Bakgrund: Amningsfrekvensen sjunker trots att forskningen visar på fördelar med amning. Flertalet faktorer påverkar mammans val att amma. Distriktssköterskan på barnavårdscentralen ska stödja föräldrar i föräldraskapet för att gynna en allsidig utveckling för barnet.  Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att ge amningsstöd på barnavårdscentralen. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor på barnavårdscentralen. Utifrån kvalitativ innehållsanalys analyserades det insamlade materialet. Resultat: Huvudfynden för studien var att flera aspekter inverkade på amningens utfall. Amningsstöd var viktigt för att etablera amning eftersom amning kunde medföra utmaningar för mamman. Slutligen belystes utmaningar för distriktssköterskan när amningsstöd skulle ges, så som tidsbrist, kunskapsbehov och vikten av att vara lyhörd inför mamman.  Slutsats: Amning är komplicerat och mamman har inte alltid en bild av amning som speglar verkligheten. Distriktssköterskan har en viktig roll att stötta mamman till en fungerande amning. Tidsbrist, ej samstämmiga amningsråd och brist på fortbildning skapar utmaningar för distriktssköterskan i att ge amningsstöd / Background: Even if research show that breastfeeding has positive health effects the breast feeding rates are declining. Many factors influence the mothers’ choice in breastfeeding. The District Nurses role at the child health care center is to support parents in parenthood to promote all around healthy development for the child.  Aim: The aim of the study was to illuminate the District Nurses experience of giving breastfeeding support at the child health care center.  Method: A qualitative method with an inductive approach was used for the study. The data collection was conducted through semi-structured interviews with ten District Nurses at the child health center. A qualitative content analysis was used to analyse the gathered material.  Findings: The key findings for the study was that many aspects had an impact on the mothers’ choice to breastfeed. Breastfeeding support was important to establish breastfeeding because with breastfeeding challenges arose for the mother. There were also challenges for the District Nurse in the shape of lack of time, need of knowledge and the importance in being perceptive of the mothers needs.  Conclusion: The conclusion shows that breastfeeding is complicated and the mother doesn’t always have a reality-based image of breastfeeding. The District Nurse has a key role in supporting the mother to breastfeed successfully. Lack of time, inconclusive breastfeeding advice and lack of continuous education created challenges to give breastfeeding support for the District Nurse.

Bakgrund: Amning har många hälso-, ekonomiska och ekologiska fördelar för barn, föräldrar och samhället, men amningsstatistiken sjunker och beror ofta på otillräckligt amningsstöd. Syfte: att undersöka BVC-sjuksköterskors möjligheter och hinder för amningsrådgivning. Metod: Denna studie genomfördes med Critical Incident som metod. Sex bvc-sjuksköterskor i Sverige intervjuades om sina erfarenheter av att ge amningsrådgivning. Resultat: Resultatet delades in i två huvudincidenter utifrån syftet -Möjligheter och Hinder, med flera beteenden som kunde påverka incidenterna. Under Möjligheter kunde ses lyhördhet för kvinnans behov, att kunna ge enklare rådgivning och att ha tid för detta samt att kunna söka stöd hos andra. Beteenden som var hindrande för amningsrådgivning var bristande lyhördhet för kvinnans behov, att inte ha tillräckligt med djupare kunskaper eller tid, att inte samverka eller ha föräldraförberedande kurser. Konklusion: För att skapa möjligheter för individanpassad amningsrådgivning läggs stor vikt vid sjuksköterskans lyhördhet för kvinnan och barnets behov, förståelse för de förväntningar kvinnan har på amningen och att ha goda kunskaper samt tid. Hindrande för amningsrådgivningen är bristande lyhördhet för kvinnans behov, svårigheter att ge evidensbaserad information samt dåligt med tid. Samverkan mellan verksamheterna och att inte följa riktlinjer är en förbättringspotential för att stärka amningsrådgivningen. / Background: Breastfeeding has many health-, economical and ecological benefits for child, parents and society, but statistics of breastfeeding are declining and are often due to insufficient breastfeeding support. Aim of the study: to examine child health care nurses’ possibilities and hindrance for breastfeeding counselling. Method: This study was conducted using Critical Incident as a method. Six child healthcare nurses in Sweden were interviewed about their experiences of providing breastfeeding advice. Results: The result was divided into two main incidents based on the aim, - possibilities and hindrance, with several behaviours that could affect the incidents. Under Possiblities a sensitivity for the woman’s needs, to be able to give simple breastfeeding advice, having time to give it and look for support when needed was seen. Behaviours that was a hindrance for breastfeeding counselling was a lack of sensitivity for the woman’s and child’s needs, to not have deeper knowledge or time, to not cooperate with others or not provide preparatory courses for parents. Conclusion: To create possibilities for individual breastfeeding counselling a sensitivity for the woman’s and child’s needs is essential, to have an understanding of the expectations the woman has and to have enough knowledge and time. Hindrance for breastfeeding counselling is a lack of sensitivity for the woman’s needs, difficulties to give evidence based information and not enough time. Cooperation between the different facilities and to follow the recommendations are potentials for improvement to strengthen the breastfeeding counselling.

