Bakgrund: Enligt statistik i Sverige ökar antalet anmälningar av barn som far illa, men endast en liten del av anmälningarna görs av hälso- och sjukvårdspersonal. BVC-sjuksköterskan är en viktig person inom barnhälsovården för att främja barns hälsa och trygghet samt att tidigt identifiera problem. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa till Socialnämnden. Metod: Studien baserades på kvalitativ metod med induktiv ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskorna ansåg det rätt att göra anmälan då barnet for illa, men att det var känslomässigt engagerande. BVC-sjuksköterskorna satte barnets bästa i centrum vid anmälan men hade samtidigt en önskan om fortsatt förtroende från föräldrarna. Behovet av stöd och samarbete upplevdes viktigt och betydelsefullt för BVC-sjuksköterskorna. Konklusion: Resultatet i denna studie bidrar med ökad kunskap om BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa, men kan också öka förståelsen för BVC-sjuksköterskors betydelsefulla och komplexa arbetssituation. Studiens resultat skulle kunna användas inom barnhälsovården för att tydliggöra vikten och behovet av att som BVC-sjuksköterska få adekvat stöd genom hela anmälningsprocessen. / Background: According to statistics in Sweden, the number of notifications of child maltreatment increases, but only a small part is made by health care professionals. The child health care (CHC) nurse is an important person in CHC to promote children´s health and safety, and early identification of problems. Aim: The aim of this study was to describe CHC-nurses´ experiences of reporting child maltreatment to the Social welfare board. Method: The study was based on qualitative method with an inductive approach. Interviews were used as data collection method and the material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The result showed that CHC-nurses thought it was right to report child maltreatment, but found it emotionally engaging. CHC-nurses considered children´s best when reporting, but wished at the same time to retain the confidence of the parents. Need for support and collaboration was important and significant. Conclusion: The result of this study contribute to increased knowledge of CHC-nurses´ experiences of reporting child maltreatment, but can also increase understanding of CHC-nurses´ important and complex work situation. The result could be used in CHC in order to clarify the importance and need for the CHC-nurse to receive adequate support throughout the entire notification process.

Bakgrund: En moder som lider av post partum depression har svårare att knyta an till sitt barn. Barnets kognitiva och känslomässiga utveckling kan då hämmas. Det är viktigt att tidigt upptäcka dessa mödrar för att på så vis kunna erbjuda stöd och förkorta moderns sjukdomstid. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till mödrar med post partum depression. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data insamlades genom intervjuer med åtta BVC-sjuksköterskor med specialistexamen som distriktssköterska verksamma inom barnhälsovård. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde sex kategorier så som; följsam till moderns behov, erbjuda råd och vägledning, bygga upp moderns insikt om post partum depression, initiera samarbete runt modern, känsla av egen otillräcklighet, kommunikationsproblem med 14 underkategorier. Konklusion: För att kunna erbjuda modern ett optimalt stöd behöver en relation byggd på förtroende skapas mellan BVC-sjuksköterskan och modern. Kommunikation är ett viktigt verktyg för att skapa tillit vilket är en förutsättning för relationen. / Background: A mother who is suffering from post partum depression has difficulties with the attachment to her child. As a result of this, the child’s cognitive and emotional development can be harmed. It is important to detect these mothers at an early stage, to offer support in order to shorten the time of suffering. Aim: The aim of this study was to illustrate child health care nurses’ experiences of giving support to mothers with postpartum depression. Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with inductive approach. Eight interviews with child health care nurses’ who work with childrens’ health care were performed. Results: Six categories emerged from the analysis; Responsive to the needs of the mother, offer advice and guidance, build awareness of postpartum depression, initiate collaboration around the mother, sense of their own inadequacy, communication problem and 14 subcategories. Conclusion: In order to offer the mother optimal support needs a relationship between the child health care nurse and the mother be created, which is built on trust. Communication is an important tool to build trust, which is essential for the relationship.

