Child Health Services (CHS) in Sweden are offered free of charge to all Swedish parents with children 0-5 years of age.  The regular service schedule includes home visits, health examinations, vaccinations and participation in parenting groups. The CHS should pay extra attention to disadvantaged families. The aim of this thesis was to investigate to what extent the CHS reaches groups of families with special needs, e.g. immigrant families, low income families, young and single mothers, with universal or selective measures, as well as to investigate the variation of two determinants of child health, second hand smoke and breastfeeding, in these groups of families. The thesis also aimed at investigating validity of data in the county CHS quality database (Basta). The thesis is based on data from Basta together with several national registers. The CHS equally reached all families with infants with the universal program except for participation in parenting group. Foreign born, young, single and low-income mothers had lower participation rates. Smoking rates were lower in foreign-born than in Swedish-born mothers and higher for foreign-born than in Swedish-born fathers. Smoking was more common among single and low income parents and young mothers. Young and single mothers had lower breastfeeding rates at 6 months. At 12 months the breastfeeding rates were higher among foreign-born mothers. The validity test of data in the Basta database showed sensitivity values for immunizations, breastfeeding and smoking at 90-100 % and for any home visit, participation in parenting group at any time, a minimum number of 6 visits at the Child Health Centre (CHC) and a minimum number of 11 visits at the CHC at 88 - 96 %. The sensitivity value for the exact match of number of CHC visits (+/- 3 visits) was 88 %. Conclusions: The universal programme was equally distributed in different immigrant and socio-demographic populations. However, the results did not indicate equality according to the assumption that some families need more input than others in order to achieve equity of outcome. Individual data routinely collected from CHS records to a quality database provides data of good quality that can be used for both quality surveillance and research.

Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden. Samtliga intervjuer analyserades enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten innefattar fyra huvudkategorier: Kulturella skillnaders inverkan på kommunikation, språkets betydelse för kommunikation, förmedla information, integrationsvägar. Resultaten från denna studie visar att distriktssköterskans kunskap om invandrarnas kulturer samt språkbarriären hos invandrare är viktiga faktorer för att kunna ha ett bra möte och god kommunikation med utländska föräldrar. Utbildning beträffande olika kulturer för BVC distriktssköterskor samt förbättring av språkkunnighet hos invandrare är viktiga områden att satsa på. Distriktssköterskors skicklighet och kulturkompetens ökar insikten om utländska föräldrars tankar och uppfattningar, vilket kan underlätta mötet med utländska föräldrar. Föräldrarnas kunnighet i svenska språket minskar kommunikation svårigheter för distriktssköterskan och även för de själva och ökar möjlighet till integration. / Every year, many immigrants from different countries around the world come to Sweden with different languages, cultures, attitudes and traditions. This leads to communication difficulties in meeting with authorities such as health care. The purpose of this study is to describe the experiences of the district nurse to respond to foreign parents in child health care. Work method is an exploratory design with a qualitative approach. A total of eight BVC district nurses who had long experience in child health care were interviewed. District nurses were selected from three clinics in immigrant dense areas. All the interviews were analyzed according to content analysis. The results include four main categories: cultural discrepancies impact on communications, the importance of language for communication, conveying information pathways. The results from this study show that the district nurse's knowledge of immigrants' cultures and the language barrier among immigrants are key factors in order to have a good meeting and good communication with foreign parents. Education on different cultures of BVC district nurses, and improvement of language skills among immigrants are key areas to focus on. District nurses skills and cultural competence is increasing recognition of the foreign parents' thoughts and perceptions, which can be facilitating the meeting with foreign parents. Parents' literacy in the Swedish language reduces communication problems for the district nurse and also for themselves and increases the opportunity for integration.