Bakgrund: Hembesök till alla nyblivna föräldrar är grundläggande inom svensk barnhälsovård (BHV). Enligt det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet ska alla familjer erbjudas två hembesök från barnhälsovården, det första när barnet är nyfött och det andra när barnet är åtta månader. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en central roll inom barnhälsovården som genom ett nationellt program erbjuder insatser till alla barn och deras föräldrar men också riktade insatser till barn med särskilda behov i syfte att främja barns hälsa, välbefinnande och utveckling. Få svenska studier finns som beskriver BHV-sjuksköterskans erfarenheter av hembesök då barnet är 8 månader. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa BHV- sjuksköterskors erfarenheter av hembesök när barnet är åtta månader. Metod: En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys med induktiv ansats har använts som analysmetod och nio BHV-Sjuksköterskor inom Västragötalandsregionen har intervjuats. Resultat: BHV-sjuksköterskorna var positiva till att vara i barnets och familjens hemmiljö. I hemmiljön kunde information, råd och stöd tydligare ges samt kopplas till barnet och familjens miljö lättare än vid mötet på BVC. Hembesöket gav BHV-sjuksköterskan möjlighet skapa sig en helhetsbild av familjen samt relationen till familjen upplevdes djupare. Slutsats: Hembesöket när barnet är åtta månader upplevdes värdefullt och gav ett mervärde till BVH -sjuksköterskornas hälsofrämjande arbete. Även en bättre förståelse för familjen skapades när BHV sjuksköterskan såg familjen i sin hemmiljö. Hinder för att utföra hembesöken skildrades även som brist på tid och personal. / Background: Home visits to all new parents are fundamental in Swedish child health care. According to the new National Child Health Program, all families must be offered two homevisits from the child health care service, the first when the child is newborn and the other when the child is eight months. Child health nurses (CHN) has a central role in child health care, which through a national program offers initiatives to all children and their parents but also directed efforts to children with special needs in order to promote children's health, well-being and development. Few Swedish studies are available that describe the CHN´s experience of home visits when the child is 8 months old. Aim: To highlight child health nurses experience of home visits when the child is 8 months old. Method: A qualitative descriptive content analysis with inductive approach has been used as an analysis method and nine CHN´s within the Province of Västra Götaland (Sweden) have been interviewed. Result: The result showed that the child health nurses were positive to be in the child's and family's home environment. In the home environment, information, advice and support could be given more clearly and directly connected to the child and the family's environment, this more easily than during the meeting at the Child Health Centre. The home visit gave the CHN´s the opportunity to create an overall picture of the family and the relationship with the family was deeper. Conclusion: The Child Health Nurses' of this study describe the home visit when the child is 8 months as valuable and that it provided added value to the CHN´s health promotion work. Also, a better understanding of the family was created when the CHN´s saw the family in their home environment. Obstacles to performing home visits were also portrayed by the CHN´s as lack of time and practical obstacles.