Övervikt och fetma hos barn är ett världsomfattande folkhälsoproblem. Barnhälsovården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnfetma och är en nyckelfaktor i främjandet av barns tillväxt och utveckling. Tidig barndom är en kritisk tid där många riskfaktorer för övervikt och fetma framträder. Syftet var att belysa barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggandearbete mot övervikt och fetma inom barnhälsovården. En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med sjubarnsjuksköterskor inom barnhälsovården. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Bedömning och uppföljning av övervikt och fetma, De goda valen, Faktorer som berör barnsjuksköterskans arbete och Den enskilda barnavårdcentralen. Barnsjuksköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården grundar sig på att främja de goda valen och skapa en tillitsfull relation till familjen. Slutsats:En förhoppning är att föreliggande studie kan bidra till att belysa de faktorer som berör barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn, vilketi sig skulle kunnastödja och utveckla barnhälsovården. / Background: Overweight and obesityin children is a global public health problem. The Child Health Care(CHC) havean important role in thepreventionof childhoodobesity and in the promotion ofchildren’s growth and development. The aimof this study was to illustrate thehealth promotion and preventativework of pediatricnurse’s against overweight and obesity in the CHC. Method: An interview study was conductedbased on a qualitative content analysis. The data collection was based on semi structured interviews with seven pediatric nursesworking at CHC:s.A qualitative content analysiswas used in the analysis process. Results: The result is dividedintofour categories based on the analysis: Assessment and follow-up of overweight and obesity, The good choices,Factors that concern the pediatric nurse’s work and The individual Child Care center.The pediatric nurse’shealth promotionand preventative work against overweight and obesity in children in the Child Health Care is based on promoting the good choices and creating a trustful relationship with the family. Conclusion: Hopefully thisstudy canhighlightthe pediatric nurse’shealth promotiveand preventative work against overweight and obesity in children.

Bakgrund:​ Barnhälsovården har ett stort ansvar att upptäcka och stödja barn som misstänks fara illa. Barnavårdscentral (BVC) sjuksköterskans främsta uppgift är att främja barns hälsa och utveckling, tidigt identifiera problem, förebygga ohälsa hos barn samt ge föräldrastöd. ​Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva BVC sjuksköterskors erfarenheter och reflektioner av att arbeta med barn som misstänks fara illa. Metod: En induktiv kvalitativ ansats med beskrivande design användes. Datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med nio BVC sjuksköterskor. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. ​ Huvudresultat:​ Att som BVC sjuksköterska möta och upptäcka barn som misstänks fara illa beskrevs som en tung och svår balansgång. Detta uttrycktes i form av oroskänslor som aktiverades såsom ansvarskänsla, svårigheter att hantera barn som misstänks fara illa samt olika hinder för orosanmälan. Vidare framkom behov av kollegialt stöd och värdet av att ha en bra relation till familjen för att underlätta en orosanmälan. BVC sjuksköterskorna uppgav organisatoriska hinder i samarbetet med socialtjänsten och förslag gavs som kunde avdramatisera anmälningsprocessen. Slutsats: BVC sjuksköterskan har en långt ifrån enkel uppgift när misstanke finns om att barn far illa och trots anmälningsplikt är det inte alla gånger en självklarhet att orosanmäla. Orsaker som olika svårigheter, oro, ansvarskänsla, hinder men också brist på stöd uppgavs. Samarbetet med socialtjänsten upplevdes som besvärlig men samtidigt sågs potential till en förbättring. Denna kunskap kan öka förutsättningarna för en tidigare upptäckt och förbättra omvårdnaden av barn som misstänks fara illa och i bästa fall stärka beslutsprocessen vid orosanmälan.