Background: To improve health in the population, public health interventions must be successfully implemented within organisations, requiring behaviour change in health service providers as well as in the target population group. Such behavioural change is seldom easily achieved. The purpose of this study was to examine the outcomes of a child health promotion programme (The Salut Programme) on professionals' self-reported health promotion practices, and to investigate perceived facilitators and barriers for programme implementation. Methods: A before-and-after design was used to measure programme outcomes, and qualitative data on implementation facilitators and barriers were collected on two occasions during the implementation process. The sample included professionals in antenatal care, child health care, dental services and open pre-schools (n=144 pre-implementation) in 13 out of 15 municipalities in a Swedish county. Response rates ranged between 81% and 96% at the four measurement points. Results: Self-reported health promotion practices and collaboration were improved in all sectors at follow up. Significant changes included: 1) an increase in the extent to which midwives in antenatal care raised issues related to men's violence against women, 2) an increase in the extent to which several lifestyle topics were raised with parents/clients in child health care and dental services, 3) an increased use of motivational interviewing (MI) and separate 'fathers visits' in child health care 4) improvements in the supply of healthy snacks and beverages in open pre-schools and 5) increased collaboration between sectors. Main facilitators for programme implementation included cross-sectoral collaboration and sector-specific work manuals/questionnaires for use as support in everyday practice. Main barriers included high workload, and shortage of time and staff. Conclusion: This multisectoral programme for health promotion, based on sector-specific intervention packages developed and tested by end users, and introduced via interactive multisectoral seminars, shows potential for improving health promotion practices and collaboration across sectors. Consideration of the key facilitators and barriers for programme implementation as highlighted in this study can inform future improvement efforts.

Bakgrund: Distriktssköterskor på BVC möter ibland våldutsatta kvinnor och deras barn i sitt arbete. Följder av våld i nära relationer kan vara försämrad psykosocial hälsa både hos kvinnor och barn. Att tidigt upptäcka och hjälpa en sådan kvinna och hennes barn är ett viktigt uppdrag som distriktssköterskan har på BVC. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskornas upplevelser av möten med våldutsatta kvinnor och deras barn på BVC samt ta reda på vad som saknas kunskaps- och metodmässigt i deras arbete när det gäller att hjälpa denna patientkategori. Metod: Sju distriktssköterskor på BVC intervjuades och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Intervjuinnehållet delades i fyra huvudkategorier och sexton underkategorier. Huvudkategorierna var följande: Upplevelser av möten med våldutsatta kvinnor och deras barn, Tillvägagångssätt vid mötet med våldutsatta kvinnor med barn, Upplevelser av möten med barn till den våldutsatta kvinnan på BVC, Förslag på förbättringar inom arbetet med våldutsatta kvinnor och deras barn. Slutsats: Tydliga riktlinjer och metoder för screening för våldutsatthet behövs på BVC. Fördjupad utbildning inom olika kulturer och om våld i nära relationer är nödvändiga för ett mer effektivt och förebyggande arbete med våldutsatta kvinnor och deras barn på BVC. Mer tid och förståelse från ledningen är viktiga aspekter när det gäller att hjälpa våldutsatta kvinnor och deras barn. Nyckelord: Distriktssköterska, sjuksköterska, våldutsatta kvinnor, våld i nära relationer, BVC, kultur. / Background: Public health nurses working at child health clinics sometimes meet abused women and their children in their work. Consequences of domestic violence can be impaired psychosocial health in both women and children. To identify and help such a woman and her children early is an important mission that a public health nurse has at child health care. The  Aim of this study was to investigate the public health nurses' experiences of meetings with abused women and their children at child health care and what knowledge and methods are lacking in terms of their work in terms of helping this group.Method: Semi structured interviews with seven public health nurses at child health care were carried out and qualitative content analysis was used to analyze data. Results: The content of the interviews were divided into four main categories and sixteen sub-categories. The main categories were: Public health nurses’ experiences of meetings with abused women and their children, Approach the meeting with abused women and their children, Experiences of meetings with children of the abused woman at child health care, Suggestions for improvements in work with abused women and their children.Conclusion: Explicit guidelines and methods for screening for violence exposure needed within child health care. Deeper knowledge about different cultures, and domestic violence is necessary for a more effective and preventive work with abused women and their children. More time and understanding from management are important aspects when it comes to helping domestically violated women and their children. Keywords: District nurse, nurse, domestically violated women, IPV (intimate partner violence), child health care, culture.