The aim of the study was to examine what obstacles and possibilities nurses at the Swedish child health services (CHS) experience in collaborating with social services when suspecting child maltreatment. Empirical data was collected through interviews with three CHS nurses and analyzed with a phenomenological approach. The theoretical perspectives used are Luhmann’s systems theory and domain theory. The results show that the nurses interviewed in this study consider themselves having good opportunities of detecting signs of child maltreatment and that they wanted more cooperation with the social services. Theoretical concepts of systemic and environmental complexity address organizational factors that affect collaboration. How collaboration between the CHS and the social services could be improved are discussed. / Studien syftade till att undersöka vilka hinder och möjligheter BVC-sköterskor upplever i samverkan med socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Studiens teoretiska utgångspunkter är systemteori, specifikt Luhmanns teorier om sociala system, och domänteori. En fenomenologisk ansats har använts vid datainsamlingen och analys av det empiriska materialet, som består av kvalitativa intervjuer med tre BVC-sköterskor. Resultatet visar bland annat att de intervjuade sköterskorna upplever sig ha goda möjligheter att upptäcka missförhållanden i barnets situation och att de önskar mer samverkan med socialtjänsten. Med hjälp av de teoretiska begreppen system- och miljökomplexitet belyses hur betingelser inom och mellan organisationerna påverkar samverkan. Förbättringsmöjligheter angående samverkan mellan BVC och socialtjänsten diskuteras.

Bakgrund: Neonatalvård behövs om barnet är fött för tidigt eller sjukt vid födseln och kan vara både en kortvarig vistelse på några timmar men ibland upp till flera månader. Efter utskrivning stödjer Barnhälsovård(BHV)-sjuksköterskorna föräldrarna genom ett tätt samarbete och följer barnets utvecklingsresa.  Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att vårda föräldrar vars barn varit inneliggande på en neonatalavdelning. Metod:  Elva intervjuer genomfördes med BHV-sjuksköterskor i sydöstra Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade och innehöll öppna frågor. En kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman gjordes med induktiv ansats på manifest nivå.  Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier: Ge tid att växa in i föräldrarollen och Arbeta för att stärka föräldrarollen. BHV-sjuksköterskorna erfor att föräldrarna genomgick en övergång mellan att barnet var  övervakat på neonatalavdelningen till att klara sig hemma själva. BHV-sjuksköterskorna stärkte föräldrarna genom att tidigt knyta kontakt med dem, erbjuda extra stöd och normalisera vardagen.  Slutsats:  BHV-sjuksköterskans erfarenhet var att övergången mellan neonatalvård till hemmet och BHV kan vara svår för föräldrarna, och det är viktigt att BHV-sjuksköterskan stöttar föräldrarna att bli trygga i sin vardag. / Background: Neonatal care is needed if the child is born prematurely or is sick at the time of birth. The child can be in need of care for a couple of hours up till several months. After discharge from the hospital, the Child Health Care (CHC)-nurses evaluate the child’s development regularly and provide support to the parents.  Aim: The aim was to describe the CHC-nurse’s experiences of caring for parents whose child has been admitted to neonatal care. Method: Eleven interviews were conducted with CHC-nurses in the southeast of Sweden. A qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman was performed and had an inductive approach.  Results: The result were presented in two categories: Giving time to grow into the parenting role and The work of strengthening the parenting role. The experience of the CHC-nurse was that the transition from neonatal care to home life could be strenuous for the parents and the child health nurses strengthened the parents by making early contact, providing extra support and normalizing everyday life. Conclusion: The experience of the CHC-nurse was that the transition between neonatal care to the home life can be difficult for the parents, and it is important that the CHC-nurse supports the parents to become safe in their everyday life.

The purpose of this study was to explore social workers and health care workers perception of an enhanced collaboration between Child Health Care Services and Social Services and how this coalition can prevent social problems for children and their parents. Through a qualitative approach, empirical data was collected from two child health care workers and two social workers, utilizing a semi-structured interview technique. The data was analysed with a phenomenological approach. A deductive perspective assisted the analysing process of the empirical data, while utilizing the cooperation theory and attachment theory as frameworks. The findings indicate that collaboration between these two organizations is diminutive but emphasized that it could have positive effects for everyone involved, such as professionals, parents and children. Further, the results show that that a possible collaboration could promote children's health and prevent social problems in children and young people, as well as their families. / Studiens syfte var att undersöka socialarbetares och BVC-sköterskors uppfattning om samverkan mellan socialtjänst och Barnavårdscentral och hur detta kan förebygga sociala problem hos barn och deras föräldrar. Genom ett kvalitativt förhållningssätt samlades empiriska data in från semistrukturerade intervjuer med två socialarbetare och två BVC-sköterskor.  Empirin analyserades med fenomenologisk metod. Ett deduktivt perspektiv användes vid analysprocessen. Studiens teoretiska utgångspunkter var samverkansteori samt anknytningsteori. Studiens resultat visade på att samverkan mellan just dessa organisationer sällan förekommer, men att samtliga parter anser att en samverkan skulle ha positiva effekter för professionella, föräldrar och barn. Vidare tydde resultatet på att samverkan eventuellt skulle kunna bidra till att främja barns hälsa och förebygga sociala problem hos barn och unga, och deras familjer.