Bakgrund: Prematur födsel är ofta kopplat till en rad olika konsekvenser både på kort och på lång sikt. Det kan vara allt ifrån svåra lungsjukdomar och hjärnblödningar till problem med vikt, tillväxt och utvecklingsförseningar. Prematurfödda barn och deras föräldrar vårdas ofta en längre tid på neonatalavdelning innan de får komma hem. Väl hemma är det sedan barnhälsovården som tar över uppföljningen av familjen tills dess att barnet blir fem år gammalt. Barnhälsovården bedriver en hälsofrämjande verksamhet med fokus på det friska. Tidigare forskning visar att föräldrar upplever en bristande kunskap om prematuritet bland sjuksköterskor som arbetar inom barnhälsovården. Barnhälsovårdssjuksköterskornas erfarenheterna av att möta prematurfödda barns föräldrar är däremot sparsamt efterforskat.Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta föräldern/föräldrarna till ett prematurfött barn.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 17 BHV-sjuksköterskor. Materialet analyserades genom en innehållsanalys.Resultat: Resultatet beskrevs i fyra kategorier Det var fördelaktigt med god kunskap i mötet, Oro kunde försvåra mötet, BHV-sjuksköterskan hade strategier för att främja mötet och Det finns potential att förbättra mötet. Slutsats: Det finns begränsat med forskning kring BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att möta prematurfödda barns föräldrar. Studiens resultat visar dock att det finns flera utvecklingsmöjligheter för att förbättra mötet såsom ett gemensamt överlämningsmöte, förbättrad utbildning och ett ökat samarbete med neonatal hemsjukvård. / Background: Premature birth is often linked to a variety of consequences on short and long term. It can be anything from severe lung diseases and brain haemorrhages to problems with weight, growth and developmental delays. The premature child and their parents are often treated for a longer time at the neonatal ward before they can return home. Once at home the child health care takes over the follow-up of the family until the child turns five years old.Child health care conducts and promotes health activities with focus on the healthy child. Previous research shows that parents experience a lack of knowledge concerning prematurity among health care nurses. On the other hand, the meeting between the child health care nurse and the parents of premature born children is limitedly investigated. Aim: The aim was to illustrate the experiences of child health nurses of the encounter with a parent/parents of a premature born child. Method: Semi-structured interviews were made with 17 child health care nurses. The material was analyzed with a content analysis. Result: The result was described in four categories It was beneficial to have good knowledge in the meeting, Concerns could make the meeting more difficult,The child health care nurse had strategies to promote the meeting and There is potential to improve the meeting.Conclusion: There is limited research regarding the child health care nurses’ experiences in the encounter with parents to premature born children. However, the result shows that there are several development opportunities to improve the encounter such as an in common handover meeting, improved education and an increased cooperation with the neonatal home care.

Bakgrund: Barn som växer upp i socioekonomisk utsatthet löper större risk att drabbas av ohälsa genom hela livet. Ett flertal projekt har prövats i arbetet med proportionell universalism, vilket innebär att generella åtgärder anpassas till prioriterade gruppers behov. Ett exempel på detta arbete är utökade hembesök inom barnhälsovården som utförs tillsammans med familjestödjare från Socialtjänsten. Utvärderingar av tidigare projekt med utökade hembesök inom barnhälsovården har visat på goda långsiktiga resultat. Att studera personalens upplevelser av att arbeta i samverkan med utökade hembesök kan bidra till en djupare kunskap kring utvecklingen av arbetssätt för att främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors och familjestödjares upplevelser av att i samverkan arbeta med utökat hembesöksprogram. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 deltagare från barnhälsovård och socialtjänst i Västra Götalandsregionen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Personalens upplevde att arbetet med utökade hembesök har givit bättre samverkan tvärprofessionellt som även kunde utnyttjas i det övriga dagliga arbetet. Arbetssättet beskrevs ta extra tid och resurser jämfört med traditionellt barnhälsovårdsarbete. För att framgångsrikt arbeta på detta sätt krävdes ett personligt intresse för förebyggande arbete. Resultatet visade att arbetssättet synliggjorde och neutraliserade socialtjänstens resurser för att kunna hjälpa fler med den rådgivning och det stöd som fanns att tillgå. Slutsats: Personalen upplevde att samverkan hade givit en ökad kunskap om respektive professioner och en lättare kommunikation dem emellan. Hembesöken upplevdes bidra till en mer avslappnad relation till familjerna och synliggjorde samhällets stödjande resurser. / Background: Children who grow up in socio-economic vulnerability are at greater risk of suffering from ill health throughout their lives. Several projects have been tested in within the frame of proportional universalism, which mean that general measures were adapted to the needs of priority groups. An example of such work is extended home visits in child health care services, which are carried out by child health care nurses in collaboration with family caregivers from the Social Services. Evaluations of previous projects with extended home visits in child health care have shown good long-term results. Studying the staff's experiences of working in collaboration with extended home visits can contribute to a deeper understanding for methods to promote health. Aim: The purpose of this study was to describe child health care nurses and social workers experiences of working with extended home visiting program in collaboration. Method: Semi structured interviews were conducted with 11 informants from child health care and social services in the Western part of Sweden. Qualitative content analyzis was used to analyze the interviews.Results: The staff experienced that working with extended home visits showed that it has provided better cross-professional collaboration that could also be utilized in the other daily work. This approach took extra time and resources compared to traditional child health work. To work successfully in this way, a personal interest in preventive work was required. The result showed that the working method made visible and neutralized the resources of the social services to help more people with the counseling and support that was available. Conclusion: The staff experienced that the collaboration provided increased knowledge of the respective professions and facilitated communication between them. The home visits contributed to a more relaxed relationship with the families and made visible the supportive resources of the community.