Society has an obligation to offer parents support of various types, an example of such a support is “parent support”. The purpose of this study has been to describe midwives and child health care nurses conceptions of the need for early parent support. The definition of early parent support in this study is the first two weeks after delivery. Since the 1970:ies the Swedish delivery and “BB” care has changed in that the time in hospital care after delivery has been reduced from in average six days, till an average of two days. This change created new demands for the information given to new parents by the child health care nurse. The author used a qualitative content analysis and carried out six interviews. The informants were midwives and child health care nurse from different clinics. The result show that today’s information society have resulted in parents being very well informed, and the informants see it as part of their parent support means helping parents to find valid information in the flow of information available. This confirms research which show that much of the information parents gather themselves on the internet is incorrect. The need for experienced personal available for advice and support has also increased with reduced time spent at the hospital. However, research show that mothers value the advice available from their mothers just as high as that given by healthcare personal. The study also shows that those involved in parent support needs to be open to differences between parents. / Samhället har skyldighet att erbjuda föräldrar stöd i olika former, ett exempel på sådant stöd är föräldrastöd. Syftet med denna studie har varit att beskriva barnmorskors och BVC-sjuksköterskors erfarenheter av tidigt föräldrastöd, med fokus på upplevda behov hos föräldrarna. Sedan 1970-talet har den Svenska förlossnings och BB-vården förändrats genom att vårdtiden efter att ett barn är fött har kortats ned från i genomsnitt sex dagar till i genomsnitt två dagar. Denna förändring ställer andra krav på den information som barnmorskor och BVC-sjuksköterskor delger nyblivna föräldrar. Författaren använde sig av en kvalitativ innehållsanalys och genomförde sex intervjuer. Informanterna var barnmorskor från BB och BVC-sjuksköterskor från olika vårdcentraler. Resultatet visar att dagens informationssamhälle har resulterat i att föräldrar är mycket pålästa och informanterna upplever att en del av föräldrastödet innebär att hjälpa föräldrar att hitta rätt bland all information. Detta bekräftar forskningen som visar på att mycket av den information som föräldrar inhämtar själva från Internet är direkt missvisande. Med nedkortade vårdtider efter förlossningen har även behovet för föräldrar att dygnet runt kunna rådfråga erfaren personal ökat. Forskning visar dock att mammor värderar den information de kan inhämta från sina mammor lika högt som den de får från hälso- och sjukvårdspersonal. Studien visar också att de som bedriver föräldrastöd behöver vara öppna för olikheter föräldrar emellan.

Bakgrund: Vetskapen om att barn utsätts för övergrepp, kränkningar eller försummelse berör oss människor starkt. Utsatthet är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Distriktssköterskans roll i barnhälsovården är att minska skadlig påfrestning för barnföräldrar samt att minska hälsoproblem för barnfamiljen och ge stöd och vård till barn och föräldrar. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av att arbeta med utsatta barn och deras familjer, samt hur distriktssköterskan stödjer och bemöter familjen. Metod: Åtta distriktssköterskor intervjuades och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier samt nio underkategorier. Huvudkategorierna är: Utsatthet utifrån ett distriktssköterskeperspektiv. Distriktssköterskan värnar om familjen. Distriktssköterskans engagemang.  Slutsats: Distriktssköterskors intervention i arbetet med utsatta barn och deras familjer, kan underlättas genom att tydliggöra deras yrkesansvar för relationen till familjerna. Då skapas förutsättning för att familjerna kommer med barnen till BHV, vilket möjliggör att distriktssköterskan kan värna och stödja barnet och familjen. / Background: The knowledge that children are exposed to child abuse or neglect affects humans strongly. Child maltreatment is when an adult exposes a child to physical or mental violence, sexual assault, abuse or neglect, and failure to meet the child´s basic needs. District nurse's role in child health care is to reduce harmful stress on the families with children, and to reduce health problems for families and provide support and care to children and parents. The Aim of this study was to explore district nurses experiences in working with vulnerable children and their families, and how the district nurse support and treat the family. Method: Eight district nurses were interviewed and a qualitative content analysis with inductive approach was used to analyze data. Results: This study results in three main categories and nine sub-categories. The main categories are: Vulnerability from a district nurse perspective. The district nurses protect the family. District nurse's engagement: Conclusion: District nurse's interventions in daily work with vulnerable children and their families, has to be facilitated by clarifying their professional liability of the relationships with families. That will provide the families to come with their children to the child health care, and enable the district nurses to protect and support them.