Bakgrund: Barnhälsovården är en stor del i folkhälsoarbetet där mycket av arbetet handlar om att tillgodose barns rätt till hälsa. Covid-19-pandemin har orsakat störningar i hälso- och sjukvården samt påverkat familjer och barn och riskerar att påverka folkhälsan negativt. Ett eventuellt minskat utbud och efterfrågan av barnhälsovård kan påverka barns hälsa på både kort och lång sikt. Tidigare forskning är fortfarande ganska ny men visar på att barn och föräldrars mående blivit påverkat av pandemin. För att få ytterligare förståelse för hur BHV-sjuksköterskan kan arbeta hälsofrämjande i liknande situationer vid framtida kriser krävs fler studier ur BHV-sjuksköterskans synvinkel. Syfte: Att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande under covid-19-pandemin. Metod: En enkätstudie genomfördes, en webb-enkät delades på sociala medier. Enkäten innehöll både slutna och öppna frågor och sammanställdes med hjälp av beskrivande statistik samt analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Påverkan på arbetet genom ändrade arbetssätt, Arbete i enlighet med riktlinjer och rekommendationer & Ändrade relationer och behov hos barn och föräldrar, vilka är underbyggda av nio underkategorier. Slutsats: Pandemin har påverkat BHV-sjuksköterskans arbete. Nya arbetssätt har fått tagits fram, vissa har fungerat bättre än andra. Det hälsofrämjande arbetet har kunnat fortsätta trots försvårande omständigheter. / Background: Child Health Services is a major part of public health and the main focus is to meet children´s right to health. Whereas the COVID-19 pandemic has caused disruptions to health services, affecting families and children and threatens to have a negative impact on public health. A possible reduced supply and demand of Child Health Services can affect children´s health in both short and long term. Previous research is still fairly new but shows that children and parent´s well-being has been affected by the pandemic. To gain further understanding of how the Child Health Care nurses can work to promote health in similar situations in future crises, more studies are required from the Child Health Care nurse´s point of view. Aim: To describe Child Health Care nurse´s experience of working to promote health during the COVID-19-pandemic. Method: A survey study was conducted; a web survey was shared on social media. The questionnaire contained both closed and open questions. The closed questions were compiled with descriptive statistics and the open questions were analyzed with qualitative content analysis. Results: The results revealed three main categories: Impact on work through changed working methods, Work in accordance with guidelines and recommendations & Changed relations and needs of children and parents, which are substantiated by nine subcategories. Conclusion: The COVID-19 pandemic has affected the work of Child Health Care nurses. New ways of working have been developed where some ways were better than others. The health promotion work has been able to continue despite aggravating circumstances

No description available.

Bakgrund: Barnhälsovården har funnits i Sverige sedan 1937, sedan dess är flera studier gjorda för att utveckla barnhälsovården och stärka föräldraskapet. Tidigt hembesök stärker relationen mellan förälder och BVC sköterska och är uppskattat av föräldrarna. Syfte: Syftet med examensarbetet var att jämföra förstföderskor och omföderskors förväntningar och upplevelser av barnhälsovårdens innehåll de första två månaderna. Metod: Prospektiv longitudinell kohortstudie användes och resulterade i projekt ”Föda barn i Västernorrland”, delmaterial från de två inledande frågetillfällena, från mitten av graviditeten och uppföljande två månader efter barnet fötts, ingick i examensarbetet. Resultat: I examensarbetet inkluderades 918 kvinnor, jämförelse gjordes mellan förstföderskor och omföderskor som visade att förstföderskor värderade subjektiv upplevelse, (SU) lägre än omföderskor, lika så upplevd verklighet (UV) i alla frågor men när det gällde prata BB—vård och få stöd och råd de första två månaderna fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan förstföderskor och omföderskor. Balanserad kvalitet eller mer bedömde förstföderskor och omföderskor i frågan om att få prata om föräldrarollen samt att få ställa egna frågor. Slutsats. En betydande stor del av förstföderskorna upplevde bristande kvalitet vid information om amning/uppfödning samt när det gällde att få prata förlossning och BB—vård,vilket bör studeras ytterligare. / Background: Child health services have been in place in Sweden since 1937, since then has several studies been done to develop child health care and strengthen parenting. Early home visits strengthen the relationship between parent and child health care nurse and appreciated by the parents. Aim: The aim of the degree project was to compare first-time mothers and women who are a multiple expectations and experiences of the contents of child health care during the first two months. Method: Prospective longitudinal cohort study was used and resulted in project "Giving birth in Västernorrland", submaterial from the two initial questions, from the middle of pregnancy and follow-up two months after the child was born, was included in the degree project. Results: The degree project included 918 women, a comparison was made between first-time mothers and women who are a multiple which showed that first-time mothers valued Subjective experience (SU) lower than women who are a multiple. Perceived reality (UV) in all matters but when it came to talking BB care and getting support and advice the first two months significant difference between first-time mothers and women who are a multiple. Balanced quality or more assessed first-time mothers and women who are a multiple on the issue of getting to talk about the parental role and to ask their own questions Conclusion: A significant proportion of first-time mothers experienced a lack of quality in information about breastfeeding/rearing, as well as in getting to talk about childbirth and postpartum care, which should be studied further. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>

