst the population where parents of young children have proven to be a particularly vulnerable group. Research indicates that parents with high stress levels often have a negative impact on the whole family, including their children as well, who then might present signs of a lower physical health and difficulties concentrating. Aim: The purpose of the study was to describe Child Health Care (CHC) nurses’ work to reduce stress among parents. Method: Eight semi-structured interviews based on a convenience sampling were conducted and analyzed according to qualitative content analysis. Results: The analysis identified three categories: ”Using Oneself as an Asset”, ”Strengthen the Parents” and ”Working in a Whole Family Approach”. Conclusion: The CHC nurses worked with a salutogenic perspective using multiple approaches when helping parents reduce stress. It was prominent that the conversation was of importance when meeting the parents and having good counseling skills seemed to be one of the most important areas to master. One area where more focus on stress reduction could be beneficial is as part of the education offered in parent groups and this would be a way of better emphasizing the occurrence of stress and the importance of useful stress management strategies.

Background: Many children suffer from functional constipation. In case of functional constipation there is no underlying disease. In Sweden, functional constipation is very common in children. Risk factors include lack of physical activity, irregular toilet habits and insufficient intake of fibers and fluids. Child health nurse has the knowledge and skills to advise and treat children in functional constipation and to support and reduce the suffering. Aim: The aim of the study was to illuminate child health nurses' experiences in the care of children with functional constipation. Method: Ten child health nurses were interviewed during a semi structured interview used openended questions. The interviews were recorded as digital files and transcribed verbatim and then analyzed according to a qualitative content analysis. Results: The child health nurses described experiences in the care of children with functional constipation. There were two categories from the analyzed data: "to base on the child`s needs" and "the child´s physical and psychosocial environment". Conclusion: This study shows the child health nurses experiences in the care of children with functional constipation. The care is based on the childs neeeds and the environment around the child in terms of physical and psychosocial environment is taken into account. The child health nurses should be aware of the reason why parents seek care, how to find the cause of functional constipation and how to relieve the child's suffering. She creates a health promotion meeting with children and parents seeking care for functional constipation.