Bakgrund: Barnhälsovården spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhälsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger också att svårigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som påverkar BVC-sköterskans transkulturella vårdrelationer med invandrarfamiljer i Barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet redovisades i olika tre teman. Resultat: Faktorer som påverkade den transkulturella vårdrelationen i Barnhälsovården var BVC-sköterskans förmåga att kommunicera, bemötandet och förhållningssättet samt den kulturella kompetensen. Diskussion: Kommunikationssvårigheterna påverkade möjligheterna att skapa trygghet och förtroende i den transkulturella vårdrelationen. BVC-sköterskans bemötande och förhållningssätt hade betydelse inte bara för utgången av hälsovårdsarbetet utan även för invandrarfamiljens inställning till integration. Kulturell kompetens påverkade BVC-sköterskans möjligheter att se varje invandrarfamilj individuellt snarare än som en representant för sin kulturgrupp. Slutsats: För att möjliggöra en förtroendefull och trygg transkulturell vårdrelation i Barnhälsovården ställs inte bara krav på BVC-sköterskans skicklighet i att finna bra vägar för kommunikation, utan även på förmågan att praktiskt kunna omsätta sin kulturella kompetens samt insikt om betydelsen av att ge ett vänligt, empatiskt och individuellt bemötande åt invandrarfamiljen. / Background: The primary child health care services (PCHC services) plays an important part in the Swedish public health work. One fifth of the enrolled children have at least one parent born outside of Sweden. The majority of the PCHC nurses finds the interaction with the immigrant families stimulating but also recognizes difficulties. The aim: was to illuminate factors that influence the PCHC nurse's transcultural caring relationship with immigrant families in PCHC services. Method: The study was conducted as a literature review and based upon eleven scientific articles which were quality assessed and analyzed. The result was reported in three different themes. Result: Factors affecting the transcultural caring relationship in the PCHC services were the PCHC nurse's ability to communicate, the reception and approach and the cultural competence. Discussion: Communication difficulties affected the possibilities to create trust and confidence in the transcultural caring relationship. The PCHC nurse's reception and approach had implications not only for the outcome of the health care work but also for the immigrant family's attitude towards integration. Cultural competence affected the PCHC nurse's possibilities to see each immigrant family individually rather than as a representative of their cultural group. Conclusion: To enable a safe and trusting transcultural caring relationship in the PCHC services it’s necessary that the PCHC nurse has good communication skills, is able to use and incorporate cultural competence and understands the importance of providing a friendly, empathetic and individual approach to the immigrant family.