Bakgrund: Omsorgssvikt mot barn är ett globalt problem. Omsorgssvikt under barndomen ger i många fall konsekvenser hela livet, framförallt i form av psykisk ohälsa. Barnhälsovårdssjuksköterskor har en viktig uppgift i att bedöma barns hälsa och utveckling samt identifiera riskfaktorer.  Motiv: Tidigare studier visar att barnhälsovårdssjuksköterskor upplever det utmanande att identifiera och anmäla när barn får bristande omsorg därför kan det finnas ett intresse att belysa dessa erfarenheter i ljuset av ett systematiskt bedömningsinstrument. Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att oroa sig för att barn får bristande omsorg. Metod: Kvalitativ metod med abduktiv ansats. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskor från två familjecentraler och tre barnavårdscentraler i norra Sverige deltog. Data samlades in genom kombinerade intervjutekniker, narrativ, “think-aloud” och reflekterande. Datan analyserades med induktiv kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: I analysen framträdde fyra kategorier och ett övergripande tema, att göra sig uppmärksam vilket innebar att det upplevdes ansvarsfullt med risk att missa att barn far illa. Intuition och kunskap medförde att de anade oråd. De försökte bedöma barnets situation genom att försöka ta reda på mer information och ta hjälp av andra. Erfarenhet och ett systematiskt bedömningsinstrument upplevdes underlätta bedömningen. De agerade genom att själva försöka stödja familjerna eller anmäla till socialtjänsten. Orosanmälan kunde väcka känslor och det fanns en ovisshet hur de skulle agera. De blev känslomässigt berörda i mötet med familjerna och beskrev en känsla av att det inte är lönt vilket ledde till att det var svårt att lämna bakom sig. Konklusion: Att möta barn som får bristande omsorg är en svår uppgift för sjuksköterskorna men ett systematiskt bedömningsinstrument kan vara till hjälp i bedömningen. / Background: Child maltreatment is a global problem. The most common consequence of maltreatment is mental illness that follows them throughout life. Child health nurses have an important task in assessing children's health and development and identifying various risk factors. Motive: Previous studies show that child health nurses find it challenging to identify and report when children receive inadequate care, therefore there may be of interest to illuminate these experiences in the light of a systematic assessment instrument. Aim: To illuminate child health nurses' experiences of worrying about children receiving inadequate care. Methods: Qualitative method with an abductive approach. Eight child health nurses from two family centers and three childcare centers in northern Sweden participated. Data were collected through combined interview techniques, narrative, “think-aloud” and reflection. The data was analyzed using inductive qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in for categories and one an overarching theme: to pay attention, which meant that it was perceived as responsible with the risk of missing these children. Intuition and knowledge meant that they sensed that something was not right. They tried to assess the child's situation by trying to find out more information and seek from others. Experience and a systematic assessment instrument were perceived to facilitate the assessment. They acted by trying to support the families themselves or reporting to social services. The report of concern could arouse emotions and there was uncertainty as to how they would act. They were emotionally affected in the meeting with the families and described a feeling that it is not worth it, which made it difficult to leave behind. Conclusion: Meeting maltreated children entails a difficult task for the nurses, but a systematic assessment instrument can be helpful in the assessment.