Bakgrund: Utökade hembesöksprogram inom barnhälsovården är en relativt ny metod i Sverige som har som syfte att främja relationen mellan föräldrar och barn. Förhoppningen är även att relationen till barnhälsovårdssjuksköterska och familjestödjare stärks vilket underlättar att kontakt tas när familjen behöver det. Målet är att kunna ge det stöd som behövs till familjer vilket i sin tur påverkar barnen positivt. Det är angeläget att studera föräldrars erfarenheter av utökade hembesöksprogram för att få den kunskap som behövs för att utveckla dessa program. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av deltagande i ett utökat hembesöksprogram på en barnhälsovårdscentral i Sverige. Metod: Metoden som användes i denna studie var kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom 14 kvalitativa intervjuer med totalt 17 föräldrar som hade deltagit i utökade hembesök i projektet Tillsammans för barnen. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det utökade hembesöksprogrammet ledde till en tryggare start som förälder. Föräldrarna tyckte att de utökade hembesöken underlättade deras tillvaro, både genom att det var praktiskt att slippa åka iväg och genom att de var lugnare än besök på barnhälsovårdscentralen. Föräldrarna kände sig mer avslappnade och trygga i sin hemmiljö och upplevde att barnen kände detsamma. Föräldrarna tyckte att det var lättare att prata med barnhälsovårdssjuksköterskan och familjestödjaren när de var i sitt eget hem och vågade öppna sig mer kring sina känslor och tankar. Relationen till barnhälsovårdssjuksköterskan och till familjestödjaren upplevdes bli starkare. Föräldrarnas kunskap kring såväl barns utveckling och hälsa som barnhälsovårdens och socialtjänstens uppdrag upplevdes öka. Föräldrarnas helhetsbild av det utökade hembesöksprogrammet var positiv och många uttryckte att de önskade att utökade hembesök skulle bli standard. Slutsats: Utökade hembesöksprogram kan främja föräldrarnas relationer med sina barn och stärka relationen till barnhälsovårdssjuksköterska och familjestödjare. Hembesöken upplevdes ge ökad kunskap hos föräldrarna när det gäller barns hälsa och utveckling. De kunde också bidra till ökad kunskap om barnhälsovården och socialtjänsten. För föräldrar som var nyinflyttade i landet kunde hembesöken bidra till en ökad förståelse för det nya samhället de nu är en del av. / Background: In Sweden extended home visits are a relatively new method within the child health care with the purpose to strengthen the relationship between parent and child. The expectations are that the home visits also will strengthen the families' relationship with the child health care and the social services, thus ensuring contact is made by the parents when needed. The aim is to make sure the children and their families receive the support they need, which will have a positive impact on the children's wellbeing. Knowledge about parents' experiences of the extended home visits are vital to enable a development of the program to its fullest potential. Aim: To describe the experiences of parents who have participated in an extended homevisiting program within the child health care setting together with their children. Method: Qualitative method with an inductive approach. Interviews were analyzed with qualitative content analysis. 14 interviews were conducted with a total of 17 informants. Results: Extended home visits made the parents feel more secure. The parents thought that the extended home visits made their everyday life easier by not having to travel to the childhealth care center and that the home visits were calmer than visits to the child health carecenter. Parents felt more relaxed in their home environment and believed the same to be true for their children. The parents found it easier to talk to the child health care nurse and socialworker in their own home and to open up with regards to their feelings. The relationship with the child health care nurse and the social worker was perceived as strengthened. Parents felt that they had gained a deeper knowledge about not only the health and development of children but also about the work of the child health care and the social services. Conclusion: An extended home visiting program can strengthen the relationship between parent and child and give parents a greater sense of security in their parenthood. Home visits facilitates communication with child health care nurses and social workers and increases the parents' knowledge about a child's health and development. It can also give an increased insight in the roles of the child health care and the social services. For parents who are new to the country it can also give a deeper understanding of the society they are now a part of