Bakgrund: För föräldrarna till ett spädbarn har barnets sömn stor betydelse. BVC-sköterskan är den som främjar barns hälsa och ger föräldrastöd. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva BVC-sköterskors erfarenheter och redovisa reflektioner kring för­äldra­­­­stöd som rör sömnfrågor hos spädbarn upp till ett års ålder. Metod: Stud­ien hade en beskrivande design med en kvalitativ ansats och genomfördes via semi­struk­tur­erade intervjuer med åtta BVC-sköterskor inom BVC-verksamheter i en mellan­stor svensk kommun. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resu­ltat: Resultatet utgjordes av tre beskrivande kategorier. Kategorin ”Samtalar om barnet och hjälper för­äldrarna att se till barnets behov” beskriver hur BVC-sköterskorna kom­mun­icerar med föräldrarna om deras barn och vilka råd de ger för att förebygga prob­lem. Kate­gorin ”Ger föräldrarna strategier att klara sin nya livssituation” beskriver hur BVC- sköt­er­skorna bedömde föräldrarnas individuella behov av stöd i föräldra­skapet kring sömn­­­frågor och om BVC-sköterskornas beskrivning av råd de ger kring omgiv­nings­faktorer som kan underlätta. Kategorin ”Spädbarns sömnproblem är kom­plexa och det finns sällan en enkel lösning” beskriver hur BVC-sköterskorna arbetar med föräl­drastöd när de får kännedom om att ett spädbarn upplevs ha ett sömnproblem, vad de har för reflek­tioner runt det arbetet och vad de har erfarenhet av som kan ligga bakom sömn­problem. Slutsats: Slutsatsen är att BVC-sköterskorna gav råd om åt­gärder som förebyggde sömnproblem. Det var ofta samma typ av åtgärder som också kunde av­hjäl­pa sömn­problem. När barnen utvecklat större sömnproblem så krävdes det ofta mer struk­tur och konsekvens av föräldrarna. BVC-sköterskorna utgick från hela familjens situation när de stöttade föräldrar. / Background: For the parents of an infant the child's sleep is of great importance. The child health care nurse (CHCN) is the one who ensures children's health and provide parental support. Aim: The aim of this study was to describe the CHCN's experiences and reflections on parental support in sleep related issues in infants up to one year of age. Method: The present study had a descriptive design with a qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight nurses at child health care centers in a medium-sized Swedish municipality. The material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The result consisted of three descriptive categories. The category "Talks about the infant and helps the parents to ensure the infant's needs," describes how the CHCN's communicate with parents about their children and what ad­vice they provide to prevent problems. The category "Gives parents strategies to cope with their new life situation" describes how CHCN's assessed the parents' individual needs for parental support around sleep issues and about the surrounding factors that can facilitate. The category "Infant sleep problems are complex and there is rarely a sim­­­­ple solution" describes how the CHCN's works with parental support when they gain knowledge that an infant is perceived to have a sleep problem, their reflections on the work and their experiences of sleep problems. Conclusion: The conclusion was that the CHCN's gave advice on measures that prevented sleep problems. It was often the same type of action that could also remedy sleep problems. When children develop greater sleep problems it often took more structure and consistency of the parents to manage it. CHCN's emanated from the whole family's situation when they supported parents.

Children are often referred to as the 'hidden' generation, a powerless group who in infancy and childhood depend on their parents and families/whanau to ensure they receive everything in life required to enable them to grow into healthy young people and adults. Some are more disadvantaged than others due to the socioeconomic circumstances they grow up in. This can have lasting effects on their health in childhood with associated impacts later in life. In New Zealand the populations of children most disadvantaged are those from Maori, Pacific and other low income families/whanau. The disparities that exist between children from these populations and other groups whilst lessening, is still significant. The purpose of this study was to explore with Maori, Pacific and low income parents and caregivers why they choose to 'seek' health services for their children, or not as the case may be. Patterns of use are established early in life therefore it is important to understand children's health care use. The literature suggests that children's access to health care is influenced by predisposing factors such as their socioeconomic status, ethnicity, the availability of services, choice of providers, availability of school–based health services, outreach services, relationships between the community and health service providers and having a regular source of primary health care. A qualitative exploratory design was the methodology chosen for this research. A modified 'community as partner' model (Anderson, 2008) formed the conceptual framework for the research. Sixteen Maori, Pacific and Pakeha parents and caregivers participated in three focus groups to discuss their perceptions of children's access to health care. Thematic analysis was used to identify codes, categories, themes and sub themes from the data. The New Zealand Child Health Strategy (Ministry of Health, 1998) was used as a model to inform the discussion. The main themes were: reality of life, visibility, knowing you, knowing me and kids come first. The findings suggest that relationships with primary health care providers, the cost of health care for children over five years, awareness of services and a need to prioritise children's needs, enable or prevent children's access to health care. Decisions made regarding further service provision for children will be enhanced by health providers and practitioners having a clearer understanding of the enablers and barriers to access and the factors that influence parental choice of services.