Bakgrund: Att komma i gång med en fungerande amning är individuellt. För en del kvinnor fungerar det utan vidare hinder, medan det för andra kan uppstå problem.Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenhet av att stödja kvinnor när amningen inte fungerar. Metod: En kvalitativt intervjustudie som genomfördes med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, varav tre underkategorier tillföll varje enskild huvudkategori: Orsaker till att amningen inte fungerar; fysiologiska faktorer; krav som ställs på den ammande kvinnan; den ammande kvinnans egna förväntningar. När amningen inte fungerar; stödja kvinnan i sitt beslut; betydelsen av att normalisera alternativen till helamning; betydelsen av stöd från partner och närstående. Specialistsjuksköterskans stöd till den ammande kvinnan; erfarenheter av att ge stöd; samverkan i vårdkedjan; utmaningar för att kunna ge ett bra stöd. Konklusion: När amningen inte fungerade för den ammande kvinnan var det betydelsefullt att barnhälsovårdssjuksköterskan erbjöd ett kravlöst och lyhört bemötande samt avsatte tillräckligt med tid för att kunna skapa trygghet och förtroende. / Background: Getting started with a functioning breastfeeding is individual. For some women it works without further barriers while for others it can be difficult. Purpose: To shed light on the child health care nurse's experience of supporting women when breastfeeding does not work. Method: A qualitative interview study conducted with the support of a semi-structured interview guide. The data analysis was performed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories, of which three subcategories belonged to each individual main category: Reasons why breastfeeding does not work; physiological factors; demands placed on the breastfeeding woman; the breastfeeding woman's own expectations. When breastfeeding does not work; support the woman in her decision; the importance of normalizing alternatives to fulltime breastfeeding; the importance of support from partners and relatives. The specialist nurse's support for the breastfeeding woman; experience of providing support; collaboration in the care-chain; challenges to provide good support. Conclusion: When breastfeeding did not work for the breastfeeding woman, it was important that the child health care-nurse offered an unpretentious and responsive treatment and set aside enough time to be able to create security and trust.

Bakgrund: Världshälsoorganisationens rekommendationer är att barn ska helammasde första sex månaderna. Statistiska undersökningar visar att det knappt är 13 procentav barnen i Sverige som helammas vid sex månaders ålder, då många mödrar avslutaramningen tidigare, eller väljer att inte amma alls. Syftet med studien var att belysavad barnhälsovårdssjuksköterskor anser att en moder behöver för att etablera ochunderhålla helamning under barnets första sex månader. Metoden som användes varen kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med 17 intervjuer. Resultat: Trekategorier identifierades: Information, Stöd och Egenvård. Modern behöver fåinformation om vad amning innebär, hur det fungerar och vad som är normalt när honammar. Stödet från partner och närmsta omgivningen spelar stor roll men även densyn samhället har på amning. Moderns egen motivation och egenvård är viktig för attorka att helamma. Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskan har en viktig uppgift i attge information, stöd och uppmuntran till egenvård till den ammande modern.Ytterligare studier kring vad en moder behöver för att etablera och underhållahelamning behövs. Även fler studier som belyser hur utbildning av den blivande ochnyblivna modern kan utvecklas och hur BHV-sjuksköterskan ska kunna arbeta medatt ge stöd åt varje enskild moder under de månader hon ammar behövs. / Background: Exclusive breastfeeding is recommended by the World HealthOrganization during the children’s first six months. According to statistics, just under13 percent of children in Sweden are exclusively breastfed at six months of age. Manymothers quits breastfeeding earlier or choose not to breastfeed at all. Aim: The aim ofthis study was to illustrate what child health care nurses considers a mother needs toestablish and maintain exclusive breastfeeding during the child’s first six months.Method: A qualitative content analysis with an inductive approach with 17 interviews.Results: Three categories were identified: Information, Support and Self-care. Mothersneed information about breastfeeding, how it works and what is normal when shebreastfeeds. The support from both partners and the immediate environment plays a bigrole, but also the view society has of breastfeeding in general. The mother’s ownmotivation and self-care are important to be able to breastfeed. Conclusion: The childhealth care nurse has an important task in providing information, support andencouragement to the breastfeeding mother. Further studies on what a mother needs toestablish and maintain exclusive breastfeeding are needed. Suggestions for furtherstudies can be studies that shed light on how the education of the expectant and newmother can be developed and how the child health care nurse should be able to workwith providing support to each individual mother during the months she breastfeeds.

Bakgrund: Sömnproblem hos barn inbegriper svårigheter med insomning och sömnkontinuitet. Omkring 20-30% tros ha sömnproblem, där 5-6% är svåra och ihållande. Det kan leda till att livskvaliteten försämras för föräldrar. Följden av sömnbrist har ett samband med utmattning, stress och depression. Barnhälsovården (BHV) har en viktig roll i att bedöma sömnproblem och vägleda föräldrar. Tidigare forskning visar att föräldrar upplever att BHV inte har tillräcklig kunskap gällande sömnproblem hos barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser kring sömnproblem hos barn. Metod: Insamling av data genomfördes digitalt genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (n=11). Rekrytering utfördes via sociala medier genom ett bekvämlighetsurval. Data analyserades därefter utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt metoden beskriven av Burnard m.fl. (2008). Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Barnets sömnproblem är livsförändrande och Barnhälsovården brister kring sömn samt sex underkategorier. Dessa är: Känslan av att bli överrumplad, Sömnbristens konsekvenser för förälderns hälsa, Upplevelser av mognad och förändring över tid, Känslan av att inte bli tagen på allvar, Okvalificerade råd och Otillräcklig kunskap om barns sömnproblematik. Konklusion: Föräldrar upplever att barnets sömnproblem har en omfattande påverkan på familjen. Utifrån föräldrars upplevelser finns det utrymme för förbättring av BHVs kompetens, handläggning och bemötande, där det centrala är att barnets sömnproblem upplevs bli generaliserat. Slutsatsen är att när en generalisering av barnets sömnproblem inte upplevs rimlig för situationen, kan det leda till att BHV missar kärnan i bedömningen kring omfattningen av barnets sömnproblem. / Background: Sleep problems in children include difficulties with sleep onset and sleep continuity. About 20-30% are thought to have sleep problems, with 5-6% being severe and persistent. This can lead to a deterioration in the quality of life for parents. The consequence of sleep deprivation is associated with exhaustion, stress and depression. Child health care service (CHCS) has an important role in assessing sleep problems and guiding parents. Previous research shows that parents feel that CHCS lacks knowledge about sleep problems in children. Aim: The purpose of the study was to elucidate parents' experiences of sleep problems in children. Method: The data was collected digitally through semi-structured interviews with parent’s (n=11). Recruitment took place via social media through a convenience sampling. The data was then analysed according to the method of qualitative content analysis described by Burnard et al. (2008). Result: The analysis resulted in two main categories: The child's sleep problems are life-changing and Child Health Care is inadequate regarding sleep and six subcategories. These are: The feeling of being caught off guard, The consequences of sleep deprivation on the parent's health, Experiences of maturity and change over time, The feeling of not being taken seriously, Unqualified advice and Insufficient knowledge of children's sleep problems. Conclusion: Parents' experience is that the child's sleep problems have a wide-ranging impact on the family. Based on parents' experiences, there is room for improvement of CHCS's competence, handling and treatment, where the key is that the child's sleep problems are perceived to be generalized. The conclusion is that when a generalization of the child's sleep problems is not perceived as reasonable for the situation, it can lead to CHCS missing the core of the assessment about the extent of the child's sleep problems.