Övervikt och fetma ökar bland barn i Sverige. Under de senaste 25 åren har fetmaförekomsten hos barn ökat från 1 procent till 4 procent. Totalt bland barn i Sverige idag lider 15–20 procent av övervikt och fetma. Studier har visat att 80 procent av de som lider av övervikt under förskoleåldern även lider av övervikt när de lämnar tonåren. Barn med fetma kan utveckla insulinresistens, blodfettrubbningar, påverkan på levern, psykisk ohälsa, och är en av dem främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. Det är därför viktigt att förebygga barnfetma och sätta in behandling tidigt. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en unik roll att kunna påverka föräldrar och barn, tidigt i livet. Mötet mellan BVC-sjuksköterskan och familjen måste bli bra för att få rätt förutsättningar att kunna påverka. Syftet med studien är att beskriva BVC-sjuksköterskans upplevelse av mötet med överviktiga barn och deras föräldrar. För att få svar på forskningsfrågan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv inriktning efter att sju BVC-sjuksköterskor intervjuats kring sina erfarenheter. Intervjumaterialet resulterade i fem kategorier: Första mötet – en god start, att tydliggöra övervikt, BVC-sjuksköterskans begränsningar, mötet med familjens värld och det långsiktiga arbetet. I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskans första möte med det överviktiga barnet och hens föräldrar är mycket viktigt, men att BVC-sjuksköterskorna känner att de saknar specifik utbildning för detta möte. BVC-sjuksköterskorna använde sig av både iso-BMI och tillväxtkurvan i sitt arbete, men föredrog att använda tillväxtkurvan framför iso-BMI.  Diskussionen tar upp vikten av att ta tag i problemet med övervikt i ett tidigt skede i livet för att minska framtida vårdkostnader och ett lidande för barnet upp i vuxen ålder. / Overweight and obesity are increasing among children in Sweden Over the past 25 years the incidence of obesity in children has increased from 1 percent to 4 percent. A total of 15–20 percent of children in Sweden suffer from overweight or obesity. Studies have shown that 80 percent of those who suffer from overweight during preschool age also suffer from overweight when leaving adolescence. Children with obesity can develop insulin resistance, blood fat disorders, liver effects, mental illness. Obesity is one of the leading causes of loss of healthy years of life. It is therefore important to prevent childhood obesity and start treatment early. The child health care nurse has a unique role in being able to influence parents and children early in life. And the meeting between the child health care nurse and the family must be sufficient in order to have the right conditions to be able to influence. The purpose of this study is to describe the child health care nurse's experience of meeting overweight children and their parents. To obtain answers to the research question, a qualitative content analysis was conducted with an inductive focus in which seven child health care nurses were interviewed about their experiences. The interview material resulted in five categories: The first meeting - a good start, clarifying obesity, the child care nurses limitations, meeting the family's world and the long-term work. The results showed that the child health care nurse's first meeting with the overweight children and their parents is very important, but also that the health care nurses felt that they lacked specific education for this meeting. The child health care nurses used both iso-BMI and the growth curve, but preferred to use the growth curve over iso-BMI. The discussion addresses the importance of the child health care nurse work to prevent the problem of being overweight at an early stage in life to reduce future health care costs and suffering for the child even when becoming adult.